Bilaga 1-4 f-lista LS 2015-01-28

Transcription

Bil 1
REMISSYTTRANDE Datum 2015‐01‐28 Vår beteckning LTV 141567 1
Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet till Landstinget Västmanland för yttrande. Revisorernas bedömning Revisorernas bedömning är att det finns skäl för landstingsstyrelsen att djupare analysera förhållandet inom länet för att identifiera åtgärder som kan genomföras ur ett länsperspektiv utifrån den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Enligt Hälso‐ och sjukvårdslagen är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen det övergripande målet med hälso‐ och sjukvård och alla medborgare ska ges samma möjlighet att få vård och bli likvärdigt behandlade. Generellt är hälsan hos landets befolkning god och medellivslängden ökar. Hälsoskillnader mellan grupper av medborgare finns och är fortsatt stora, och exempel finns på ojämlika förhållanden. Vård på lika villkor kan ses ur olika perspektiv och horisontell jämlikhet innebär att likvärdig behandling ges vid samma sjukdom. Ett sätt att beskriva om vården är på lika villkor är att undersöka den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Den dödligheten avser dödsorsaker (sjukdomar) som bedöms vara möjliga att påverka med medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling. Granskningen visar att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten skiljer sig mellan de i granskningen indelade geografiska områdena i länet, och att stora skillnader finns mellan kvinnor och män. Granskningen visar också att det saknas tydliga utskrivna målsättningar kring vård på lika villkor. Landstingets yttrande Landstingsstyrelsen anser att det är av största vikt att vården är jämlik och ser positivt på att revisionen genomfört en analys av delar av sjukvården, den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Det är svårt att ta fram en grundad analys som verkligen pekar på om sjukvården är jämlik eller inte utifrån en indikator, särskilt när denna indikator upplevs som svag. Landstingsstyrelsen vill särskilt peka på svårigheten att dra de slutsatser som revisionen gör på länsdelsnivå. Landstingsplanen lyfter upp jämlik vård på ett tydligt sätt: ”Den nationella styrningen av landstingens verksamhet ökar. För många sjuk‐
domstillstånd finns nationella riktlinjer och vårdprogram. Att tillämpa dessa riktlinjer är av högsta vikt för att landstinget skall tillhandahålla en god och jämlik REMISSYTTRANDE 2 (4)
Datum 2015‐01‐28 Vår beteckning LTV 141567 vård. Införande av nya metoder och riktlinjer ställer samtidigt krav på motsvarande utmönstring av gamla”. Centrum för hälso‐ och sjukvårdsutveckling har i uppdrag att stimulera till ‐ och följa upp ‐ utvecklingen mot en god och jämlik hälsa, säkra god tillgänglighet till vård (inkluderande valfrihet, vårdgaranti och köpt vård), god patientsäkerhet, en evidensbaserad ‐ jämlik ‐ jämställd och kostnadseffektiv vård samt stimulera utvecklingen av processtyrning inom vården. För att utveckla området jämlik hälsa och vård ska en likabehandlingsplan utarbetas med detta mål. Likabehandlingsplanen har ett brett fokus som förutom ålder och kön kommer att behandla etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, religion och trosuppfattning samt funktionsnedsättning. Idag finns det statistik som delas upp i kön och ålder när det gäller sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Inom det hälsopolitiska området kan redovisningar ske även gällande några socioekonomiska mått. Ett par särskilda fokusområden där fortsatt utvecklingsarbete ska ske är att förbättra den somatiska vården för psykiskt sjuka med målet att minska dödligheten. Landstingets lokala arbete med Öppna Jämförelser (ÖJ) ska fokuseras på målnivåer för att få en mer adekvat beskrivning av ambitionsnivåer. Det pågår ett arbete nationellt för att få fram målnivåer. Målnivåerna tas fram i samband med nationella riktlinjer och utveckling av kvalitetsregister idag finns sådana inom ett fåtal områden. Landstingsstyrelsen följer de målvärden som finns gällande ÖJ i landstingsplanen samt i förvaltningsplanerna. Landstinget deltar i regionens Utvecklingsgrupp och Kunskapsstyrningsgrupp där riktlinjer hanteras, målvärden från socialstyrelsen diskuteras och strategier för implementering sker med stöd av Samverkansnämnden genom sk politisk viljeinriktning. Metodfrågor Landstinget anser att revisionen drar alltför långtgående slutsatser vid användandet av indikatorn sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Socialstyrelsen och SKL skriver i ÖJ rapporten att skillnader i sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet ska tolkas med viss försiktighet eftersom sättet att sätta diagnoskoder kan variera mellan landstingen. Det finns heller inga internationella jämförelser med mått på åtgärdbar dödlighet som är identiskt med den som här används. Socialstyrelsen skriver att de avser att se över de ingående dödsorsakerna i denna indikator under 2015 för att se om måttet eventuellt behöver revideras. Nedan redovisa ett antal observandum som på olika sätt kan ha påverkat analyser och tolkningar. REMISSYTTRANDE 3 (4)
Datum 2015‐01‐28 Vår beteckning LTV 141567 I ÖJ rapporten gör jämförelser med angivet konfidensintervall för att visa den osäkerhet som uppstår som följd av att antalet fall kan vara få. Detta borde ha redovisats i revisionsrapporten eftersom resultatet är nedbrutet på så låg som till ort, kön samt diagnos och redovisats per 100000 invånare. Revisionens sätt att bryta ner data innebär stor osäkerhet. Nedbrytning som skett av materialet tillsammans med att andra tidsperioder används än de i ÖJ innebär att det inte är lätt att tolka vad den egentliga betydelsen är. Användningen av antal/ 100000 innevånare är ett besvärligt mått och avråds för användning vid små tal, däremot kan måttet användas på en hög aggregerad nivå. Underlaget i denna revision är det bara en kommun som kommer över 100000 invånare. Ett annat exempel är redovisningen i diagrammen i rapporten för respektive diagnos med uppdelning av kön och medelvärde per 2000‐2012 där blir talen oerhört små. Det långa tidsintervallet gällande antalet död per sjukdom gör att det är svårt att tolka eftersom det inte skett någon standardisering av vad som hänt mellan åren. Antal individer per 100000 innevånare är ett mått som ofta används men det höjs en varning för att använda detta mått vid små tal. Måttet kan användas på en hög aggregerad nivå. Det långa tidsspannet som återkommande har används 2000‐2012 och därefter beräknats med medelvärde medför problem med analysen, om ett sådan spann används så måste åren standardiseras såväl gällande kön som ålder och befolkningsmängd. Öppna Jämförelser använder max 4 års intervaller för att kunna göra jämförelser. Det är svårt att uppfatta vad de olika diagrammen i rapporten innebär, det framgår inte i de nedbrutna diagrammen om de är åldersstandardiserade i den enskilda beräkningen vilket krävs om slutsatser ska dras. Ett flertal av diagrammen med kurvor visar att det gått upp och ner under åren vilket understryker att det kan ha varit slumpen som spelat in ex diagram 12. Vi jämförelse av diagram 2‐3 med tex diagram 5 så går det inte att förstå hur dessa siffror framkommit. Diagram 2‐3 visar dessutom att det kan vara så att det är slumpen som avgjort skillnaderna. I revisionsrapporten är flertalet av diagrammen baserade på mycket små tal. Dödsorsaksregistrets statistiska aspekt på detta är att beräkningar på små tal ”kan bli lite skakiga”, små slumpmässiga förändringar i antal kan se väldigt stora ut i procent. Landstingsstyrelsen anser att revisionens bedömning utgår ifrån en svag grund. I enlighet med ovan synpunkter gällande metod så finns det en rad krav på försiktighet gällande data. REMISSYTTRANDE 4 (4)
Datum 2015‐01‐28 Vår beteckning LTV 141567 Landstingsstyrelsens sammanfattning En viktig grund för jämlik vård är jämlik hälsa. Det finns geografiska skillnader i hälsan inom länet. Invånarna i Västerås rapporterar bättre hälsa än tex invånarna i Skinnskatteberg och Surahammar. Detta bekräftas av statistik om ohälsotal. Till en del beror geografiska skillnader på befolkningssammansättningen med genomsnitt yngre och mer utbildad befolkning i Västerås. Även andra faktorer såsom arbetslivets struktur, inkomstnivå, in och utflytning, arbetslöshet, satsningar till skola, vård och omsorg samt kultur kan spela in. Landstingsstyrelsen anser i enlighet med revisorerna att det är av stor vikt att följa resultatet över tid och att göra analyser utifrån en bred bas i syfte att minska skillnaderna där de beror på orsaker som är möjliga att påverka. För att understryka att detta mått svänger mellan åren så visar ÖJ 2014 att det skett en klar minskning av den sjukvårdsrelaterade åtgärdbar dödligheten. För kvinnor har dödligheten minskat från 41/100000 kvinnor till 34/100000 kvinnor. För männen är motsvarande minskning från 56/100000 män till 42/100000 män). Dödligheten för män är generellt sett klart högre i landet än för kvinnor, skillnaderna är något mindre än vad de är för den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten. Eftersom sjukdomsrelatera åtgärdbar hänger ihop med måttet hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet så är det glädjande att se att ÖJ 2014 visar förbättringar även för detta mått för män och kvinnor har minskat kraftigt, speciellt bland kvinnorna där vi tidigare har varit bland de län som har haft den högst dödlighet till att till att ha en dödlighet som är exakt lika med riksgenomsnittet (från 43/100000 kvinnor till 32/100000 kvinnor). För männen är motsvarande minskning från 58/100000 män till 49/100000 män). Avslutningsvis kommer Landstingsstyrelsen att vara tydligare i målbeskrivning och att implementera målnivåer för uppföljning av jämlik vård i syfte att ge stöd för uppföljning. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Monica Berglund Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektör www.pwc.se
Revisionsrapport
Vård på lika villkor
Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar
dödlighet
Maria Strömbäck,
revisionskonsult
Jan-Erik Wuolo,
certifierad kommunal
revisor
Oktober 2014
Landstinget Västmanland
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning och bedömning ................................................ 1
2.
Bakgrund och uppdrag................................................................ 4
2.1.
Revisonsfråga ................................................................................................. 6
2.2.
Metod och avgränsning .................................................................................. 6
3.
Resultat....................................................................................... 9
3.1.
Målsättningar för vård på lika villkor............................................................. 9
3.1.1.
Uppföljningar av målsättningar gällande vård på lika villkor ................................... 10
3.2.
landet
Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet i Västmanland jämfört med övriga
10
3.3.
Dödstal i länet............................................................................................... 13
3.4.
Utveckling avseende sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet för riket, länet
samt per geografiskt område, år 2000 till 2012 ......................................................... 14
3.4.1.
Utveckling avseende sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per geografiskt
område, samt länet år 2000 till 2012 .......................................................................................... 16
3.5.
Dödstal i länet fördelat på 11 diagnoser ....................................................... 19
3.6.
män
Dödstal i länet per diagnosgrupp fördelat per område samt kvinnor och
21
3.6.1.
Ischemisk hjärtsjukdom .............................................................................................. 21
3.6.2.
Cerebrovaskulär sjukdom ........................................................................................... 23
3.6.3.
Diabetes ....................................................................................................................... 24
3.6.4.
Kronisk luftrörskatarr/KOL/lungemfysem ................................................................25
Bilaga 1.
Oktober 2014
PwC
sidan 27
1.
Sammanfattning och bedömning
PwC har på uppdrag av revisorerna i Västmanlands landsting granskat vård på lika
villkor genom att undersöka den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten samt
om det finns skillnader i dödstal beroende på var i länet man bor.
Revisionsfrågan som ska besvaras är: Bedriver landstingsstyrelsen en jämlik vård
på lika villkor för länets befolkning och har landstingsstyrelsen en tillräcklig
intern kontroll avseende detta område.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen det övergripande målet med hälso- och sjukvård och alla medborgare
ska ges samma möjlighet att få vård och bli likvärdigt behandlade. Generellt är
hälsan hos landets befolkning god och medellivslängden ökar. Hälsoskillnader
mellan grupper av medborgare finns och är fortsatt stora, och exempel finns på
ojämlika förhållanden. Vård på lika villkor kan ses ur olika perspektiv och
horisontell jämlikhet innebär att likvärdig behandling ges vid samma sjukdom.
Ett sätt att beskriva om vården är på lika villkor är att undersöka den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Den dödligheten avser dödsorsaker
(sjukdomar) som bedöms vara möjliga att påverka med medicinska insatser, tidig
upptäckt och behandling. Vår granskning avser den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara
dödligheten.
I granskningen ingår elva underliggande dödsorsaker: cervixcancer (malign tumör i
livmoderhals), stroke (cerebrovaskulär sjukdom), kronisk
luftrörskatarr/KOL/lungemfysem, astma, sår i magsäck och tolvfingertarm,
diabetes, medfödda hjärtmissbildningar, blindtarmsinflammation, bukbråck,
gallsten och gallblåseinflammation samt ischemisk hjärtsjukdom. Dokument,
litteratur- och rapportgenomgångar har genomförts. Statistik från Socialstyrelsens
Dödsorsaksregister har inhämtats, sammanställts samt analyserats. Dialog har även
skett med Socialstyrelsen. Även dialog samt intervjuer med flertalet personer inom
olika funktioner inom landstinget har skett. Även ett seminarium med
landstingsrevisorerna och medicinska specialister har skett inom ramen för
granskningen.

Hur fördelar sig de utvalda sjukvårdsrelaterade åtgärdbara diagnoserna
över länet? Finns det skillnader som bör uppmärksammas?
Granskningen visar att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten skiljer sig
mellan de i granskningen indelade geografiska områdena i länet, och att stora
skillnader finns mellan kvinnor och män. Lägst dödlighet finns för kvinnor i
Västerås, och för män i Sala medan högst dödlighet för både män och kvinnor finns
i Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg. Länets män har dödstal per 100 000
invånare som nästan är dubbelt så stort som länets kvinnor.
Oktober 2014
PwC
1 av 30
I likhet med riket minskar länets sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödlighet men
från år 2010 har dödstalen dock ökat vilket är en avvikelse i förhållande till rikets
utveckling. Männen har en ökning av dödstalen under dessa år som är klart större i
förhållande till kvinnorna.
Cirka 60 procent av de totala dödstalen av utvalda underliggande diagnoser
omfattas av ischemiska hjärtsjukdomar. Övriga stora diagnosgrupper som ingår i
granskningen är cerebrovaskulär sjukdom (22 procent) och diabetes (8 procent).
Övriga utvalda diagnosgrupper utgör en liten andel av de totala dödstalen.
Skillnader mellan kvinnor och män är störst i diagnosgruppen ischemiska
hjärtsjukdomar där männens dödstal är 114,4 och kvinnors dödstal är 44,6.

Vilka riktlinjer finns inom landstinget som förutom hälso- och sjukvårdslag
och landstingsplan stödjer en vård på lika villkor?
Granskningen finner att för området jämlik vård/vård på lika villkor saknas tydligt
utskrivna målsättningar med angivna målvärden. I landstingsplan och
förvaltningsplaner återfinns dock flertalet skrivningar med bäring på området.
Landstinget i Västmanland har prioriterat ett hälsoinriktat arbete där en viktig
utgångspunkt för jämlik hälsa anges vara ett medvetet arbete för jämlik vård.
Bedömning:
Granskningens utgångspunkt har varit om skillnader finns vad gäller den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten i länet och redogöra för dessa. Det har
inte ingått i uppdraget att förklara vad skillnader kan bero på. Samtidigt kan vi
konstatera att skillnader mellan de geografiska områdena, samt mellan kvinnor och
män i länet kan bero på flertalet olika faktorer. Vi menar att dessa skillnader kan
ses som en indikation om en jämlik vård/vård på lika villkor bedrivs i olika delar av
länet.

Stora skillnader finns mellan olika länsdelar vad gäller den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Västerås och Sala har lägre
dödstal totalt än Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg som har den högsta
i länet. Det förhållandet anser vi vara skäl för en djupare analys av
förhållanden inom länet för att härigenom identifiera åtgärder som kan
vidtas. Det för att ur ett länsperspektiv uppnå en större likhet vad gäller den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten.

Länets män har dödstal som är mer än dubbelt så högt än kvinnorna och
skillnader mellan könen ses i alla länsdelar. Stora skillnader finns även för
männen mellan olika länsdelar. Landstingsstyrelsen bör fråga sig vad de kan
göra för att minska männens sjukvårdsrelaterade dödlighet totalt sett, men
även vad de kan göra för att styra mot en minskad skillnad mellan de olika
länsdelarna. Även här anser vi att landstingsstyrelsen närmare bör
undersöka förhållanden för att kunna identifiera och vidta åtgärder.

Landstinget Västmanland har till skillnad från riket en ökning av den
sjukvårdsrelaterade dödligheten sen år 2010. Det anser vi vara ytterligare ett
Oktober 2014
PwC
2 av 30
skäl för landstingsstyrelsen att djupare analysera förhållanden så att
adekvata åtgärder kan vidtas som i sin tur kan styra mot en mer jämlik vård
inom länet.

Störst andel av dödstalen motsvaras, som tidigare nämnts, av den
underliggande dödsorsaken ischemisk hjärtsjukdom. En stor minskning har
skett under åren vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten
inom sjukdomsgruppen men vi vill uppmärksamma landstingsstyrelsen att
sedan år 2010 sker en ökning av dödstalen. Ökningen är även en avvikelse i
förhållandet till rikets fortsatta minskning. Cerebrovaskulär sjukdom utgör
även en stor andel av de totala dödstalen. Vi menar därför att åtgärder inom
dessa sjukdomsområden torde ge de mest positiva effekterna vad gäller den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten.

Vad gäller den interna kontrollen av området vård på lika villkor/jämlik
vård konstaterar vi att det saknas tydligt utskrivna målsättningar och
målvärden för området. Det menar vi innebär att styrelsen härigenom
saknar möjlighet till en styrning och god intern kontroll av området.
Vi ser positivt på att landstingsstyrelsen arbetar motiverat gällande området jämlik
hälsa eftersom vård och hälsa i många fall är svårt att särskilja och går in i varandra.
Enligt lag är en god hälsa och en vård på lika villkor det övergripande målet med
hälso- och sjukvård, och vi menar att stora vinster kan finnas för länets medborgare
om landstingsstyrelsen utarbetar tydliga målsättningar och målvärden även för
området jämlik vård. Vi ser i landstingsstyrelsens beslut att ett sådant arbete inletts
i deras arbete med landstingsplan 2015-2017. En fråga i det sammanhanget är de
förutsättningar landstingsstyrelsen har för att utarbeta målsättningar för en jämlik
och likvärdig vård ur ett länsperspektiv, och om ett samstämmigt utvecklingsarbete
bedrivs inom landstingets verksamheter med kvalitetsvinster som kommer
patienter tillgodo oavsett var denne bor.
Oktober 2014
PwC
3 av 30
2.
Bakgrund och uppdrag
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2§, är god hälsa och en vård på lika
villkor för hela befolkningen det övergripande målet med hälso- och sjukvård.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde, och den som har det
största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Trots att hälsan
i Sverige utvecklats i positiv riktning sker det inte för alla människor och inte
överallt. Skillnader finns inte bara vad gäller hur friska människor är, utan även
vilken vård människor får.
Socialstyrelsen har identifierat jämlik vård som viktig förutsättning och dimension
för god vård. 1 Jämlik hälso- och sjukvård innebär enligt Socialstyrelsen att
”bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett
bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder,
utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning”.
Flera nationella satsningar har skett under de senaste åren för en jämlik vård, och
under åren 2012-2016 sker särskild satsning gällande jämlik vård. En strategi för en
god och mer jämlik vård2 har fastställts av regeringen, överenskommelse mellan
Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen gällande åtgärder för en
mer jämlik vård har tecknats. Inom ramen för det senare har bl.a. projekt med syfte
att främja en mer jämlik vård vid första linjens vård genomförts. En myndighetsoch organisationsövergripande gemensam nationell plattform för jämlik hälsa och
vård har tagits fram av SKL, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet,
Diskrimineringsombudsmannen, Vårdförbundet, Kommunal, Sveriges
läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening. Arbete
sker för att finna system och metoder för identifiering och åtgärder av skillnader i
hälsa, bemötande och tillgång till vård.
I regeringens strategi för en god och mer jämlik vård redovisas flera exempel på
skillnader i vård och behandling inom svensk sjukvård som kan ses som icke jämlik:
1
2
-
Redovisad statistik gällande sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten i
förhållande till personens utbildningsnivå visar att antalet dödsfall per
100 000 är klart högre för personer med endast grundskola. En lägre
dödlighet ses hos dem med eftergymnasial utbildning i förhållande till de
med gymnasial utbildning. Äldre, välutbildade får remisser oftare och nyare
läkemedel jämfört med lågutbildade.
-
Vården skiljer sig beroende på var i landet man bor. Av den andel av
befolkningen som söker läkare, har de som bor i glesbygd betydligt färre
läkarkontakter än de som lever i en tätort.
-
Skillnader ses även inom särskilda vårdområden. Inom vården för hjärt- och
kärlsjuka personer finns skillnader både inom landsting och mellan sjukhus.
Nationella indikatorer för god vård, Socialstyrelsen, 2009.
Strategi för en god och mer jämlik vård 2012-2016. Regeringskansliet, Socialdepartementet, 2012.
Oktober 2014
PwC
4 av 30
Skillnader finns även mellan kvinnor och män vad gäller insättande av
implanterbar defibrillator hos patienter med svår hjärtsvikt samt vid
insättning av vissa läkemedel.
-
De personer som har vårdats för psykisk sjukdom löper större risk att dö i
förtid av stroke.
-
Dödligheten i cancer minskar för både män och kvinnor, men män har
fortfarande en högre dödlighet. Det kan delvis förklaras av könsspecifika
cancerformer, men männens dödlighet är högre även i icke könsspecifika
cancerformer.
Lokala skillnader gällande vårdutnyttjande, resultat och vårdkvalitet kan t.ex. bero
på skillnader avseende sjuklighet, organisering av vården och behandlingskultur.
Om variation finns av vårdens kvalitet, tillgänglighet och resurser inom länet
riskerar det att drabba de patienter, där de förhållanden brister, genom ökad
sjuklighet, onödigt lidande och en ökad risk för dödlighet.
Vård på lika villkor kan ses ur flera perspektiv, och jämförelser kan göras av olika
gruppers tillgång till vård där grupper har olika vårdbehov, eller för grupper som
har samma vårdbehov. En horisontell jämlikhet innebär att alla människor ska
behandlas lika om de lider av samma sjukdom, medan vertikal jämlikhet innebär att
resurser ska i första hand gå till dem med de största behoven.
Varje år publicerar Socialstyrelsen ett stort antal följevärden (indikatorer) för
landets hälso- och sjukvård i rapporten, Öppna jämförelser för hälso- och sjukvård.
Indikatorer finns inom olika dimensioner av förutsättningar för en god vård enligt
lagstadgade krav, där jämlik vård är en dimension. I nationella strategin för jämlik
vård framkommer att utveckling av data och indikatorer behövs för att följa
utvecklingen och rapporten, Öppna jämförelser. Jämlik vård 20133 presenterar
indikatorer för jämlik vård. I rapporten återfinns inom aspekten dödlighet ett antal
indikatorer. Dödlighet i olika sjukdomar beskrivs som ett trögrörligt mått och
sjukvårdens insatser påverkar dödligheten i olika hög grad.
En indikator för dödlighet är hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet. Denna indikator
avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare
hälsopolitiska insatser. Indikatorn sjukvårdrelaterad åtgärdbar dödlighet avser
dödlighet i diagnoser som bedöms vara möjligt att påverka med olika medicinska
insatser, dels genom tidig upptäckt och dels även genom adekvat behandling. Enligt
Folkhälsomyndigheten4 är minskningen av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar den
enskilt största orsaken till att medellivslängden i Sverige ökat de senaste
decennierna och kan ses som ett exempel på hur sjukvårdens behandlingsmetoder
påverkar dödligheten hos befolkningen.
Revisionen inom landstinget Västmanland har vid tidigare granskning gällande
jämlik vård, funnit att landstinget formulerat mål och strategier för jämlik hälsa
3
4
Öppna jämförelser. Jämlik vård 2013. Socialstyrelsen.
Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. Folkhälsomyndigheten
Oktober 2014
PwC
5 av 30
men inte för jämlik vård. För jämlik vård konstaterades mer allmänna skrivningar
finnas vilka oftast omfattade frågor om bemötande.
Landstingsrevisorerna har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsbedömning
gett PwC i uppdrag att granska vård på lika villkor i länet genom att undersöka den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten, samt om det finns skillnader i
dödlighet beroende på var i länet man bor. Inom ramen för uppdraget ligger inte att
förklara orsakerna till dödstalen.
2.1.
Revisonsfråga
Granskningen syftar att besvara följande revisonsfråga: Bedriver
landstingsstyrelsen en jämlik vård på lika villkor för länets befolkning och har
landstingsstyrelsen en tillräcklig intern kontroll avseende detta område.
Granskningen sker genom att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten för
elva diagnosgrupper (se vidare under metodavsnitt, 2.2) beskrivs och analyseras för
olika delar i länet.
Följande kontrollmål används för besvarandet av den övergripande revisonsfrågan
och belysa vård på lika villkor:

Hur fördelar sig de utvalda sjukvårdsrelaterade åtgärdbara diagnoserna över
länet? Finns det skillnader som bör uppmärksammas?

Vilka riktlinjer finns inom landstinget som förutom hälso- och sjukvårdslag
och landstingsplan stödjer en vård på lika villkor?
2.2.
Metod och avgränsning
Som tidigare beskrivits bedöms den sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet vara
möjliga att påverka med olika medicinska insatser. Dels genom tidig upptäckt samt
genom adekvat behandling. Westerling5 beskriver att åtgärdbar dödlighet används
internationellt som en indikator på hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet.
Studier har funnit att nedgång i dödlighet har kunnat kopplas till innovationer som
introducerats i hälso- och sjukvården. Metoden att studera åtgärdbar dödlighet har
tillämpats och utvecklats av forskare inom EU och listan över de underliggande
dödsorsaker som ingår i denna metod redovisas i Westerlings rapport.
De underliggande dödorsaker som vår granskning omfattar utgör delar av ovan
nämnda lista. Vi vill uppmärksamma att vårt urval av dödsorsaker skiljer sig något i
förhållande till de som ingår i statistik gällande den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara
dödligheten som redovisas i Öppna jämförelser. Jämlik vård. 2013. Vi har t.ex.
även valt att ta med den underliggande dödsorsaken ischemisk hjärtsjukdom, dvs.
otillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln. Det mot bakgrund av att den dödligheten
till viss del, enligt vissa uppfattningar och förslag, inte bara kan hänföras till
hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet, utan även till sjukvårdsrelaterad åtgärdbar
dödlighet. Dessutom konstaterar vi att trots alla medicinska framsteg och
5
Åtgärdbar dödlighet som en indikator i den folkhälsopolitiska uppföljningen. R. Westerling. Statens
folkhälsoinstitut, 2008.
Oktober 2014
PwC
6 av 30
innovationer inom området är detta fortfarande den vanligaste dödsorsaken i vårt
land. Nedan redovisas de underliggande dödsorsaker som ingår i vår granskning:
Underliggande dödsorsak
Diagnosklassificering
ICD – 10- kod
Malign tumör i livmoderhals (cervixcancer)
C53
Cerebrovaskulär sjukdom (stroke)
I60-I69
Kronisk luftrörskatarr, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL),
lungemfysem
J41-J43, J44,1 J44,8, J980
Astma
J45, J46
Sår i magsäck och tolvfingertarm
K25-K27, K22,1
Diabetes
E10-E14, L92
Medfödda hjärtmissbildningar
Q20,4,5,8,9. Q21,0, Q22-Q24,
Q28,9
Blindtarmsinflammation
K35-K38
Bukbråck
K40-K46, Q792
Gallsten och gallblåseinflammation
K80,K81, K83,0, K74,3
Ischemisk hjärtsjukdom – t.ex. hjärtinfarkt
I20-I25
-den sjukdom som startat olika händelser vilket lett till
dödsfallet
Statistiken i granskningsrapporten är redovisad, analyserad och jämförd för
följande geografiska område/kommuner i länet:
Kommun/
kommungrupp
Köping
Arboga
Kungsör
Befolkning
25 237
13 493
8 175
15 524
9 834
Totalt
46 905
25 358
Hallstahammar
Surahammar
Västerås
Sala
Norberg
Fagersta
Skinnskatteberg
5 608
12 872
4 411
142 131
21 769
22 891
Källa: Statistiska centralbyrån, Folkmängd i Västmanlands län per 2013-12-31.
Grupperingen önskar uppnå högre värden för kommungrupperna så att en bättre
jämförelser kan göras med de större kommunerna. Dessutom är kommunerna även
geografiskt kopplade till varandra och grupperingen är enligt uppgifter en
vedertagen indelning inom landstinget och dess verksamheter.
Statistiskt källmaterial har inhämtats från dödsorsaksregistret. Statistiken är
åldersstandardiserad och det mot bakgrund av att dödlighet och förekomst av
Oktober 2014
PwC
7 av 30
sjukdomar är starkt åldersrelaterat. Exempelvis har en kommun med hög
medelålder hos medborgarna fler dödsfall i stroke än en kommun med låg
medelålder. Önskar man som i vårt fall jämföra dödlighet utifrån underliggande
dödsorsak krävs åldersstandardiserad statistik så att eventuella skillnader mellan de
geografiska områdenas åldersstruktur elimineras.
Begreppet dödstal som förekommer i rapporten innebär något förenklat: antal döda
per 100 000 invånare av medelfolkmänden i området avseende sjukvårdsrelaterad
åtgärdbar dödlighet.
Dokument, litteratur- och rapportgenomgångar har genomförts (inklusive
landstingsstyrelsens protokoll för år 2014, tom juni). Dialog/intervju har förts med
flertalet olika funktioner inom landstinget, Västmanland och även med
Socialstyrelsen.
Ett preliminärt resultat för granskningen har utgjort underlag till ett seminarium
med revisionen (förtroendevalda revisorer och PwC) samt två medicinska experter
från landstinget inom verksamhetsområdena kirurgi och medicin. Vid seminariet
har en dialog förts om granskningsresultatet och revisorerna har tagit del av de
medicinska experternas syn och resonemang för granskningsområdet.
Granskningsrapporten är faktagranskad av landstingsdirektör, hälso- och
sjukvårdsdirektör samt verksamhetsansvarig för Västmanlands sjukhus.
Oktober 2014
PwC
8 av 30
3.
Resultat
3.1.
Målsättningar för vård på lika villkor
Ett hälsoinriktat arbete är prioriterat enligt Landstingsplan och budget 2014-2016.
Ett av landstingsplanens totalt sex målområden, är en god och jämlik hälsa, och
målområdet omfattar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder.
Ett hälsoinriktat arbete krävs som arbetssätt utifrån kommande, långsiktiga
utmaningar inom sjukvården. En utgångspunkt för jämlik hälsa är att medvetet
arbeta för en jämlik vård och jämlik vård innebär att varje person ska få vård och
behandling utifrån sina behov.
Landstingsplanen saknar konkreta mål och målvärden för området jämlik vård men
skrivningar med bäring på jämlik vård återfinns på flertalet ställen i
landstingsplanen och inom fyra av målområdena. T.ex. anges inom målområdet
nöjda och trygga medborgare att tillgänglighet ska vara jämlikt oavsett vem
invånaren är och var denne bor och den med störst medicinskt behov ska alltid ges
företräde och invånarna ska ha tillgång till vård de behöver. Inom målområdet en
säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet, framkommer att tillämpning
av de nationella riktlinjer och vårdprogram som finns för olika sjukdomar är av
högsta vikt för att landstinget ska tillhandahålla en god och jämlik vård.
I landstingets förvaltningsplaner redovisas åtaganden för att säkerställa
landstingsövergripande mål och fokusområden med angiven ansvarig enhet för
olika åtagande.
I Förvaltningsplan 2014-2016 för Landstingsgemensamma funktioner, beskrivs
aktiviteter som sker inom området jämlik vård. Inom fokusområdet - stödja,
stimulera och följa upp utvecklingen av jämlik vård anges pågående kartläggning
ske, Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling (CHSU). I förvaltningsplanen
framkommer inte målsättning med angivna målvärden för området jämlik vård.
Även i Förvaltningsplan 2014-2016 för Västmanlands sjukhus framkommer
aktiviter som sker inom området jämlik vård. Mål är att eliminera skillnader i
vårdresultat mellan grupper under delområde Jämlik vård. Aktiviteter som ska
göras är översyn av 2013 års aktiviteter och aktivitetsplan för år 2014 ska tas fram.
Målsättning för området jämlik vård med angivna målvärden finns inte angivet i
förvaltningsplanen.
Även i Förvaltningsplan 2014-2016 för Västmanlands primärvård, psykiatri och
handikappverksamhet framkommer aktiviteter som sker inom området jämlik
vård. Målet är att eliminera skillnader i vårdresultat mellan grupper och aktiviteter
och aktiviteter är bl.a. att analysera relevanta fakta och lyfta fram resultat.
Målsättning med angivet målvärde för området jämlik vård finns inte i
förvaltningsplanen.
Oktober 2014
PwC
9 av 30
I landstingsstyrelsens protokoll (140528) framkommer att styrelsen i sitt arbete
med kommande landstingsplan 2015-2017 bl.a. föreslagit fullmäktige att följande
uppdras till styrelsen för målområdet En god och jämlik vård och hälsa:
-
Att se över och vid behov revidera program och strategier inom området En
god och jämlik vård och hälsa i syfte att samordna och öka styrbarheten,
-
Att arbeta fram en likabehandlingsplan med mål och inriktning för
landstingets arbete med att uppnå en jämlik vård,
-
Att precisera indikatorer för medicinsk kvalitet och ojämlikhet i vård,
-
Att i planeringsförutsättningarna ge berörda verksamheter i uppdrag att ta
fram mätbara mål och/eller handlingsplaner med utgångspunkt i
styrdokumenten,
3.1.1.
Uppföljningar av målsättningar gällande vård på lika
villkor
Målområdet en god och jämlik hälsa beskrivs följas upp i årsredovisning.
I delårsrapport, april 2014 framkommer för målområdet en säker och
kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet, under rubrik Medicinska resultat –
Öppna jämförelser: ”En viktig framtidsuppgift är att definiera rimliga målvärden
för den västmanländska vården inom de områden där nationella värden saknas
med syftet att skapa god och jämlik vård.”
I protokoll framkommer att landstingsstyrelsen i januari 2014 erhållit muntlig
information av hälso- och sjukvårdsdirektör gällande jämlik vård och den fortsatta
satsningen från SKL vad gäller jämlik vård.
3.2.
Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet i
Västmanland jämfört med övriga landet
I rapporten Öppna jämförelser 20136 redovisas uppgifter gällande
sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (18 diagnoser) per landsting och riket under
en fyraårsperiod (diagram 1-3).
6
Öppna Jämförelser 2013. Hälso- och sjukvård. Jämförelser mellan landsting.
Socialstyrelsen.
Oktober 2014
PwC
10 av 30
Diagram 1. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet 2009-2012,
dödstal per 100 000 invånare, kvinnor och män 1-79 år.
Dödstal per 100 000 invånare
60,0
50,0
40,0
31,4
33,9 35,0
37,8 38,6 38,9
35,8 36,5 37,0
39,1 39,1 39,5 39,6
41,2 41,5 42,5 43,1
45,8 46,5 47,4 47,6
30,0
20,0
10,0
0,0
I diagram 1 åskådliggörs att Västmanland (39,1) har en sjukvårdsrelaterad
åtgärdbar dödlighet som är lägre än rikets (39,6). Högsta dödstal finns i Jämtland
(49,1) och lägsta i Halland (31,4). Grannlandstingen Dalarna (41,5), Värmland
(46,5), och Örebro (43,1) har högre dödstal än länet. I förhållande till Västmanland
har grannlandstinget Uppsala (33,9) däremot lägre dödstal.
På nästa sida åskådliggörs i diagram 2 och 3 dödligheten för kvinnor och män i
Västmanland i förhållande till rikets kvinnor och män.
Oktober 2014
PwC
11 av 30
49,1
dödstal per 100 000 invånare, kvinnor 1-79 år.
45
41,2 42,2
40
35
30
28,8
27,1 28,1
31,7 31,7
30 30,6 30,8 31,3
34 34,4 34,6 34,8
32,6 32,6 32,6 33,9
35,8 36,6 37
25
20
15
10
5
0
Ovanstående diagram visar att kvinnorna i Västmanland har det tredje högsta
dödstalet i riket (37). Riket har ett dödstal som är 32,6.
dödstal per 100 000 invånare, män 1-79 år.
70
60
50
40
36,2
41,5 42,8
39 39,4 41
44,4 44,9 44,9
47,2 47,3 47,5 47,6 49,4
51,1 52,2 53,2
53,6
60,3
56,8 57,6 59
30
20
10
0
Diagram 3 visar att männen i Västmanland ett lägre dödstal (41) i förhållande till
riket (47,5).
Oktober 2014
PwC
12 av 30
3.3.
Dödstal i länet
Som tidigare beskrivits har vi granskat den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara
dödligheten för elva diagnosgrupper inom Västmanland. I vårt statistiska material
ingår även, till skillnad från Öppna jämförelser, ischemisk hjärtsjukdom. Dessutom
avser vårt material en period på tretton år, till skillnad mot diagram ovan från
Öppna jämförelser som avser en period på fyra år. Nedan redovisas dödstalen för
länet fördelat på de geografiska kommungrupperna och på kön.
Diagram 4. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, dödsfall per 100 000
invånare i Västmanlands kommuner.
Medelvärde 2000-2012.
160
140
130,7
148,5
138,9
120
126,4
106,4
107,7
100
80
60
40
20
0
Köping, Arboga, Hallstahammar
Kungsör
Surahammar
Västerås
Sala
Norberg
Fagersta
Skinnskatteberg
Diagram 4 åskådliggör att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten är
betydligt lägre i Västerås och Sala i förhållande till övriga kommungrupper. De
högsta dödstalen per 100 000 invånare finns i Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg.
Oktober 2014
PwC
13 av 30
Länet
Diagram 5: Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, dödsfall per
100 000 invånare i Västmanlands kommuner, kvinnor och män.
Medelvärde 2000-2012.
250,0
200,0
175,4
169,8
145,1
150,0
100,0
203,0
189,3
90,1
136,3
99,3
91,9
73,0
81,8
87,2
Män
50,0
0,0
Köping
Norberg
Arboga
Surahammar
Kungsör
Hallstahammar
Fagersta
Västerås
Sala
Skinnskatteberg
Länet
Ovanstående diagram 5 visar att den lägsta sjukvårdsrelaterade åtgärdbara
dödligheten för kvinnor finns i Västerås och för män återfinns den lägsta i Sala. För
både kvinnor och män ses de högsta dödstal i de nordvästra delarna av länet,
Skinnskatteberg-Fagersta-Norberg. Skillnaden mellan högsta och lägsta dödstal
mellan länets områden är klart större för män, (66,7) än för kvinnor, (26,3).
Skillnaden mellan den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten mellan kvinnor
och män totalt i länet är däremot än större, (82,6). Männen i länet har dödstal som
nästan är dubbelt så stort som länets kvinnor.
3.4.
Kvinnor
Utveckling avseende sjukvårdsrelaterad
åtgärdbar dödlighet för riket, länet samt per
geografiskt område, år 2000 till 2012
Nedan beskrivs utvecklingen över åren gällande den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara
dödligheten för samtliga elva diagnosgrupper.
Oktober 2014
PwC
14 av 30
Diagram 6. Länet samt riket - utveckling av sjukvårdrelaterad
200,0
180,0
160,0
140,0
120,0
100,0
Länet
80,0
Riket
60,0
40,0
20,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Diagram 6 åskådliggör att rikets utveckling av dödstalen (granskningens 11
diagnoser) är minskande vilket även gäller länet. Utvecklingen är dock mer
varierande i förhållande till rikets och under flera år ses ökningar av dödstalen efter
att minskningar skett. Länet har endast vid tre av åren haft dödstal som varit högre
än riket. Den lägsta sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten återfinns år 2010
(79,6). Efter detta år har dock dödstalen åter ökat, och år 2012 var dödstalet i länet
111,8.
Diagram 7. Länet, kvinnor och män - utveckling av sjukvårdsrelaterad
240
220
dödstal per 100 000 invånare
200
180
160
140
120
Kvinnor
100
Män
80
60
40
20
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Ovan diagram visar att dödstalen för år 2000 var högre än år 2012 för både kvinnor
och män. För männen återfinns de högsta dödstalen år 2005 (214,7). De lägsta
Oktober 2014
PwC
15 av 30
dödstalen ses för bägge könen år 2010. Kvinnornas dödstal var 51,5 och männens
108,7. Bägge könen har efter detta år en ökning av dödstalen men männens ökning
är mångfalt större mellan år 2011 och 2012 (35,7) i förhållande till kvinnornas (0,5).
Männens dödstal år 2012 är klart högre (156,7) i förhållande till kvinnornas (68,7).
3.4.1.
Utveckling avseende sjukvårdsrelaterad åtgärdbar
dödlighet per geografiskt område, samt länet år 2000 till
2012
I följande diagram, 8 - 12 visas utvecklingen av dödstalen inom de geografiska
områdena samt för länet för samtliga diagnosgrupper. Observeras bör dock att små
förändringar av dödstalen ger stora utslag för området. Vi väljer ändå att presentera
detta eftersom det ingår i granskningens uppdrag. Att förklara orsakerna bakom
lokala variationer i länets områden har däremot inte ingått i uppdraget och har
därför inte undersökts vidare.
Diagram 8. Köping, Arboga, Kungsör samt länet - utveckling av
sjukvårsrelaterad åtgärdbar dödlighet.
240,0
220,0
200,0
180,0
160,0
140,0
Köping
Arboga
Kungsör
120,0
100,0
80,0
Länet
60,0
40,0
20,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Köping, Arboga, Kungsör (KAK) har till skillnad mot länet under de senaste två åren
haft en större ökning av dödstalen. År 2001 hade KAK även en ökning av dödstalen
till skillnad mot länet som hade en minskning. Liknande utveckling och så gott som
samma dödstal som länet ses vid åren 2006-2010.
Oktober 2014
PwC
16 av 30
Diagram 9. Hallstahammar, Surahammar samt länet - utveckling
av sjukvårsrelaterad åtgärdbar dödlighet.
220,0
200,0
180,0
160,0
140,0
120,0
100,0
80,0
60,0
40,0
Hallstahammar
Surahammar
20,0
Länet
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Dödstalen i Hallstahammar och Surahammar har vid nio år varit högre än länets
dödstal. Variationerna vad gäller ökning/minskning av dödstalen är även större än
för länet. För år 2012 ses ett trendbrott eftersom Hallstahammar och Surahammar
då efter att haft dödstal som varit lägre än länets de senaste tre åren, år 2012 visar
dödstal som är högre än länets.
Diagram 10. Västerås samt länet - utveckling av sjukvårsrelaterad
240,0
220,0
200,0
180,0
160,0
140,0
Västerås
120,0
Länet
100,0
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Ovanstående diagram visar att Västerås med undantag för år 2001 haft en
sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet som varit lägre än länets. Minskningen har
Oktober 2014
PwC
17 av 30
skett jämnare till skillnad mot länets som skett mer ojämnt. Västerås har lägsta
dödstal år 2011 medan lägsta dödstal för länet ses år 2010.
Diagram 11. Sala samt länet - utveckling av sjukvårsrelaterad
240,0
220,0
200,0
180,0
160,0
140,0
Sala
120,0
Länet
100,0
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Sala har i likhet med länet ett högre dödstal år 2000 i förhållande till år 2012. Sala
har endast under år 2001, 2003 samt 2010 haft dödstal som varit högre än länets.
Oktober 2014
PwC
18 av 30
Diagram 12. Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg samt länet utveckling av sjukvårsrelaterad åtgärdbar dödlighet .
220
200
180
160
140
120
100
Norberg
Fagersta
Skinnskatteberg
80
60
40
Länet
20
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Enligt diagram 12 har Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg har med undantag för
år 2001 samt år 2003 haft dödstal som är högre än länets. De senaste två åren har
dessutom ökningen av dödstalen varit större för området i förhållande till länets
ökning.
3.5.
Dödstal i länet fördelat på 11 diagnoser
Av de i granskningen ingående elva diagnosgrupper är det fyra underliggande
dödsorsaker som är rapporterad i större utsträckning än övriga: Ischemisk
hjärtsjukdom (t.ex. hjärtinfarkt), cerebrovaskulär sjukdom (stroke), diabetes samt
kroniska luftrörskatarr/KOL/lungemfysem.
Oktober 2014
PwC
19 av 30
Diagram 13. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet i Västmanland,
dödstal kvinnor och män, samtliga diagnosgrupper.
100,00
90,00
80,00
70,00
60,00
50,00
40,00
30,00
20,00
10,00
0,00
77,91
28,35
10,48
3,95
1,74
1,15
1,10
0,98
0,33
0,30
0,16
I ovanstående diagram kan utläsas att ischemisk hjärtsjukdom är den klart största
diagnosgruppen och motsvarar drygt 60 procent av de totala dödstalen under år
2000-2012. Den näst största diagnosgruppen är cerebrovaskulär sjukdom, 22
procent och diabetes, 8 procent. Diagrammet visar att diagnosgrupperna medfödda
hjärtmissbildningar, bukbråck samt blindtarmsinflammation utgör en liten andel
(0,6 procent) av dödstalen.
Diagram 14. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet för de 4 mest
omfattande diagnoser i Västmanland 2000-2012 fördelat på
kvinnor och män.
140,00
114,42
120,00
100,00
80,00
60,00
Kvinnor
44,59
40,00
25,65
31,43
Män
8,13 13,08
20,00
2,96 5,15
0,00
Ischemisk
hjärtsjukdom
Cerebrovaskulär
sjukdom
Diabetes
Kronisk
luftrörskatarr,
lungemfysem
Ovanstående diagram visar att männen har högre dödstal än kvinnorna i samtliga
fyra mest omfattande diagnoser inom sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet.
Oktober 2014
PwC
20 av 30
Störst skillnad ses inom diagnosgruppen ischemisk hjärtsjukdom. Minsta
skillnaden ses inom gruppen cerebrovaskulär sjukdom.
3.6.
Dödstal i länet per diagnosgrupp fördelat
per område samt kvinnor och män
Nedan redovisas per geografiskt område de fyra största diagnosgrupperna:
ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, diabetes samt kronisk
luftrörskatarr/KOL/lungemfysem. I Bilaga 1 redovisas de övriga sju
diagnosgrupperna.
3.6.1.
Ischemisk hjärtsjukdom
Diagram 15. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal ischemisk
hjärtsjukdom per geografiskt område och kön 2000 - 2012.
Kv
M
Total
160,00
140,00
120,00
118,06
100,00
134,71
127,71
114,42
86,06
80,33
95,92
65,75
63,19
45,94
47,00
34,41
40,00
94,23
77,91
80,00
60,00
95,68
56,85
44,59
38,74
20,00
0,00
Köping Arboga Hallstahammar
Kungsör
Surahammar
Västerås
Sala
Norberg
Fagersta
Skinnskatteberg
I diagram 15 ses att Västerås och Sala har dödstal som är lägre för både kvinnor,
män samt totalt i förhållande till länet. Lägsta dödstal för kvinnor och totalt finns i
Västerås medan männen i Sala är de i länet som har lägsta dödstalen. Högsta
dödstal för både kvinnor, män samt totalt finns i Norberg, Fagersta och
Skinnskatteberg.
Oktober 2014
PwC
21 av 30
Länet
Diagram 16. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Utveckling
avseende ischemiska hjärtsjukdomar i länet.
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kvinnor
Män
Totalt
I ovanstående diagram, 16 ses att en minskning har skett för både män och kvinnor
vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten gällande ischemiska
hjärtsjukdomar. För båda könen samt i likhet med länet ses en ökning av dödstalen
mellan år 2011 och 2012.
Diagram 17. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet.
Utveckling avseende ischemiska hjärtsjukdomar i länet och riket.
120
100
80
60
Länet
Riket
40
20
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Diagram 17 tydliggör att länets utveckling gällande ischemiska hjärtsjukdomar i
likhet med riket uppvisar en minskning. Från år 2010 (44) har dödstalen stigit de
senaste åren. År 2012 är den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten 73.
Oktober 2014
PwC
22 av 30
3.6.2.
Cerebrovaskulär sjukdom
Diagram 18. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal
cerebrovaskulär sjukdom per geografiskt område och kön 2000 - 2012.
Kv
40,00
35,00
30,00
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
35,43
30,81
26,56
35,38
31,15
27,40
Kungsör
Surahammar
M
Total
35,30
29,67
26,58
24,18
Västerås
29,56
25,70
21,38
Sala
27,50
31,43
28,35
25,65
20,53
Norberg
Fagersta
Skinnskatteberg
Ovan diagram visar att männen i tre av de geografiska områdena har små skillnader
i dödstal. Det högsta återfinns dock i Köping, Arboga och Kungsör, medan männen i
Sala har lägst dödstal. Detta är betydligt lägre i förhållande till länets dödstal.
Endast ett område, Sala, har högre dödstal för kvinnor än män. Salas kvinnor har
även högsta dödstalet bland länets kvinnor. I Hallstahammar- Surahammar
återfinns det högsta värdet totalt. Skillnaden mellan högsta och lägsta dödstal är
större för män (13,92) än för kvinnor (9,03).
avseende cerebrovaskulär sjukdom i länet.
50,00
45,00
40,00
35,00
30,00
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kvinnor
Oktober 2014
PwC
Män
Totalt
23 av 30
Länet
Ovanstående diagram, 19, åskådliggör att en minskning av dödstalen gällande
cerebrovaskulär sjukdom har skett. Under 2008 och 2010 har kvinnorna haft högre
dödstal än männen. Kvinnors dödstal har varit lägst år 2006 (15,95) medan männen
haft lägsta dödstal år 2010 (17,77).
3.6.3.
Diabetes
Diagram 20. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal diabetes per
geografiskt område och kön 2000 - 2012.
Kv
M
Total
20,00
15,00
14,01
10,49
10,00
14,76
12,52
10,43
7,21
16,46
13,18
11,18
8,79
6,67
8,99
7,43
5,77
Västerås
Sala
10,55
13,08
10,48
8,13
5,00
0,00
Kungsör
Surahammar
Norberg
Fagersta
Skinnskatteberg
Länet
Diagram ovan visar att lägsta dödstal för diabetes gällande kvinnor, män samt totalt
finns i Sala. Högsta dödstalen för grupperna ses däremot i Norberg-FagerstaSkinnskatteberg.
avseende diabetes i länet.
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kvinnor
Män
Totalt
I diagram 21 kan utläsas att männen samtliga år förutom 2002 haft en högre
dödlighet än kvinnor i diabetes. Mellan år 2002 till 2003 samt 2011 till år 2012
Oktober 2014
PwC
24 av 30
skedde en ökning för samtliga grupper. Männens dödstal ökade dessutom mellan
2002 och 2007.
Socialstyrelsen anger att särskilt vad gäller skillnader i den sjukvårdsrelaterade
dödligheten avseende diabetes ska tolkas med försiktighet mellan landsting. Det
eftersom sättet att sätta diagnoskod kan variera.
3.6.4.
Kronisk luftrörskatarr/KOL/lungemfysem
Diagram 22. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal kronisk
luftrörskatarr, KOL och lungemfysem per geografiskt område och
kön 2000 - 2012.
Kv
M
Total
10,00
8,50
8,00
6,00
4,484,394,41
4,00
4,02
3,21
2,48
4,26
3,10
2,25
4,58
3,81
3,32
Västerås
Sala
5,20
2,26
5,15
3,95
2,96
2,00
0,00
Kungsör
Surahammar
Norberg
Fagersta
Skinnskatteberg
I diagram 22 visas dödstal för den diagnosgrupp som har de lägsta värden av de fyra
största diagnosgrupper. Dessa dödstal är klart mindre i förhållande till dödstal
gällande ischemisk hjärtsjukdom. I Köping-Arboga-Kungsör har kvinnor högre
dödstal än männen i detta geografiska område. Störst skillnad mellan kvinnor och
mäns dödstal ses däremot i Norberg-Fagersta-Skinnskatteberg. Här återfinns även
de högsta dödstalen för män och totalt.
Oktober 2014
PwC
25 av 30
Länet
avseende kronisk luftrörskatarr, KOL,lungemfysem i länet.
12,00
10,00
8,00
Kvinnor
6,00
Män
4,00
Totalt
2,00
0,00
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Diagram 23 visar att tydliga skillnader finns mellan kvinnor och män vad gäller
utveckling av den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Vid flertalet år
minskar männens dödstal när kvinnors ökar och vice versa. Från år 2010 har
männens dödstal minskat medan kvinnornas har ökat. År 2001 samt år 2010 finns
inga registrerade dödsfall hos kvinnor som följd av denna diagnos. Vi vill
uppmärksamma läsaren att vi stämt av med Socialstyrelsens Dödsorsaksregister att
dessa uppgifter är korrekta.
Oktober 2014
PwC
26 av 30
Bilaga 1.
Diagram 24- 30 redovisar dödstal gällande övriga diagnosgrupper utöver de fyra
mest omfattande diagnoserna per geografiskt område och kön under åren 20002012.
Diagram 24. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall sår i
magsäck per geografiskt område och kön 2000 - 2012.
4,00
3,50
3,00
2,50
2,00
1,50
1,00
0,50
0,00
3,43
1,90
1,61 1,78
2,42
2,14
1,65
2,35
1,62
1,27
0,95
1,69
1,18
1,12
2,21
1,74
1,21
0,74
Kv
M
Total
Diagram 25. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall gallsten och
gallblåseinflammation per geografiskt område och kön 2000 - 2012.
3,00
2,55
2,30
2,07
2,50
2,00
1,50
1,00
0,50
1,54
1,06
0,66
0,29
1,13
0,86
0,58
1,22
0,85
0,58
1,09
0,66
1,50
1,15
0,83
Kv
0,00
Oktober 2014
PwC
M
Total
27 av 30
Diagram 26. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall malign
tumör i livmoderhals per geografiskt område 2000 - 2012.
3,50
3,00
2,94
2,87
2,35
2,50
2,00
2,19
1,96
1,50
0,83
1,00
0,50
0,00
Kv
Diagram 27. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall astma per
geografiskt område och kön 2000 - 2012.
3,50
3,13
3,00
2,50
2,00
1,57
1,50
1,00
0,50
0,86
0,74
0,55
0,36
0,00
0,51
0,16
1,54
1,10
0,76
1,62
1,16
0,65
1,17
0,79 0,98
M
0,00
Oktober 2014
PwC
Kv
Total
28 av 30
Diagram 28. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall
blindtarmsinflammation per geografiskt område och kön 2000 2012.
1,60
1,40
1,20
1,00
0,80
0,60
0,40
0,20
0,00
1,39
1,00
1,09
0,65
0,000,000,00
0,000,000,00
0,25 0,20
0,15
0,38 0,33
0,31
0,36
0,00
Kv
M
Total
Diagram 29. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall bukbråck
per geografiskt område och kön 2000 - 2012.
0,80
0,70
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
0,00
0,68
0,34
0,31
0,75
0,66
0,59
0,74
0,38
0,33 0,30
0,29
0,17
Kv
0,00
Oktober 2014
PwC
0,00
0,00
0,000,000,00
M
Total
29 av 30
Diagram 30. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall
medfödda hjärtmissbildningar per geografiskt område och kön
2000 - 2012.
1,00
0,90
0,80
0,70
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
0,00
0,88
0,46
0,31
0,16
0,00
Oktober 2014
PwC
0,25
0,000,000,00
0,19
0,13
0,00
0,000,000,00
0,26
0,16
0,05
Kv
M
Total
30 av 30
Bil 2
Landstingsgemensamma funktioner Centrum för hälso‐ och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ver 8 Datum 2015‐01‐05 1 (12)
____________________________________________________ VÅRDVALSENHETEN VERKSAMHETSPLAN 2015 ‐ 2017 Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00
232100‐0172
landstinget@ltv.se
Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09
SE232100017201 www.ltv.se
E‐post 2 (12)
Datum 2014‐10‐01 1. INLEDNING Vårdvalets uppdrag kan indelas i sju delområden: 1. Primärvårdsprogrammet, gällande vårdcentraler etablerade enligt LOV 2. Privata vårdgivare med kontrakt för bedrivande av öppen vård, inom områdena sjukgymnastik, kiropraktik/naprapati, fotvård samt specialistläkarverksamhet 3. Tandvård 4. Sluten och öppen vård gällande Bergslagssjukhuset i Fagersta 5. Genom det nyinrättade Äldrevårdsteamet stödja utveckling och resultat gällande vården av De mest sjuka äldre i LTV. 6. Via ledning av, och deltagande i LTV:s ”nätverksgrupp” bidra till ökad kunskap och tydlighet hos medborgare och medarabetare gällande valfrihet, remissregler, avgifter samt tillämpning och tolkning av patientlagen i övrigt Uppdraget kan beskrivas utifrån tidsperspektivet:  ”Framåtsyftande”  Utveckling av mått‐ och styrprinciper, framtagande av kravspecifikationer och upphandlingsunderlag i nära samverkan med Upphandlingsenheten, tecknande av avtal.  ”Backspegeln”  Uppföljning, rapportering, publicering, revision.  Ett tredje viktigt område är att bidra till utveckling av verksamheten inom ansvarsområdet, implementering av nationella riktlinjer, införa stödstrukturer (IT‐system, kompetensutveckling) för att underlätta för våra utförare att nå önskvärda resultat, samt underlätta kvalitetssäkrad inrapportering. MÅLOMRÅDE 1: EN GOD OCH JÄMLIK VÅRD OCH HÄLSA Hälsoinriktningen: för individen och populationen  Fortsatt stimulans av utbildning av rökavväjningskompetens på Vårdcentral som komplement till Tobaksenhetens verksamhet. Krav på denna utbildning för att få ersättning för rådgivande samtal –rökning införs under 2015 
Fortsatt stimulans av utbildning i MI för samtlig personal 
Uppföljning av rökning hos gravida mammor och rökning under barnets första levnadsår. 3 (12)
Datum 2014‐10‐01 
Fortsatt granskning av evidens och utvärdering av riktade hälsoundersökningar (40‐50‐60‐åringar) för att under planperioden ta ställning i LtV . 
Fortsatt utveckling av projekt gällande generella hälsoinsatser mot kariesutsatta barn i två kommuner, i samverkan med Folktandvården. 
Fortsatt utveckling av samverkan med elevhälsan i primärkommuner avseende tandvård. För tandvården är prioriterade områdena att följa och arbeta för en jämlik tandvård och tandhälsa genom att: 





Alla barn ska ha regelbunden tandvårdskontakt. Öka och utveckla tandhälsoinsatser på gruppnivå. Antalet individer/medborgare som får tandvårdsstöd, i gruppen som har rätt till tandvårdsstöd, ska öka. Utöka informationen om rätt till tandvårdsstöd till nuvarande och nya grupper som t ex distriktssköterskor, patientföreningar, förvaltare/godemän, handläggare inom kommunerna m.m. Öka antalet munhälsobedömningar inom uppsökande verksamheten inklusive utbildning till vårdpersonal. Säkerställa tillgängligheten för tandreglering. Jämlik vård: kön, etnicitet, HBTQ etc.  Stödja utveckling mot högre kompetens kring HBT‐frågor i primärvården, med fokus på utbildning och nätverksbyggande ffa för barnmorskor, enligt diskussion på Vårdvalsrådet 18 nov 2014. 
Följa utvecklingen av remiss‐ och besöksströmmar efter införandet av Egen vårdbegäran i LtV, med avseende på kön, ålder, socioekonomi m.m. 
Påbörja framtagning av produktions‐ och medicinska resultat fördelat på kön. MÅLOMRÅDE 3: ‐NÖJDA OCH TRYGGA MEDBORGARE Tillgänglighet Primärvården kommer successivt att månatligen mäta tillgängligheten för läkarbesök via elektronisk rapportering från COSMIC, i enlighet med hur övriga COSMIC‐
landsting gör, via rapportering av ny‐ och återbesök. 2015 blir en form av övergångsår då breddinförandet av COSMIC‐journal sker under hösten/vintern 2015. Även telefontillgängligheten kommer under 2015 rapporteras per månad till den nationella databasen. 4 (12)
Datum 2014‐10‐01 Bemötande och information Primärvården kommer under 2015 att genomföra Nationell patientenkät. Flera vårdgivare har arbetat med att stärka bemötandet utifrån tidigare års resultat. Patientlagen Tillsammans med företrädare för Centrum för kommunikation och Centrum för Hälso‐ och sjukvårdsutveckling har Vårdvalet tagit fram generell info gällande patientlagens implementering i Landstingets Västmanland under år 2015. Material för information på arbetsplatsträffar m.m., samt en kommunikationsplan, är framtaget. Kontaktcenter Med utgångspunkt från såväl den nya patientlagen som införande av Egen vårdbegäran kommer LtV under 2015 att behöva utveckla en form av kontaktcenter där patienter/medborgare samt medarbetare får stöd och information kring valfrihet, remisser, aktuella vårdgivare m.m. Vårdvalet kommer att bistå i detta arbete. Informerat val På förslag från Vårdvalets kvalitets‐ och utvecklingsråd kommer Vårdvalsenheten två gånger per år samla in svar från samtliga vårdcentraler i länet gällande deras bemanning, öppettider och parkeringsmöjligheter. Informationen kommer att publiceras på 1177 i syfte att underlätta för medborgarnas val av vårdcentral. Det är ett komplement till Vårdcentralernas/vårdgivarnas egen information på sina hemsidor Uppföljning av privata vårdgivare Under 2015 kommer en struktur i lanstinget för uppföljning av privata vårdgivare tas fram i enlighet med ny lagstiftning. Uppföljningen skall offentliggöras och göras tillgänglig för medborgarna. Eventuell komplettering av nuvarande uppgifter kan behöva göras. Revision av verksamheten på Bergslagssjukhuset Under 2015 kommer en extern revision att genomföras avseende sjukhusverksamheten i avtalet med Mitt Hjärta AB. 5 (12)
Datum 2014‐10‐01 MÅLOMRÅDE 4: EN SÄKER OCH KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET AV GOD KVALITET Primärvården är fortsatt första linjens vård  Primärvårdsakut Önskvärt är en utveckling mot att en större del av västmanlänningarnas konsumtion av öppen vård, inklusive akut vård, sker i primärvården. Under 2015 kommer anbud för drift av primärvårdsakuten att utvärderas. 
Äldrevårdsteam Ett nytt äldrevårdsteam etableras från 1 januari 2015. Uppdraget har utvidgats till att gälla all somatisk vård för de Mest sjuka äldre, dvs även den sjukhusbaserade vården.. En viktig del är att utifrån de senaste årens projektorgansation både föra vidare uppgifter, men också ompröva uppgifter och ansvarfördelning. Det sistnämnda är nödvändigt dels för att totala antalet resurser är mindre men också att i högre grad arbeta ”teambaserat” för att minska sårbarhet och bredda kompetensen. Även fortsatt stödja en utveckling färre onödiga inläggningar i slutenvården samt färre återinläggningar efter 30 dagar. Patientsäkerhet  Under 2015 kommer utbildning ges till våra privata vårdgivare (exkl. vårdcentraler) gällande patientsäkerhet och nya patientlagen. 
Utveckla gemensamma risk‐ och händelseanalyser med samtliga kommuner i länet baserat på den överenskommelse som skett med Västerås stad. 
Erbjuda privata vårdcentraler tillgång till Landstingets avvikelserapporterings‐
system Synergi. Kvalitetsregisterutveckling  En viktig del i Äldrevårdsteamets uppdrag är att stötta såväl registrering som användning av utdata från befintliga kvalitetsregister i kommun‐, primärvårds‐ och sjukhusregister, såsom Senior Alert, BPSD, SweDem, samt diabetesregistret NDR. Psykiska hälsa  Suicidprevention är ett prioriterat område i Landstinget Västmanland där Vårdvalet skall säkerställa att samtliga utförare har rutiner för suicidriskbedömning samt att personalen har erforderlig utbildning. 
Beroende och missbruk kräver tidig upptäckt och arbetet skall inom ramen för de uppdaterade nationella riktlinjerna säkerställas i vårdkedjan. Primär‐ vårdens roll är tidig upptäckt i samverkan med kommunen. Samverkan  För utveckling av primärvårdens kvalitét inbjuder vårdvalet till samverkan mellan vårdgivare och tillsammans med professionen i KU‐Rådet och i en 6 (12)
Datum 2014‐10‐01 årligen återkommande gemensam Västmanländsk kvalitetsdag för primärvården . 
Samverkansdokument mellan primärvård och sjukhusbundna specialiteter säkerställer god vård på rätt vårdnivå. För de områden av vikt som saknar samverkansdokument skall sådana upprättas. 
Stärka återkoppling till vårdgivarna av resultat och utveckling av tandvårdsuppdraget. Det senare speciellt avseende insatser angående den ojämlika tandhälsan. Genom dialog ge och få input till idéer om utveckling och förändring av uppdraget. 
Genom dialog med Kompetenscentrum för hälsa (KCH) utveckla och förbättra det hälsoinriktade arbetet samt utveckla samverkan med Hälsocenter. Process/struktur  Tydligare dialog med ansvariga vårdgivarorganisationer för ge Vårdvalsenheten en tydligare ”fullmakt” att gå vidare till den berörda vårdcentral/tandläkarmottagning 
En viktig del i Vårdvalets samlade uppdrag är att stödja utvecklingen mot effektiva och enhetliga strukturer, processer för att sedan också säkra enhetliga resultat, inom den upphandlade vården i LTV. Viktiga områden under 2015 är: ‐
Införande av COSMIC‐journal i den privata primärvården ‐
Kvalitetssäkra överföringen av utdata från vårdcentraler med Cosmic till landstinget , nationella myndigheter samt kvalitetsregister. ‐
Införande av nytt beställarsystem inom tandvården, för uppföljning och ersättning av upphandlad tandvård. ‐
Införande av standardiserat system för Individuell Samordnad Plan (SIP) i enlighet med vad Patientlagen kräver. Utbildningsinsatser riktas till ett par tusen medarbetare i landstinget och kommunerna. Sker i samverkan med VKL. Projektorganisationen är knuten till Vårdvalet. ‐
Digital överföring av EKG‐resultat från sjukhusmottagningar till privata vårdgivare. 
Verksamhetsdialog har nu införts med goda erfarenheter. Dialogen följer en standardiserad mall och tid avsätts för det personliga mötet mellan beställare och utförare. Som komplement till verksamhetsdialogen ska vi arbeta mer interaktivt med resultaten från tertialrapporterna, med ex v krav på handlingsplaner från vårdcentral som inte når resultat enligt kraven i Primärvårdsprogrammet 
Socialstyrelsen har presenterat nationell utvärdering 2013 för tandvård. Utifrån denna jämförelse planeras även regionala uppföljningar. Regionala 7 (12)
Datum 2014‐10‐01 nyckeltal relaterat till de nationella nyckeltalen. Förnyad rutin kring uppföljning av patienter på specialisttandvården. Rutin gällande antalet personer som har erhållit det särskilda stödet och hur många av dem som får faktisk vård. Uppföljning av att leverantörer av den uppsökande verksamheten tandvård bl a genom enkäter till kommunernas enhetschefer. 
Resultat och rapporter (tertialrapporterna) ska följas upp och analyseras på ett mer ingående sätt. 
Privera‐rapporterna (privata vårdgivare) ska följas upp och analyseras. Vi måste hitta nyckeltal, vad är bra, vad är dåligt? Vad säger siffrorna? 
Privata vårdgivare med vårdavtal eller samverkansavtal med Landstinget Västmanland  Nya upphandlingar av fysioterapeuter, kiropraktorer, naprapater samt specialistläkare i ortopedi sker under 2015. Särskild kompetens inom neurologi kommer att tillgodoses genom en specifik upphandling av ett neuroteam i Västerås. Denna har förberetts under 2014 beräknas vara klar under våren 2015. 
En granskning av naprapater och kiropraktorer gjordes i december och kommer att sammanställas under januari 2015, och kan komma att leda till utbildningsinsatser under året. 
Rollen som beställare behöver utvecklas vad gäller de privata vårdgivarna, ex. v. med Dialogmöten kring verksamhetsfrågor. 
En ny diskrimineringslag från 2015 kan också påverka de krav som ställs på de privata vårdgivarna. Tandvård  Överenskommelse med Folktandvården och Specialisttandvården. Omorganisation av sjukhus‐ och narkostandvård. Fortsatt arbete med att införa datasystem som reducerar manuell hantering och säkerställer inrapporteringen. MÅLOMRÅDE 5: STOLTA ENGAGERADE MEDARBETARE OCH UPPDRAGSTAGARE 
Sedan sept. 2015 är studierektor i allmänmedicin knuten till Vårdvalet. I LIPUS uppföljning av ST‐organsationen och utbildningsresultat i LtV fick primärvårdens nya organsation goda omdömen. Under 2015 ska utveckling ske mot: a) ökat samarbete med Enheten för kunskapsutveckling (EKU) gällande blå AT‐läkardelen b) omhändertagande av pre‐ST‐läkare i 8 (12)
Datum 2014‐10‐01 primärvården c) utvärdering kring om vi kan utveckla någon form av ”akademisk vårdcentral” med koppling till FoU verksamhet. 
Därutöver kvarstår målsättningen att fortsatt utöka antalet ST‐läkare i LtV, och också nå en bättre geografisk spridning av ST‐läkare i hela länet. Medel är avsatta i Landstingsplanen för finansiering. 
Under 2015 genomförs en enkät till våra utförare gällande hur man ser på Vårdvalsenheten, som en uppföljning av 2013 års enkät MÅLOMRÅDE 6, LANDSTINGSPLANEN EN STARK OCH UTHÅLLIG EKONOMI Landstingsersättning för verksamheten år 2015 uppgår enligt Landstingsplanen 2015‐
2017 totalt till 1 183,4 mkr med uppdelning enligt nedan. OMRÅDE Landstingsersättning 2014
Vårdvalsenheten, interna kostnader för drift av enheten 10,5 mkr
Vårdval Västmanland enligt fastställt primärvårdsprogram 2014, inkl. MOFFA, 819,5 mkr
Sjukgymnaster och privata vårdgivare 179,8 mkr
Tandvårdsenhet 173,6 mkr Transparantredovisning tandvården; Se bilaga 1 Totalt 1.183,4 mkr
Medel har även 2015 tillförts för stimulans till journalsystemet COSMIC i primärvården. Anslaget för diabetesvård enligt nationella riktlinjer har sänkts med 1 mkr från 2015. Reserverade medel i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande För att kunna genomföra satsningarna inom primärvården har medel avsatts och dessa finns reserverade i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande. Totalt för ”förstärkning av primärvården” är 65,0 mkr reserverat 2015. Vårdval vill för 2015 ta 60,9 mkr i anspråk. 9 (12)
Datum 2014‐10‐01 Detta belopp består av ‐
År 2013 gjordes satsningar på framförallt kvalitetsmål, motsvarande ca 18 mnkr. ‐
2014‐års satsningar inom täckningsgrad (16,9 mkr), ST‐läkare (8,5 mkr samt primärvårdsakut (10 mkr) kvarstår för 2015 Ovanstående två poster motsvarar med uppräkning till 2015 års prisnivå ett avrop på 54,9 mkr/år För 2015 önskas avrop av satsningar på, varav merparten togs upp i samband med att den strategiska budgeten formulerades under våren 2014 ‐
utökad ST‐läkare satsning inom allmänmedicin, 2,4 mnkr ‐
En utökad satsning på äldrevårdsteam, ffa för att täcka upp för det vidgade uppdraget efter avslut av överenskommelse gällande De mest sjuka äldre, totalt 2,3 mkr ‐
ST‐randning av sjukhus‐ST i primärvård jourkompensation, 1,3 mnkr Dessa nya satsningar beräknas till en kostnad om 6,0 mkr/år. Avrop 2016 Ovanstående poster innebär att ingångsläget år 2016 är en utökad ram på totalt 54.9 + 6,0 = 60,9 mkr/år Inför 2016 tillkommer därutöver finansiering av allmänläkare på Hälleborgs mellanvårdsboende 2,0 mnkr (till PPHV). Detta avtal finansieras under 2015 med statliga stimulansbidrag. Utöver ovanstående anslag erhåller Vårdval ersättning för förlorade patientavgifter för patienter som är 85 år eller äldre (1,5 mkr) samt utebliven ersättning från läkemedelsindustrin och medicinsk teknik gällande kompetensutveckling (0,8 mkr) AKTUELLA UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER 2015 ‐ EKONOMI LOU‐upphandlad vård Se över ersättningssystem till privata vårdgivare (specialistmottagningar och fysioterapimottagningar) i syfte att i högre grad premiera verksamhet som är ett önskvärt komplement till motsvarande vård i Egen regi. Gällande privata fysioterapimottagningar ska ersättningsystem i kravspecifikationer i högre grad premiera formaliserad samverkan med en identifierad vårdcentral/‐er 10 (12)
Datum 2014‐10‐01 Täckningsgrad Göra en översyn ersättning gällande Täckningsgrad och Andel sjukhusbesök. Utvärdering behöver ske dels gällande hur resultat har utvecklats dels själva ersättningsystemet med ribbor och vilka belopp som avsätts Care Need Index (CNI) Inför 2016 pröva om CNI‐ersättning kan utvecklas för att ytterligare ekonomiskt stödja ersättning för de socioekonomiskt svaga grupperna i samhället kopplat till försörjningsförmåga, utbildning och etnisk bakgrund. BILAGA TRANSPARENT BUDGETREDOVISNING 11 (12)
Datum 2014‐10‐01 12 (12)
Datum 2014‐10‐01 Specifikation av uppdragen inom tandvården för år 2015
(Exempelblankett. Samtliga huvudområden ingår men kan behöva kompletteras eller klassificeras om beroende på det enskilda lands tinget)
Verksamhetsgrenar
Kapiteringsersätt Fast belopp i tkr Rörlig
ning i kr/inv
ersättning i kr
Klassificering
(beskriv)
Tandvården
16 798 900
Barn- och ungdomstandvård
Allmäntandvård barn- och ungdomar 3-19 år
ca 40000 BoU
Tandvård till asylsökande o gömda, vård
Befolkningsansvar
Tillgänglighet glesbygd
Tillgänglighet och akuttandvård dagtid
Helgjour
Insatser till områden med lägre
socioekonomi; skolor och områden
0-2 åringar
Sistahandsansvar
1 250
0
150 000
140 000
310 000
2 000 000
Narkos
749 900
45 609 100
Särskilda uppdrag
Forskning
Forskningssamordning
ST-utbildning
Specialisttandvårdens pedo utb till
allmäntandvård
6mån praktik tdl utanför EU land
Nytt Datastöd
Tolkkostnader
Handledning nyutexaminerade tandläkare
Summa Tandvård
200 000
2 800 000
900 000
100 000
150 000
140 000
310 000
10 000
8 458 000
28 383 000
4 158 100
0
3 513 000
271 000
3 242 000
65 921 000
FTV
FTV
Konkurrensskyddad
Konkurrensskyddad
600 000
FTV
FTV
FTV
0
0
FTV
Specialist
Specialist
Konkurrensskyddat
Konkurrensskyddat
Konkurrensskyddat
Konkurrensskyddat
Konkurrensskyddad
Konkurrensskyddad
Konkurrensskyddad
Konkurrensskyddad
Konkurrensskyddat
Konkurrensskyddat
28 800 000
28 800 000 Valfrihet gäller Konkurrensutsatt
alla vårdgivare
6 379 000
1 000 000
0
0
0
Konkurrensutsatt
Konkurrensskyddad
Konkurrensutsatt
Konkurrensskyddad
400 000
779 000
1 200 000
3 000 000
113 779 000
Myndighetsverksamhet
0
1 953 000
Tabellen fylls i inför nästkommande år
(Om det inom en rad finns både konkurrensutsatt och konkurrensskyddad verksamhet ska det finnas två rader)
Konkurrensskyddad
Konkurrensskyddad
Konkurrensskyddad
Konkurrensutsatt
FTV
Konkurrensskyddad
16 000 000 Valfrihet gäller Både och
alla vårdgivare
0
Konkurrensskyddad
600 000
Huvudmannaskap
Exempelvis beställarenhet (kan i vissa
landsting ingå i FTV och ska då särskiljas)
FTV
FTV
FTV
0
500 000
1 390 000
10 459 000
Allmäntandvård vuxna
Asylsökande och gömda - vård
Omvårdnadstandvård
Befolkningsansvar
Sistahandsansvar
Uppdrag hemlösa
Tillgänglighet glesbygd
Tillgänglighet och akuttandvård dagtid
Helgjour
Generella kollektiva insatser
Specialistvård , gem adm + steril
Specialistvård
Narkos
Landstingets särskilda tandvårdsstöd
Uppsökande verksamhet, Nödvändig
tandvård till vissa äldre och
funktionshindrade och Tandvård som ett led i
en kortvarig sjukdomsbehandling
60 500 000 Valfrihet gäller Konkurrensutsatt
även privata
vårdgivare
1 000 000
Konkurrensskyddad
1 600 000
Generella kollektiva insatser
Specialisttandvård barn
Vuxentandvård
78 000 000
Bil 3
Datum Landstingsgemensamma funktioner 2014‐01‐15 Centrum för hälso‐ och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten Version 13 1 (8)
REMISSREGELVERK 2015 /GENOMFÖRANDEPLAN EGEN VÅRDBEGÄRAN BAKGRUND I oktober 2014 fattade landstingsstyrelsen beslut ( §245/14) gällande införande av Egen vårdbegäran i den öppna specialistvården. Syftet är att underlätta för patienter/medborgare att snabbare komma i kontakt med den vårdenhet som motsvarar individens medicinska behov. Införandet är i linje med intentionerna i den nya patientlagen som träder i kraft 1 jan 2015. Landstingsstyrelsen beslutade  att utifrån inriktningen att införa Egen vårdbegäran till öppen specialistvård, uppdra till landstingsdirektören att ta fram förslag till regelverk och genomförandeplan. 
att återkomma till landstingsstyrelsen i ärendet i januari 2015. Förslaget har tre huvudkapitel Kapitel 1 ‐ Regelverk Egen vårdbegäran Kapitel 2 ‐ Generellt remissregelverk och kostnadsansvar Kapitel 3 ‐ Genomförandeplan 1
REGELVERK EGEN VÅRDBEGÄRAN 1.1
Styrande principer Införandet är ett steg i ökad delaktighet, genom att öppna upp möjligheten för patienter/medborgare att själv söka sig till öppen specialistsjukvård vid behov. 
Alla inkommande vårdbegäran, både från professionella och Egen vårdbegäran från medborgare/patient, ska bedömas likvärdigt. Remisser kan även komma från exempelvis företagshälsovård, skolhälsovård och andra landsting. 
Ingen ska vara tvingad att göra en Egen vårdbegäran, primärvårdens remissförfarande till specialistvården finns kvar. Om patient som besöker primärvården behöver specialistvård ska denne inte hänvisas till att skriva en Egen vårdbegäran utan behandlas enligt samverkansdokumentet med prover, röntgen etc. Därefter sänds som tidigare remiss till aktuell klinik. 
Egen vårdbegäran innebär inte med automatik att en patient verkligen har rätt att få specialistvård. Den mottagande kliniken bedömer vilken vård och på vilken vårdnivå den ska ges. Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00
232100‐0172
landstinget@ltv.se
Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09
SE232100017201 www.ltv.se
E‐post 2 (8)
Datum 2014‐11‐04 Det kan innebära att den vårdsökande kan: 
erhålla ett besök på specialistmottagningen. 
hänvisas till att själv söka kontakt med primärvården, i första hand till den vårdcentral där man är listad, eller annan vårdcentral om man så önskar. Det är patientens ansvar att ta kontakt med primärvården. 
hänvisas till Egenvård. 
hänvisas till kontakt med annan specialistklinik. Blanketter för Egen vårdbegäran och dess frågeställningar kommer att skilja sig mellan olika specialistkliniker. I Mina vårdkontakter finns inte möjlighet att skicka ärenden mellan kliniker. Egen vårdbegäran som inkommer via post eller via Mina vårdkontakter kommer därför att returneras med ett standardsvar, som bl a ska vägleda kring hur den vårdsökande skall gå vidare i ärendet. Egen vårdbegäran som inkommer via telefon hänvisas till rätt specialistklinik. Då den vårdsökande själv tar kontakt blir det tydligt vilken specialistklinik som ansvarar för en bedömning. 
I implementeringen av Egen vårdbegäran ska beaktas att Landstinget är ett finskt förvaltningsområde, avseende minoritetsspråk. 
Det ska finnas uppdaterade , kända och tillämpade samverkansdokument som reglerar uppdrag‐ och ansvarsfördelning mellan specialistvård och primärvård på olika områden. Samverkansdokument tas fram i samverkan mellan respektive specialitet och primärvård enligt en enhetlig fastställd process. I styrelsens beslut anges: ”vid införande av Egen vårdbegäran är det viktigt att arbeta fram samverkansdokument inom specialistområden där sådana ännu inte är framtagna”. 1.2
Utgångsläge ur ett patientperspektiv Patienten beskriver själv besvär och symtom (eller med hjälp av någon annan) via formulär eller samtal. Uppgifter kan lämnas till kliniken via: 
Mina vårdkontakter (Mvk), överföring direkt till aktuell sjukhusmottagning. 
En pappersblankett/mall som skickas via posten till aktuell mottagning. 
Genom telefonkontakt med berörd klinik. Pappersblankett eller elektronisk mall kan erhållas via 1177.se Vårdguiden, eller via telefonsamtal till aktuell klinik via ”vänta kvar funktion” från telefonväxeln. 1.3


Bedömning av och ställningstagande till inkommen Egen vårdbegäran Ska ske enligt landstingsgemensamma övergripande riktlinjer och rutiner. Det är verksamhetschefens ansvar att skapa en klinikspecifik arbetsorganisation och ta fram rutiner för den samlade remisshanteringen. 3 (8)
Datum 2014‐11‐04 
Rutiner och organsation ska vara skriftligt dokumenterade och publicerade i landstingets ledningssystem. Rutiner ska finnas fastställda för den samlade remisshanteringen oavsett om det är en läkarremiss eller Egen vårdbegäran, samt om den kommer skriftligt eller via telefon. 
Hanteringen ska följa lagstiftningen samt socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. 
Dokumentation ska alltid ske i patientjournalen. 1.4
Process efter mottagande av Egen vårdbegäran 
Terminologi i Cosmic. Samlingsbegreppet är ”remisser” Privat vårdbegäran = Egen vårdbegäran Vårdbegäran = begäran av vård av person verksam inom hälso‐ och sjukvård för annans räkning (”allmänremiss” enligt den gamla terminologin) 
Inkommen skriftlig Egen vårdbegäran registreras i Cosmic. Bedömning ska ske likvärdigt med professionell vårdbegäran, dvs skyndsamt men senast inom fem dagar. 
Innebär bedömningen att patienten ska tas emot på mottagning så ska vårdgarantitiden räknas från datum då Egen vårdbegäran registrerats på mottagning, det datum den skickats in via Mvk eller det datum en Egen vårdbegäran inkommit via telefon. 
I likhet med allmänremiss från primärvård, kan kliniken begära kompletterande uppgifter av patienten. 
Inkommen muntlig Egen vårdbegäran, vanligen via telefonsamtal, dokumenteras i journal (jämför med nuvarande hantering på barn‐ och kvinnoklinikerna). Information i telefon av icke‐medicinsk karaktär definieras som ”Upplysningssamtal” och behöver inte dokumenteras. 
Om Egen vårdbegäran, skriftlig eller muntlig, accepteras skickas en bekräftelse till patienten. 
Om Egen vårdbegäran inte accepteras meddelas patienten detta enligt en landstingsgemensam rutin. 
I bekräftelse alternativt avvisning av Egen vårdbegäran (standardmall ska utformas) ska det av patientsäkerhetskäl informeras om att patienten bör söka primärvård om man upplever att det medicinska tillståndet försämras. 4 (8)
Datum 2014‐11‐04 1.5
Samverkansdokumentet ställer krav på undersökning Nedan anges tre principer för vägledning hur man ska göra om samverkans‐ dokumentet ställer krav på undersökning exempelvis röntgen och/eller provtagning. 2

Där innehållet i Egen vårdbegäran visar att det är uppenbart medicinskt adekvat att patienten ska tas emot på specialistmottagningen ska kliniken göra nödvändiga undersökningar enligt vad samverkansdokumentet anvisar. 
Råder oklarheter vid den medicinska bedömningen av Egen vårdbegäran och en undersökning behövs för att ge ytterligare medicinskt underlag, hänvisas patient till primärvården för ställningstagande till undersökning. 
Den som bedömer Egen vårdbegäran avgör om adekvata undersökningar finns tillgängliga på kliniken. Finns sådana sker ingen hänvisning till primärvården. GENERELLT REMISSREGELVERK OCH KOSTNADSANSVAR Införande av Egen vårdbegäran ska ses i ljuset av den nya patientlagens ikraftträdande från 1 januari 2015, samt att landstingsstyrelsen ställt sig bakom att tillämpa det nya riksavtalet för utomlänsvård som också träder ikraft från 1 jan 2015. Regelverk: 1) Egen vårdbegäran införs från 1 oktober 2015 vid alla verksamheter i landstingets Egen regi, enligt förteckning nedan. 2) Egen vårdbegäran införs från 1 oktober för alla privata vårdgivare i Västmanland med vilka Landstinget Västmanland har vårdavtal från 1 okt. 3) För västmanlänningar som söker sig utanför länet gäller Egen vårdbegäran enligt vårdgivande landstings remissregler. 4) För utomlänspatienter som söker vård i Västmanland kan Egen vårdbegäran användas enligt samma regelverk som för västmanlänningar. 5) Primärvården i Västmanland kan skicka remiss för öppenvård i andra landsting, enligt patientlagens regler för valfrihet från 2015‐01‐01. 6) Obligatorisk hänvisningsremiss till akutmottagning i LtV tas bort när Egen vårdbegäran införs. Tidsbokning via 1177 på primärvårdens jourmottagning i Köping kvarstår. Kostnadsansvar (gäller från 2015‐01‐01) Kopplat till remissregelverk behöver fastställas principerna för fördelning av kostnader och kostnadsansvar, så att de är enhetliga för alla verksamhetsområden inom LTV och baseras på samma principer. För primärvården sker fördelning enligt vad Primärvårdsprogrammet, inklusive däri ingående ersättningssystem, medger. Inom övriga förvaltningar är grundprincipen för kostnadsansvar samma som idag, där kostnader knyts till klinik utifrån ett mer samlat ansvar för aktuell patientgrupps totala konsumtion av vård, såväl inom som utom länet. Detta har i sin tur sin grund i 5 (8)
Datum 2014‐11‐04 att förvaltningarna och dess kliniker i huvudsak är anslagsstyrda. Anslagen inkluderar samtliga resurser som avsätts för invånarnas vårdkostnader, oavsett var den produceras. a) Kostnader för valfrihetsvård (såväl privata vårdgivare som i offentlig regi) enligt patientlagen och riksavtalet kostnadsförs på specialistklinik som är mest relevant utifrån aktuell diagnos och åtgärd. Därutöver gäller att kostnader för öppen valfrihetsvård enl patientlagen fördelas på de tre medicinklinikernas utifrån upptagningsområden i LtV. Motsvarande kostnader för norra länsdelens invånare kostnadsförs på Vårdvalsenheten baserat på att MH Bergslagssjukhuset drivs i privat regi. b) Kostnadsansvar för medicinsk service utanför länet enligt vad riksavtalet medger kostnadsförs på specialistklinik eller vårdcentral (Röntgen = 50% + Vårdvalsenheten 50%) enligt den uppgifts/ansvarsfördelning som Samverkansdokumenten anger. Detta gäller för patienter listade i Västmanland. c) För västmanlänningar som är listade utanför länet bokförs kostnader för medicinsk service på primärvårdsnivå (med utgångspunkt från vad Samverkansdokumenten anger) på Vårdvalsenheten. För övrig medicinsk service gäller punkt a) ovan. 3
GENOMFÖRANDEPLAN 2015 3.1
Aktuella kliniker att ta emot Egen vårdbegäran för planerad öppenvård Västmanlands sjukhus (VS) Hudkliniken Infektionskliniken Kirurgkliniken Kärlkirurgiska kliniken Barn och ungdomsklinik Kvinnokliniken Medicinklinikerna i Västerås, Sala Köping Onkologkliniken Ortopedklinik Reumatologklinik Urologklinik Ögonklinik Öronklinik Geriatrik och medicinsk rehabilitering Smärtmottagning på Operationskliniken Ej aktuella på VS: Tandvård, Operation/anestesi, Akutklinik, Fysiologklinik, Röntgenklinik 6 (8)
Datum 2014‐11‐04 Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet (PPHV) Vuxenpsykiatri Barn‐ och ungdomspsykiatri Ej aktuella på PPHV: Enheten för psykosocialmedicin (EPM) 3.2
Erfarenheter från och framgångsfaktorer vid införande av Egen vårdbegäran Baseras på utvärderingar från, och samtal med, framför allt Värmland och Gävleborg som nyligen infört Egen vårdbegäran. 
Ingen anstormning, men ökat söktryck generellt. 
Viss ökning av det vårdadministrativa arbetet. 
Relevanta Egen vårdbegäran då de flesta accepterats. 
Innebär färre besök i primärvården, patienten kommer snabbare till rätt instans. 
Specialistklinikerna kan få bättre underlag för sin bedömning när patienten själv beskriver sin frågeställning. 
Öppenhet som Egen vårdbegäran innebär kan skapa en ökad trygghet för patienten. Framgångsfaktorer att beakta vid en införandeprocess: 
Samverkan och delaktighet bland alla berörda. 
Inte ha för stark tidspress. 
Skapa effektiva rutiner för remisshantering 
Tillvarata fördelarna med ett gemensamt journalsystem i landstinget, på sjukhus och i primärvården. 3.3
Organisation, aktiviteter och tidsplan 1. Organisation Hälso‐ och sjukvårdsdirektör är projektägare. Införande berör i första hand kliniker på Västmanlands sjukhus (VS) varför projektledare bör ha sin bas i VS organisation. Egen vårdbegäran ska införas utöver andra omfattande planerade förändringar för journalsystem COSMIC under 2015, bla ny version R8.0 samt införande i den privata primärvården. Därför krävs att externt projektstöd motsvarande ca 1 300 timmar. Projektet behöver därför tillföras budgetmedel motsvarande ca 1,2 mnkr. 7 (8)
Datum 2014‐11‐04 Berörda enheter 
VS 
PPHV 
EPA (Enheten för produktionsanalys, inkl. Systemförvaltning COSMIC, Utdata och Mina vårdkontakter) 
Utvecklingsenheten 
Centrum för kommunikation 
Privata vårdgivare 
Företrädare för arbetsgruppen nedan 2. Aktiviteter Viktiga delområden är: 
Framtagande av remissmallar. Dessa ska ha en gemensam grund, med tillägg för klinikspecifika uppgifter. Här finns mycket erfarenhet och underlag att hämta från andra landsting 
Samverkansdokument. Upprättande av nya samverkansdokument, enligt gällande process, bör initieras av VS ledning. Revidering av befintliga, initieras vid behov av verksamhetschef på VS eller Allmänläkarkonsult 
Skapa mallar för Egen vårdbegäran och svarsbrev till patient i Cosmic 
Skapa rapporter för utskrifter av Egen vårdbegäran och svarsbrev i Cosmic 
Skapa mallar för Egen vårdbegäran och svar till patient i Mina vårdkontakter 
Säkra rutiner och skapa rutinbeskrivningar för Egen vårdbegäran 
I samband med införandet ska en kommunikationsplan tas fram 3. Tidplan Alla förberedande aktiviteter enligt ovan ska vara genomförda till 1 sept. 2015. Driftsstart av Egen vårdbegäran sker för alla kliniker från 1 okt 2015 4. Kontaktcenter – etablering parallellt med Genomförandsplan Egen vårdbegäran Med utgångspunkt från såväl den nya patientlagen som införande av Egen vårdbegäran kommer LtV under 2015 att behöva utveckla en form av kontaktcenter där patienter/medborgare samt medarbetare får stöd och information kring valfrihet, remisser, aktuella vårdgivare m.m. Det är viktigt att skapa trygghet för medborgarna i form av ”en ingång” i LtV för dessa frågor. Dagens situation är ineffektiv. Medicinskt skolad personal får svara på 8 (8)
Datum 2014‐11‐04 frågor de inte har kunskap kring och som dessutom tar utrymme från mer värdeskapande patienttid. I många fall bollas patient/invånare runt i systemet, vilket skapar frustration och otrygghet för alla berörda, såväl den informationssökande som våra medarbetare. Därför bör även våra medarbetare få möjlighet att anlita kontaktcentret. Med ”en ingång” – i form av ett kontaktcenter ‐ kan vi snabbare ge ett ”rätt” svar på våra invånares frågor, vilka inte kommer att minska i takt med att medvetenheten om olika former av patienträttigheter höjs. Ett kontaktcenter bör i första hand finansieras via omfördelning, och samordning av, befintliga enheter i LtV med den gemensamma nämnaren att man har patientkontakter (utöver kliniker och primärvård) Beslutsunderlaget har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av: Anders Ahlgren, chef Vårdvalsenheten, ordf. Ann‐Marie Iversen, utvecklare, VS stab Catharina Jansson, utvecklare, CHSU stab Per Otto Olsson, medicinsk rådgivare, CHSU stab Gunilla Corp, verksamhetscontroller, Vårdvalsenheten Cecilia Andreasson, utredare, LS kansli Anna Nilsson, systemadministratör, EPA Lars Thomasson, kommunikatör, CK Adjungerade har varit företrädare för 1177 Vårdguiden samt Kvinnokliniken. Bil 4 a
UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO
Cancerplan 2014-2015
www.rccuppsalorebro.se
Cancerplan 2014-2015
Ansvarig Birgitta Clarin, birgitta.clarin@akademiska.se
Publicerad på www.rccuppsalaorebro.se
ISBN: 978-91-637-7054-8
INNEHÅLL
1. UTVECKLINGSPLANENS STRUKTUR ............................................................................................... 4
1.1 Införande av planens inriktningsbeslut .................................................................................................................4
1.2 Fem områden ..................................................................................................................................................................4
1.2.1 Uppföljning och utveckling ...........................................................................................................................4
1.3 2 miljarder till kortare ledtider och standardiserade vårdförlopp................................................................5
2. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................ 6
2.1 Styrande kriterier för RCC .........................................................................................................................................6
2.2 RCC:s infrastruktur .......................................................................................................................................................6
2.2.1 Samverkansnämnden ....................................................................................................................................7
2.2.2 Styrgruppen – alla diagnoser, alla landsting ........................................................................................7
2.2.3 Det lokala RCC rådet – alla diagnoser, ett landsting ........................................................................8
2.2.4 Vårdprogramgrupperna – en diagnos, alla landsting .......................................................................8
2.2.5 Köp av vård mellan landstingen ................................................................................................................8
2.3 Vårdens nuläge och prognoser ...............................................................................................................................9
2.3.1 Befolkning ...........................................................................................................................................................9
2.3.2 Cancersjuklighet...............................................................................................................................................9
2.3.3 Incidens............................................................................................................................................................. 10
2.3.4 Prevalens ......................................................................................................................................................... 10
2.3.5 Behandlingsmetoder ................................................................................................................................... 12
2.3.6 Nya läkemedel ............................................................................................................................................... 12
3. PATIENTERNAS STÄLLNING ............................................................................................................. 14
3.1 Patientmedverkan i vårdens utveckling ............................................................................................................ 14
3.2 Patientmedverkan i den egna vården ................................................................................................................ 15
3.3 Cancerrehabilitering och palliativ vård .............................................................................................................. 16
3.4 Stöd till närstående .................................................................................................................................................... 17
3.5 Nationell samverkan ................................................................................................................................................ 17
4. VÅRDENS STRUKTUR ........................................................................................................................ 18
4.1 Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen .................................................................. 18
4.1.1 Vårdprocessernas betydelse för nivåstruktureringsarbetet ........................................................ 18
3URFHVVHQI|UQLYnVWUXNWXUHULQJ¿JXU ............................................................................................ 19
4.1.3 Tre pilotområden för nivåstruktur ........................................................................................................... 21
4.2 Den nationella nivåstrukturen på regional nivå .............................................................................................. 21
4.2.1 Strategisk planering för den nationella nivåstruktureringen ....................................................... 21
4.2.2 Nationell samverkan .................................................................................................................................... 22
4.3 Uppföljning av arbetet med nivåstrukturering ................................................................................................. 22
4.4 Gemensamma satsningar på tung medicinteknisk utrustning ................................................................. 22
5. KOMPETENSFÖRSÖRJNING ............................................................................................................. 23
5.1 Utbildningsplan ............................................................................................................................................................ 23
5.2 Generell rekryteringsstrategi i fem moduler .................................................................................................... 23
0RGXO.RPSHWHQVXWYHFNOLQJVSHFLDOLVWOlNDUJUXSSHQSDWRORJL.......................................... 24
0RGXO5HNU\WHULQJDY67OlNDUHWLOOUHJLRQHQSDWRORJL .......................................................... 25
5.2.3 Modul 3: Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier
lQOlNDUHSDWRORJL ...................................................................................................................................... 25
0RGXO8WODQGVUHNU\WHULQJSDWRORJL................................................................................................. 26
5.2.5 Modul 5: Nya arbetssätt och digital patologi ..................................................................................... 27
5.3 Landstingsövergripande avtal ............................................................................................................................... 28
5.4 Kompetensutveckling och attraktiva arbetsplatser ....................................................................................... 28
5.4.1 Mer långsiktiga planeringsförutsättningar .......................................................................................... 29
6. FORSKNINGSSAMORDNING ............................................................................................................. 30
6.1 Studieservice ................................................................................................................................................................ 30
6.2 Regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar .......................................................................... 31
6.3 Sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning ................................................................................... 32
6.4 Sjukvårdsintegrerad insamling av vävnad för forskning............................................................................. 32
7. PREVENTION OCH TIDIG DIAGNOSTIK .................................................................................................33
7.1 Prioriterade områden ................................................................................................................................................ 33
7.2 Övriga aktörer i samverkan med RCC .............................................................................................................. 33
7.3 Tidig upptäckt ............................................................................................................................................................... 34
7.3.1 Maligna melanom en snabbt ökande cancerform ........................................................................... 34
7.3.2 Screening ......................................................................................................................................................... 34
BILAGOR........ .......................................................................................................................................................35
UTVECKLINGSPLANENS
1 STRUKTUR
RCC Uppsala Örebro har visionen ”Regionalt samarbete för att minska insjuknandet i
cancer och för en utvecklad cancervård med patientens fokus”. Visionen har i denna utvecklingsplan konkretiserats i fem områden med åtgärder för att realisera visionen. Planen
innebär ett förändrat synsätt på hur hälso- och sjukvården bör bedrivas för att cancervården
ska optimeras ur ett patientperspektiv.
1.1 Införande av planens inriktningsbeslut
Implementeringen av denna utvecklingsplan i sjukvårdsregionen förutsätter att varje landsting tar fram en handlingsplan för hur de olika aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras
i det egna landstinget se avsnitt 2.2 RCC:s infrastruktur.
1.2 Fem områden
RCC Uppsala Örebro har valt att fokusera planen på fem områden utifrån de direktiv som
Samverkansnämnden gett för arbetet med cancerplanen.
1. Patienternas ställning. Hur vi gör vi patienterna till medaktörer både vid policybeslut
och i sin egen vård.
2. Vårdens struktur. Hur sjukvårdsregionens sju landsting skapar en nivåstruktur som
utvecklar vården på bästa sätt. Hur vi ska använda våra gemensamma resurser – både i
ekonomiska frågor och i samarbetet kring medicinteknisk utrustning.
3. Kompetensförsörjning. Hur vi rekryterar och behåller de särskilt prioriterade yrkeskategorier som sjukvårdsregionen behöver för att bibehålla en god cancervård.
4. Forskningssamordning. Hur RCC och RBC påverkar förutsättningarna för sjukvårdsregionens forskning.
5. Prevention och tidig diagnostik. Hur vi minskar insjuknandet i cancer.
Detta dokument ger först en överblick över regionens förutsättningar och redovisar sedan
de fem områdena i varsitt kapitel. Kapitlen inleds med en redovisning av de beslutade åtgärderna inom området.
1.2.1. Uppföljning och utveckling
RCC kommer att följa upp besluten i cancerplanen via styrgruppen och i verksamhetsuppföljningen ge samverkansnämnden en bild av hur arbetet fortskrider i de olika landstingen. 2014
års cancerplan är den första av flera, utvecklingen inom området går snabbt och vi behöver
årligen se över planens innehåll för att kunna möta omvärldens krav på hur cancervården
fortsatt ska utvecklas.
4
1.3 2 miljarder till kortare ledtider och
standardiserade vårdförlopp
Sjukvårdsregionen behöver en strategi och planering för hur arbetet med att skapa kortare
ledtider och snabbspår för olika diagnoser ska hanteras. Regeringens intentioner att ytterligare förbättra cancervården påverkar också arbetet med nivåstruktur både på nationell och
regional nivå. Som startpunkt för det arbetet inbjuder RCC till en seminariedag i november för att samla nyckelpersoner och gemensamt staka ut en väg för detta.
Att korta ledtider och skapa standardiserade arbetssätt över hela regionen för cancervården är ett omfattande arbete som kommer att kräva mycket resurser både av landstingen
och från RCC. Det finns höga förväntningar på att de avsatta två miljarderna mycket
snabbt ska driva på utvecklingen mot en mer standardiserad vård inom cancervården.
5
BAKGRUND OCH
2 FÖRUTSÄTTNINGAR
2.1 Styrande kriterier för RCC
Den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) ger de sex sjukvårdsregionerna
i uppdrag att bilda Regionala cancercentrum, (RCC), för att öka jämlikheten i cancervården och att vrida perspektivet i vården/hos sjukvårdshuvudmännen från organisation/
struktur till patienternas fokus.
De styrande kriterierna för RCC kan delas in tre kluster:
1. Patientcentrerade kriterier
a. Förebyggande insatser
b. Patientens ställning i cancervården
c. Vårdprocesser
d. Psykosocialt stöd, cancerrehabilitering och palliativ vård
2. Utbildning, kunskapsstyrning och forskning
a. Utbildning och kompetensförsörjning
b. Klinisk cancerforskning och innovation
c. Kunskapsstyrning
3. RCC:s organisation och struktur
a. Ledningsfunktion, RCC-samverkan och uppföljning av vårdens kvalitet
b. Utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen
c. Nivåstrukturering
Att fokusera på patientens perspektiv ställer nya och annorlunda krav, dels på hur vi möter
och involverar patienterna i den egna vården, dels på vad vi erbjuder när det gäller cancerrehabilitering och palliativ vård som är viktiga delar av en väl fungerande vårdprocess.
Genom att arbeta med vårdprocesserna skapar vi förutsättningar för att göra förändringar
i nivåstrukturen, det i sin tur påverkar kompetensförsörjning, utbildningsbehov liksom
hur vi skapar utrymme för forskning och därmed utvecklar kunskapsstyrningen ytterligare.
RCC Uppsala Örebro har därför tagit avstamp i det första klustret ”patientcentrerade kriterier” och bygger sin utvecklingsplan utifrån detta.
2.2 RCC:s infrastruktur
Från starten av RCC Uppsala Örebro (2011-12-13) har organisationens infrastruktur varit en
viktig, för att inte säga avgörande faktor för att skapa förutsättningar för landstingen och
RCC att samverka på ett fungerande sätt. RCC är samverkansnämndens förlängda arm i
frågor som rör cancervårdens utveckling.
RCC verkar som en kunskapsorganisation som bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och
arbetet med att initiera nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen.
Arbetet med att förverkliga cancerstrategin ska ske i och styras av de enskilda landstingen.
6
SAMVERKANSNÄMNDEN
Styrgrupp
Patientråd
RCC chef
RCC kansli
1
RCC register och
vårdprogram
Lokalt
cancerråd
GÄVLEBORG
Lokalt
cancerråd
ÖREBRO
Lokalt
cancerråd
VÄSTMANLAND
RBC
Regionalt biobankscentrum
Lokalt
cancerråd
SÖRMLAND
Lokalt
cancerråd
VÄRMLAND
Lokalt
cancerråd
DALARNA
Lokalt
cancerråd
UPPSALA
VÅRDPROGRAMGRUPP BRÖSTCANCER
VÅRDPROGRAMGRUPP KOLOREKTAL CANCER
VÅRDPROGRAMGRUPP MALIGNT MELANOM
VÅRDPROGRAMGRUPP REHABILITERING
VÅRDPROGRAMGRUPP PALLIATIV VÅRD
TOTALT 20 VÅRDPROGRAMGRUPPER
Figur 1: RCC:s organisation.
2.2.1 Samverkansnämnden
Samverkansnämnden (SVN) är sjukvårdsregionens högsta organ och består av förtroendevalda från alla sju landsting som ingår i regionen. De sju landstingen är helt autonoma och
beslutar själva över innehållet i vården. SVN:s beslut har inriktningskaraktär och är per
definition inte bindande för något landsting. Det innebär att varje landsting måste fatta
ett eget beslut om att man ansluter sig till SVN:s ställningstagande. Det i sin tur innebär
att förslagen i utvecklingsplanen från RCC Uppsala Örebro måste vara presenterade och
förankrade i alla sju tjänstemannaorgan och politiska beslutande organ för att planen ska
beslutas i rimlig tid i respektive landsting.
2.2.2 Styrgruppen – alla diagnoser, alla landsting
Samtliga sju landsting representeras i styrgruppen dels via en person som representerar
landstingsledningen, dels via en verksamhetschef eller liknande i huvudsak från kirurgieller onkologi området. Styrgruppens medlemmar är också ansvariga för och leder det lokala cancerrådet (RCC-råd) i det egna landstinget.
1
RBC hanterar fler diagnoser än cancerdiagnoserna. För samordning, planering och styrning av
RBC finns ett regionalt biobanksråd.
7
2.2.3 Det lokala RCC rådet – alla diagnoser, ett landsting
De lokala cancerråden i varje landsting utgör tillsammans med vårdprogramgrupperna
stommen i infrastrukturen. Varje landsting styr och påverkar utvecklingen på hemmaplan
genom att cancerrelaterade frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper
under cancerrådet. Det ger också en möjlighet för processledare att lyfta behov, krav och
förväntningar från vårdprogramgruppernas arbete in i rådet där frågorna omhändertas av
särskilt utsedda funktioner med kompetens explicit inom cancerområdet.
2.2.4 Vårdprogramgrupperna – en diagnos, alla landsting
Vårdprogramgrupperna är en sedan länge etablerad funktion som är en multiprofessionell
grupp med representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser, tidigare mest genom att producera regionala vårdprogram. Uppsala
Örebro sjukvårdsregion har idag 20 vårdprogramgrupper.2
Cancerstrategin gör att vårdprogramgrupperna står inför ett helt nytt uppdrag eftersom
utvecklingen i allt högre grad går mot nationella vårdprogram.
RCC Uppsala Örebro har valt att ge ordförande i vårdprogramgruppen rollen som
processutvecklare/-ledare för att på så sätt få en hög förankring av frågor som rör vårdprocessarbete, nivåstruktur och patientmedverkan i regionens sju landsting. Det innebär att
processledarna tillsammans med de multiprofessionella vårdprogramgrupperna nu styr och
leder arbetet med att kartlägga och driva regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika
vårdprocesserna.
Arbetsättet innebär att vi får hög förankring i professionen, nackdelen kan tyckas vara
att det tar lite längre tid att genomföra förändringen i en sjukvårdsregion med sju landsting.
Samtidigt skapar vårdprogramgruppernas arbete goda förutsättningar för att alla landsting
ska arbeta på ett likartat sätt. Deltagarna i vårdprogramgrupperna har ansvaret för implementeringen av de framtagna processerna. Avsikten är att varje medlem i vårdprogramgruppen ska ta med sig processarbetet till det egna landstinget och därefter implementera
modellen och förbättra de delar av processen som inte fungerar optimalt för patienten.
Engagemanget och drivkraften i vårdprogramgrupperna är avgörande för förankringsarbetet.
RCC har utformat en arbetsmodell för att introducera processarbetet i vårdprogramgrupperna. Samtliga vårdprogramgruppers processledare med en utsedd arbetsgrupp erbjuds möjligheten att delta i utbildning som därefter ska föras ut i hela vårdprogramgruppen. Det är en viktigt startpunkt på det arbete som ska leda till ett kontinuerligt
förbättringsarbete med patientens perspektiv som utgångspunkt.
I uppdraget för processledare anges att 20 procent av arbetstiden är en rimlig nivå för
att kunna utföra det nya och utökade uppdraget. Genomförandet av cancerstrategin är ett
åtagande som sjukvårdsregionens sju landsting har sagt ja till. Det behöver understrykas att
detta är ett utvecklingsarbete som måste få ta processledarnas tid i anspråk.
2.2.5 Köp av vård mellan landstingen
Sjukvårdsregionens sju landsting har få samverkansavtal eller överenskommelser kring högspecialiserad cancersjukvård. Sjukvårdsregionen är inte heller helt självförsörjande när det
gäller cancersjukvården. För vissa mer sällan förekommande diagnoser remitteras patienter
till andra regioner.
2
Se bilaga 1 tabell över befintliga vårdprogramgrupper.
8
I det fortsatta arbetet med en regional nivåstruktur kommer landstingsspecifika avtal
att ha betydelse för regionen hur landstingen fortsatt väljer att hantera frågan om i vilken
region eller landsting vården ska ges. För att regional nivåstrukturering ska ske kommer det
att vara nödvändigt med olika typer av samverkansavtal/överenskommelser som behöver
beslutas på en politisk nivå.
2.3 Vårdens nuläge och prognoser
Avsnittet beskriver situationen på cancerområdet för Uppsala-Örebroregionen. Den är inte
heltäckande för alla diagnoser. Den statistik vi presenterar här utgör en grund för de ställningstaganden som de kommande åren kommer att krävas för cancervården. Situationen
skiljer sig inte från resten av landet. Prognoserna visar sammantaget på en stadig ökning av
antalet nya cancerfall liksom på en ökning av antalet personer som fortsatt lever med sin
cancersjukdom.
2.3.1 Befolkning
I Uppsala Örebros sjukvårdsregion bor ca 2 miljoner invånare (dec 2013, SCB) fördelat
på sju län, där Västmanlands län är minst med 259 000 invånare och Uppsala län störst
med 345 000 invånare. Den totala befolkningsmängden har de senaste decennierna ökat
något i regionen, men ökningen är begränsad till ålderskategorierna 40 år och äldre (Tabell
1). Uppsala län avviker dock från regionen i stort, då man där ser en befolkningstillväxt i
samtliga ålderskategorier.
Tabell 1: Antal invånare i Uppsala-Örebroregionen per ålderskategori.
1982
1992
2002
2012
Ändring
1982–2012
< 20 år
493 375
479 562
459 244
439 994
20–39 år
40–59 år
60–79 år
-10,0 %
533 924
511 038
470 661
478 419
-10,4 %
420 134
494 761
529 865
514 878
+22,6 %
377 124
360 261
350 212
436 581
+15,8 %

Totalt
1 890 705
1 935 015
1 917 052
1 982 309
+4.8 %
Källa: SCB 140205.
2.3.2 Cancersjuklighet
Antalet individer som insjuknar i en cancersjukdom ökar från år till år, såväl i regionen
som i Sverige. Prognoser har hittills pekat på att det år 2030 kommer att vara dubbelt så
många som får en cancerdiagnos som år 2000. Detta kan till stor del förklaras av befolkningstillväxten och av att vi lever allt längre. Cancer drabbar framför allt äldre individer
och ju äldre vi blir desto större är risken att insjukna (Figur 2). Livsstilen kan också påverka
utvecklingen av olika cancerdiagnoser. Rökning är den faktor som har störst påverkan när
det gäller att utveckla olika typer av cancer. Även kost, alkohol, solvanor och motion kan
påverka uppkomst av cancersjukdom.
9
2.3.3 Incidens
År 2012 registrerades 11 730 nya fall av invasiv cancer i Cancerregistret hos individer i
Uppsala-Örebroregionen (Figur 2–4). Det är ungefär lika många män som kvinnor som
drabbas av cancer, men sedan slutet av 1990-talet ses en lätt övervikt för antalet män (Figur
4). Förändringen för männen sammanfaller med en ökad användning av PSA-testning för
prostatacancer, som också är den vanligaste cancerformen hos män. Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Ökningen av antalet cancerfall kommer att fortsätta,
eftersom befolkningen blir allt äldre. De preventiva insatser som görs både på samhälls- och
individnivå ger inte effekt de närmaste decennierna. Det är ett faktum som vården måste
rusta sig för.
2.3.4 Prevalens
Ökad kunskap, bättre behandling och ökade möjligheter att upptäcka cancer i ett tidigt
skede gör att allt fler som får en cancerdiagnos överlever. Det är en annan faktor som påverkar hur vården är organiserad.
Prevalensen av cancer beskriver hur många individer som vid en viss tidpunkt någon
gång diagnostiserats med en viss cancerform. Individerna befinner sig därför i olika faser
av sin sjukdom – allt ifrån att nyligen ha diagnostiserats, till att ha bedömts vara botad.
Prevalensen ger ändå en uppfattning om hur många individer som hälso- och sjukvården
behöver ha resurser för att ta om hand, och begränsar man prevalensen till de individer som
har fått en diagnos de senaste tre åren kan antalet individer i en förhållandevis tidig och
oftast mest resurskrävande sjukdomsfas uppskattas. I tabell 2 visas prevalensen december
2011 för några vanliga cancerformer.
12000
11000
10000
9000
8000
7000
6000
80+
60–79 år
5000
40–59 år
20–39 år
4000
0–19 år
3000
2000
1000
0
1982
1992
2002
2012
Figur 2: Antal nydiagnostiserade fall av invasiv cancer per år och ålderskategori – UppsalaÖrebroregionen. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas.
10
1 100
1 000
900
800
700
600
80+
500
60–79 år
40–59 år
400
20–39 år
0–19 år
300
200
100
0
Uppsala län
Södermanlands
län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Dalarnas län
Gävleborgs län
Figur 3: Antal nydiagnostiserade fall per ålderskategori och län – 2012.
Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas.
6500
6000
5500
5000
4500
4000
3500
Män
Kvinnor
3000
2500
2000
1500
1000
500
20
09
20
11
20
05
20
07
20
03
20
01
19
99
19
97
19
95
19
93
19
91
19
89
19
87
19
85
19
81
19
83
19
79
19
77
19
75
År
19
73
19
71
0
Figur 4: Antal nydiagnostiserade fall av invasiv cancer per år och kön – Uppsala-Örebroregionen.
Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas.
Tabell 2: Prevalens – antal individer som lever med en viss cancerdiagnos – i Uppsala-Örebroregionen
31 december 2011.
&DQFHU
Samtliga lägen
Bröstcancer
Prostatacancer
Tjock- och ändtarmscancer
Malignt melanom
Urinblåsecancer
Njurcancer
Äggstockscancer
Lungcancer
Testikelcancer
Magsäckscancer
Bukspottkörtelcancer
Matstrupscancer
0lQ
.YLQQRU
39 158
76
16 753
4 678
2 788
3 363
1 132
47 082
19 695
4 866
3 403
1 232
856
1 800
951
781
1 433
349
130
123
289
124
56
7RWDOW 7RWDOWnU
86 240
19 771
16 753
9 544
6 191
4 595
1 988
1 800
1 732
1 433
638
254
179
Källa: NORDCAN 2014-02-06.
$QWDOLQGLYLGHUVRPOHYHUPHGHQYLVVFDQFHUGLDJQRVRFKVRPGLDJQRVWLVHUDWVGHVHQDVWHnUHQ±
11
22 518
4 188
5 671
2 930
1 597
1 265
543
396
938
202
210
171
106
2.3.5 Behandlingsmetoder
Den primära behandlingen vid många cancerformer är kirurgi, vilken kan kompletteras
med t ex strålbehandling eller cytostatikabehandling. I figur 5 visas antalet patienter som
genomgått kirurgisk behandling för några vanliga cancerformer under åren 2008–2012.
Antalet opererade patienter överensstämmer i stort sett med antalet nyinsjuknade förutom
vid prostatacancer. Det beror på att de primära behandlingsalternativen vid prostatacancer
även inbegriper icke-kirurgisk behandling såsom aktiv monitorering, strålbehandling eller
hormonell behandling.
1800
1600
1400
1200
Bröstcancer
Tjocktarmscancer
Prostatacancer
Ändtarmscancer
Njurcancer
1000
800
600
400
200
0
2008
2009
2010
2011
2012
Figur 5: Antal patienter* som opererats per år och cancerform i Uppsala-Örebroregionen.
Källa: Respektive kvalitetsregister.
*För prostatacancer inkluderas primärbehandling med prostatektomi + 10 % som behandlats efter en period aktiv monitorering.
2.3.6 Nya läkemedel
De senaste åren har många nya läkemedel tillkommit, och många är under klinisk prövning. Ett exempel är de nya läkemedlen för hematologiska maligniteter. Dessa är ofta dyra,
med läkemedelskostnader på flera hundratusen till upp mot en miljon kronor per patient
och år. Vissa av läkemedlen har medfört en dramatisk förbättring av prognosen för patienterna, t ex tyrosinkinashämmare vid kronisk myeloisk leukemi (KML) och tillägg av
antikroppar vid lymfoproliferativa sjukdomar.
De drastiska förändringarna kan innebära att en enda individ kommer upp i mycket
höga läkemedelskostnader eftersom överlevnadstiden ökar. Totalkostnaden för dessa läkemedel hamnar trots de höga behandlingskostnaderna ändå på en relativt sett låg nivå eftersom patientgruppen fortfarande är liten. Utvecklingen med nya dyrare, men effektivare
läkemedel kommer troligen att fortsätta också inom andra diagnosområden. Det tillsammans med en allt längre överlevnadstid där läkemedel kan vara den avgörande faktorn gör
att sjukvården löpande behöver göra nya prioriteringar i takt med att läkemedelskostnaderna ökar.
12
Tabell 3. Antal patienter* som diagnostiserats med hematologiska maligniteter i Uppsala-Örebroregionen per år 2010–2012.
2010
2011
2012
Lymfom
395
396
431
Myelom
158
114
158
Kronisk myeloisk leukemi - KML
16
26
19
Kronisk lymfatisk leukemi - KLL
124
121
113
Akut myeloisk leukemi - AML
81
73
89
Akut lymfatisk leukemi - ALL
11
7
16
Myelodysplastiskt syndrom - MDS
44
45
56
Myeloproliferativa neoplasmer - MPN
66
90
60
* Inkluderar endast 16 år och äldre.
Källa: Kvalitetsregister och regionalt tumörregister.
13
PATIENTERNAS
3 STÄLLNING
Avsnittet omfattar kriterierna 4:3 Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård och 4:4
Patientens ställning i cancervården, i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11.
I arbetet med att utveckla cancervården är kriteriet att stärka patientens ställning en
central del. Möjligheten för både patienter och närstående att påverka, att förstå skeenden i
den egna vården liksom att få stöd både när det gäller fysisk och psykosocial rehabilitering
är mycket betydelsefull. Rapporten 2012:53 från Myndigheten för vårdanalys understryker
vikten av att möjliggöra för patienterna att vara medaktörer i sin egen vård. Rapporten talar också om att patienter ska ha möjlighet att påverka beslut på policynivå liksom direkta
beslut som rör vårdens utveckling. RCC:s uppgift är att driva och stötta patientmedverkan
på alla nivåer.
3.1 Patientmedverkan i vårdens utveckling
Beslutade åtgärder
6DPWOLJD YnUGSURJUDPJUXSSHU VND HUEMXGD SDWLHQWI|UHWUlGDUH VRP L I|UVWD KDQG UHSUHVHQWHUDU
patientföreningar plats i gruppen.
5&&VNDJHPHQVDPWPHGSDWLHQWUnGHWXWYlUGHUDGDWDL35(0 4 för utvecklingsarbeten i vården.
3DWLHQWUnGHWRFKSDWLHQWUHSUHVHQWDQWHULYnUGSURJUDPJUXSSHUQDVNDHUEMXGDVXWELOGQLQJLDWWWROND
och förstå registerdata.
3DWLHQWUnGHWVNDEHYDNDSDWLHQWSHUVSHNWLYHWlYHQQlUGHWJlOOHUVWUXNWXUHOODRFKRUJDQLVDWRULVNDIUnJH
ställningar.
3DWLHQWUnGHWVNDXWJ|UDUHPLVVRUJDQI|UQDWLRQHOODYnUGSURJUDP
3DWLHQWUnGHWVNDnUOLJHQXWYlUGHUDKXUYlO5&&WDUWLOOYDUDUnGHWVNRPSHWHQVRFKWLOOVDPPDQVPHG
RCC vidareutveckla rådet som ett stöd för RCC i arbetet med att stärka patientens ställning.
5&&VNDLVDPDUEHWHPHGODQGVWLQJHQSURYDRFKXWYlUGHUDPRGHOOHUI|UGLUHNWSDWLHQWPHGYHUNDQL
förbättringsarbete inom cancervården.
Alla vårdprogramgrupper ska ha patientrepresentation. I de diagnoser där det kan vara
svårt att finna patienter som regelbundet kan delta i vårdprogramgruppens arbete kan exempelvis anhöriga delta i arbetet för att patient- och anhörigperspektivet ska tas med i
arbetet med vårdprocesser eller revideringar/anpassningar av nationella vårdprogram till
den regionala nivån.
Patientrådets och patientrepresentanternas kunskap om hur man tolkar och förstår data
i kvalitetsregister samt vilken information som kan hämtas från respektive kvalitetsregister
3
4
Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård.
Patient Reported Experience Measures (PREM)
14
behöver stärkas för att de också ska kunna delta aktivt i utvärdering av data om hur patienterna upplever vården och behandlingen. Det är ett sätt att ta vara på patientperspektivet på
vilka åtgärder som bör prioriteras för att förbättra vård och behandlingssituationer.
Patientrådet är en viktig funktion för att driva frågor på policynivå, se till att informationen om arbetet med cancerstrategin når ut till patientföreningar i hela regionen, att
patientrepresentation finns i vårdprogramgrupper och att vara RCC:s stöd i att bevaka
patientperspektivet i projekt och olika typer av planer som RCC tar fram för den regionala
nivån.
För att patienterna ska få bättre möjlighet att påverka sin egen vård ska landstingen
pröva och/eller utveckla modeller för hur man på ett strukturerat sätt kan ta tillvara deras
erfarenheter och kompetenser, främst när det gäller omhändertagande och bemötande. En
möjlig modell är 4-stegsmodellen som utarbetats i VG-regionen. Målet är att patienterna
ska känna ökad delaktighet och veta vad som kommer att hända under behandlingen, hur
det kan påverka dem och om de själva kan påverka sitt eget mående.
3.2 Patientmedverkan i den egna vården
6DPWOLJDVMXODQGVWLQJVNDXQGHUKDIDWWDWEHVOXWRPRFKWLOO5&&UHGRYLVDWHQSODQI|ULQI|UDQ
det av kontaktsjuksköterskor.
)UnQVNDDOODFDQFHUSDWLHQWHULVMXNYnUGVUHJLRQHQKlUHIWHUDOODSDWLHQWHUKDWLOOJnQJWLOOHQNRQ
taktsjuksköterska.
$OODSDWLHQWHUVNDIUnQHUEMXGDVHQLQGLYLGXHOOYnUGSODQ3ODQHQVNDI|UXWRPEHKDQGOLQJVLQIRU
mation också innehålla individuellt anpassade cancerrehabiliterande åtgärder.
$OODSDWLHQWHURFKQlUVWnHQGHVNDLQIRUPHUDVRPUlWWHQWLOOI|UQ\DGEHG|PQLQJ5XWLQHUI|UKXUSHUVR
QDOHQ I|UPHGODU LQIRUPDWLRQHQ RP SDWLHQWHQV UlWW WLOO I|UQ\DG EHG|PQLQJ VND ¿QQDV WLOOJlQJOLJD L
samtliga landsting från ingången av 2015.
Landstingen ska formulera en plan för hur arbetet med att införa kontaktsjuksköterskor för
samtliga cancerpatienter ska gå till. Arbetet ska vara genomfört under första halvåret 2015.
Planen ska visa hur man avser att lösa frågan med tillgången till kontaktsjuksköterska för
alla patienter om man anser att man inte kommer att klara det under 2015.
”Min vårdplan” ska införas i regionen för alla cancerpatienter senast under 2015. Planen
ersätter inte den individualiserade information som varje patient måste ha, dokumentet
syftar i stället till att medvetandegöra vilken typ av information som är absolut nödvändig
för att patienten själv ska förstå sin situation och vad hen har rätt att få information om.
Patientrådet efterfrågar information/utbildning för att varje patient ska förstå vad ”just
min” cancerdiagnos är och innebär. All information ska därför lämnas både muntligt och
skriftligt för att patienter och närstående ska kunna repetera informationen och få möjlighet att utifrån densamma formulera frågor till kontaktsjuksköterska eller läkare.
Införandet av ”Min vårdplan” ska följas upp på landstingsnivån.
De sju landstingen bör aktivt arbeta för att hitta digitala lösningar för att underlätta
både för patient/närstående och vårdgivare att kommunicera via ”Min vårdplan”.
Personalens kunskap om rätten till förnyad bedömning liksom om fast vårdkontakt ska
säkerställas och dokumenteras.
15
3.3 Cancerrehabilitering och palliativ vård
)UnQVNDDOODSDWLHQWHUInVLWWUHKDELOLWHULQJVEHKRYEHG|PW
)UnQVNDLQGLYLGXHOOWDQSDVVDGFDQFHUUHKDELOLWHULQJHUEMXGDVDOODSDWLHQWHUPHGEHKRYDYUHKD
biliterande åtgärder, under pågående behandling liksom under uppföljningen.
8QGHU VND YnUGSURJUDPJUXSSHQ I|U FDQFHUUHKDELOLWHULQJ NDUWOlJJD RFK GH¿QLHUD EHKRYHW DY
regiongemensamma rehabiliteringsresurser. Uppdraget ska rapporteras till RCC.
3V\NRVRFLDOWVW|GVRPHQGHODYFDQFHUUHKDELOLWHULQJVNDHUEMXGDVDOODSDWLHQWHURFKQlUVWnHQGHYLG
behov, oavsett diagnos eller ålder. Kontaktsjuksköterskan ska kunna förmedla kontakt när ett utökat
behov av psykosocialt stöd uppstår.
3DOOLDWLYDUnGVNDYDUDLQI|UGDLDOODODQGVWLQJXQGHU+XYXGPlQQHQVNDJHQRPVlUVNLOGDDYWDO
WDHWWDNWLYWDQVYDUI|UEDUQRFKXQJGRPDUVXQGHUnUSDOOLDWLYDYnUGEnGHLKHPPLOM|RFKLYnUG
miljö.
/DQGVWLQJHQVNDRFNVnI|OMDXSSGHVH[LQGLNDWRUHUQDL6RFLDOVW\UHOVHQVNXQVNDSVVW|GI|USDOOLDWLY
vård.
Patienter och närstående ska oavsett diagnos och bostadsort erbjudas cancerrehabilitering
under pågående behandling likaväl som under uppföljningsfas/palliativ vårdfas. Det psykosociala stödet är en av de cancerrehabiliterande åtgärder som både patienter och närstående
ska erbjudas. Rehabiliteringsplanen ska vara individuellt anpassad och ingå i Min vårdplan.
Den regionala vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering har fått i uppdrag att under 2014 kartlägga och definiera behoven av regiongemensamma resurser. Uppdraget kan
visa på vilka specialistfunktioner som vi särskilt behöver samverka kring. Det kan till exempel handla om sexologer eller sjukgymnaster med särskild kompetens kring komplikationer
efter kirurgisk behandling. När kartläggningen är klar behöver beslut fattas vilka resurser
som sjukvårdsregionen ska ta ett gemensamt ansvar för, var dessa resurscentra ska finnas
och hur finansiering av dessa ska ske. Vårdprogramgruppen ska arbeta med att införa det
nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering i regionen.
Två viktiga förutsättningar för att utjämna skillnader i praxis för palliativ vård är samverkan mellan kommun och landsting samt möjligheter till rättvisande jämförelser. För
bättre samverkan mellan kommun och landsting måste landstingen och kommunerna sluta
överenskommelser för den palliativa vården och inrätta palliativa råd med rådgivande funktion till ledning och verksamheter.
De palliativa rådens uppdrag att stärka samverkan mellan kommuner och landsting
syftar till att alla patienter oavsett ålder ska kunna omhändertas på ett professionellt och
värdigt sätt. Det innebär att även barn och ungdomar under 18 år ska kunna få möjlighet
till ett omhändertagande i hemmet inför livets slut. Att den palliativa vården fungerar på
ett likartat sätt i hela regionen är viktigt, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv.
16
3.4 Stöd till närstående
5HVSHNWLYHODQGVWLQJVNDVlNUDDWWEnGHEDUQRFKYX[QDVRPQlUVWnHQGHWLOOFDQFHUSDWLHQWHUInUVLQD
behov av råd, stöd och information tillgodosedda.
5&&VNDVW|GMDDUEHWHWPHGZHEESODWVHQ´QlUDFDQFHUÍ|UDWWVW|GMDEDUQVRPQlUVWnHQGHWLOOFDQFHU
patienter. En plan för utvärdering av webbplatsen ska presenteras under 2015.
/DQGVWLQJHQVNDXQGHUXWYHFNODVDPDUEHWHWPHGSDWLHQWQlPQGHUQDLUHJLRQHQI|UDWWI|OMDXSS
brister i behandling och bemötande inom cancervården.
Regionens landsting ska ta fram rutiner för att säkerställa att barn liksom vuxna som närstående får sina behov av råd, stöd och information tillgodosedda. Föräldrar till minderåriga barn kan ha behov av stöd i sitt föräldraskap för att kunna bemöta barnens oro och
funderingar på ett bra sätt, liksom information om vilket stöd och vilka resurser som finns
tillgängliga för familjen.
Landstingen ska också utveckla samarbetet med patientnämnderna i regionen för att
följa upp brister i behandling och bemötande inom cancervården. Patientnämnderna rapporterar till de lokala cancerråden utifrån frågeställningar som cancerråden formulerar.
3.5 Nationell samverkan
RCC Uppsala Örebro samverkar med övriga RCC i frågor som rör kontaktsjuksköterskor,
arbetet med PREM5, utbildningsfrågor för patientrepresentanter samt i det nationella nätverket för cancerrehabilitering.
5
Patient Reported Experience Measures (PREM).
17
4
VÅRDENS STRUKTUR
Avsnittet omfattar kriterierna 4:2 Vårdprocesser och 6:3 Nivåstruktur i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11.
Arbetet med att skapa ännu bättre kvalitet och högre patientsäkerhet samt att underlätta
för forskning och utveckling inom cancervården är ett viktigt uppdrag för regionen. Det
innebär inte bara att säkra cancervårdens utveckling på ett positivt sätt, regionen måste
också ligga i framkant när den nationella nivåstrukturen ska genomföras.
Nivåstrukturering inom vården avser såväl decentralisering av åtgärder och resurser som
koncentration av viss vård till färre enheter. Patientfokuserade och rationella beslut om nivåstrukturering förutsätter att sjukvårdsorganisationen har definierat patientens hela vårdprocess.
4.1 Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen
'HUHJLRQDODYnUGSURJUDPJUXSSHUQDVNDGH¿QLHUDYnUGSURFHVVHQXUHWWSDWLHQWSHUVSHNWLYI|UUHVSHN
tive diagnos. Arbetet ska vara klart 2015.
8WUHGQLQJRFKEHVOXWRPUHJLRQDORFKORNDOQLYnVWUXNWXUHULQJVNDKDQWHUDVHQOLJWPRGHOOHQL¿JXU
nedan.
/DQGVWLQJHQVNDXQGHUJHQRPI|UDUHJLRQDOQLYnVWUXNWXUHULQJDYNRORUHNWDOJ\QHNRORJLVNRFK
urologisk cancer enligt presenterade förslag.6
5HVWHUDQGHYnUGSURJUDPJUXSSHUVNDXQGHUWDIUDPXQGHUODJI|UUHJLRQDOQLYnVWUXNWXUHULQJI|U
respektive diagnoser för beslut i samverkansnämnden hösten 2015.
6DPYHUNDQVQlPQGHQVNDnUOLJHQI|OMDXSSUHVXOWDWHQDYQLYnVWUXNWXUHULQJVDUEHWHW
För att diskussioner och beslut om nivåstrukturering ska ske på ett strukturerat sätt ska
sjukvårdsregionen använda sig av nedanstående arbetssätt (figur 6), enligt tidigare beslut i
samverkansnämnden. Modellen är en anpassning till regionala förhållanden, utgående från
den modell som används för nationell nivåstrukturering.
4.1.1 Vårdprocessernas betydelse för nivåstruktureringsarbetet
Vårdprogramgruppernas arbete med att utveckla vårdprocesser är centrala för sjukvårdsregionens nivåstruktureringsarbete. Processledarna måste ha möjlighet att arbeta 20 procent
av ordinarie arbetstid med uppdraget. Enligt beslut i SVN finansieras detta av respektive
landsting. RCC fortsätter att öronmärka en del av de statliga medlen för att stötta arbetet.
Under 2015 ska samtliga vårdprogramgrupper ha genomfört arbetet med att beskriva en
regional vårdprocess ur ett patientperspektiv.
6
Se bilaga 4.
18
1. FÖRSLAG
Lokalt cancerråd
Patientförening
Vårdprogramgrupp
Landsting
RCC
RCC-team
Reg. arbetsgrupp VP
2. DEL I BEREDNING
Samverkansnämnden/AU
LD
Lokalt cancerråd
Specialitetsråd
Patientråd
RCC
har uppdraget att
bedöma relevans
och prioritera möjliga
förslag
3. BEREDNING
5. REKOMMENDATION
4. REMISS
4a. Remissorgan; Lokalt cancerråd,
Vp-grupper, Patientråd, Specialitetsråd, landstingens tjm.ledning
6. INRIKTNINGSBESLUT I
SAMVERKANSNÄMNDEN
7.landstingen tar ställning till
inriktningsbeslutet
8. AVTAL OCH GENOMFÖRANDE
)LJXU+DQGOlJJQLQJI|UDWWQnUHJLRQDOD|YHUHQVNRPPHOVHURPQLYnVWUXNWXUHULQJLQRP8SSVDOD
Örebroregionen.
3URFHVVHQI|UQLYnVWUXNWXUHULQJ¿JXU
För att arbetet med att skapa en nivåstruktur som säkrar en ännu bättre cancervård för
patienten ska bedrivas på samma sätt oavsett diagnos har SVN beslutat att anta den process
som presenteras nedan i åtta steg. Den återfinns illustrerad som figur 6 ovan.
1. Förslag
RCC har samverkansnämndens uppdrag att bedöma de förslag som kommer in till RCC. I
ett första steg bedömer RCC:s tjänstemän relevansen i förslagen och prioriterar desamma.
Därefter överlämnas de prioriterade förslaget/n till RCC styrgrupp. Samverkansnämndens
AU informeras samtidigt om frågeställningen. Styrgruppsmedlemmen för frågan till det
egna landstinget för förankring hos politiska företrädare.
Förslagsställare kan vara: samverkansnämnden, landstingsstyrelse, verksamhetschef, vårdprogramgrupp, RCC, patientföreningar. En relativt sett öppen förslagsprocess där även
patientföreningar ges möjlighet att påverka vårdens strukturer är i enlighet med den nationella cancerstrategins ambitioner att öka patienternas delaktighet och inflytande. Beredningen av förslagen sker med hög professionalitet och kraven på relevans är höga.
Förslaget måste bygga på fakta hämtat från kvalitetsregister, PREM/PROM-mätningar,
annan statistik eller dokumentation som kan visa på behovet av att förändra vårdens struktur inom ett specifikt område. Ett enskilt särintresse kan aldrig motivera en process för att
helt eller delvis nivåstrukturera en vårdkedja.
19
2. Del i beredning
Samverkansnämndens AU och RCC kommunicerar löpande. Genom styrgruppen och
samverkansnämnden säkerställs att tjänstemannaledningarna får tillgång till samma information och får möjlighet att kommunicera och vara delaktiga i den beredning som sker
mellan RCC,vårdprogramgrupperna och specialitetsråden. Denna kommunikativa process
startar i samband med att RCC har prioriterat och bedömt vilka tillstånd som bör vara
föremål för nivåstrukturering, och pågår kontinuerligt genom hela processen.
3. Beredning
När Samverkansnämnden eller AU ger klartecken för fortsatt handläggning av förslagen får
aktuell vårdprogramgrupp uppdraget att bereda frågan inom en bestämd tidsram. I detta
ingår förankring i respektive landsting. Från RCC erbjuds stöd av ett team med sjuksköterska, statistiker och handläggare. Efter avslutad beredning lämnas underlaget till RCC.
4. Remissförfarande
Efter avstämning med RCC:s styrgrupp och AU skickas underlaget på remiss till lokala
cancerråd, patientråd och specialitetsråd samt landstingens tjänstemannaledningar. I remissunderlaget ska också frågan ställas om vilka verksamheter som anser sig kunna utföra
den aktuella vårdinsatsen med de krav som är uppställda.
5. Rekommendation
Efter att ha tagit del av remissvaren och vid behov justerat förslaget formulerar RCC en
beslutsrekommendation om regional nivåstrukturering till samverkansnämnden. Denna rekommendation tar också styrgruppen del av för att förankring i respektive landsting ska ske.
6. Inriktningsbeslut i samverkansnämnden
Samverkansnämnden antar inriktningsbeslut som rekommenderar landstingen att följa
förslagen.
7. Landstingens beslut
Landstingens egna beslutsorgan fattar beslut om att följa rekommendationen.
8. Avtal och genomförande
Vid beslut om omstrukturering kommer avtal att krävas mellan landstingen:
s !VTALENSKAREGLERATIDSRAMARFRGENOMFRANDEAVBESLUT
s !VTALENSKAREGLERAP»VILKETSØTTlNANSIERINGSTYRPATIENTmDENINOMENVISSDIAGNOS
grupp.
s !VTAL KAN OCKS» REGLERA I VILKEN UTSTRØCKNING SPECIALISTKOMPETENS KAN ARBETA P» mER
kliniker/i fler landsting än hemmaklinik.
s !VTAL KAN OCKS» SLUTAS ANG»ENDE HUR MEDICINTEKNISK UTRUSTNING SKA KUNNA NYTTJAS
gemensamt av flera landsting.
När avtalen inom ett område är klara startas arbetet av berörda landsting och verksamheter
för att genomföra beslut om nivåstrukturering.
20
4.1.3 Tre pilotområden för nivåstruktur
På samverkansnämndes uppdrag har RCC engagerat processledarna för urologisk-, gynekologisk- och kolorektal cancer7 för att vårdprogramgrupperna inom respektive område
ska ha arbetat fram ett förslag om hur cancervården ska organiseras. Förslagen ska under
senhösten 2014 diskuteras i landstingen inför beslut.
4.2 Den nationella nivåstrukturen på regional nivå
5&&LVDPDUEHWHPHGSURFHVVOHGDUQDI|UPDWVWUXSVFDQFHURFKI|UEXNVDUNRPVNDSUHVHQWHUDI|U
slag på hur vård och behandling ska samordnas inom sjukvårdsregionen.
5&&LVDPDUEHWHPHGGHSURFHVVOHGDUHVRPKDQWHUDU|YULJDI|UVODJI|UQDWLRQHOOQLYnVWUXNWXUVND
under 2015 presentera ett underlag för samråd och beslut i Samverkansnämnden om hur övriga
diagnoser som föreslagits för nationell nivåstrukturering ska hanteras regionalt.
4.2.1 Strategisk planering för den nationella nivåstruktureringen
Samverkansnämnden har gett RCC uppdraget att ta fram en strategisk plan för hur sjukvårdsregionen ska förbereda sig för diskussioner kring diagnoser som är aktuella för nationell nivåstruktur. Det innebär att de aktuella processledarna tillsammans med den regionala
processamordnaren bedömer möjligheterna och föreslår hur cancervården kan nivåstruktureras regionalt för de nationellt föreslagna tumörtyperna.
Sjukvårdsregionen har två universitetssjukhus och det innebär att man måste skapa
möjligheter att kunna samverka och fungera som ett centra för flera av de nationellt föreslagna diagnoserna.
I sjukvårdsregionen bedrivs vård och behandling på flera sjukhus och i flera landsting när
det gäller de diagnoser som nu föreslås för nationell nivåstrukturering: buksarkom och matstrupscancer.
Ur ett patientperspektiv är det nödvändigt att regionen samordnar verksamheten som rör
de nationella diagnoserna. Genom att göra detta samlar vi kompetensen och kan på ett bättre
sätt se till att patienten får tillgång till bästa möjliga vård. Vi bidrar dessutom till att den nationella nivåstrukturen kommer att bygga på väl fungerande enheter och nätverk.
Tabell 4: Områden utpekade för kommande nivåstrukturering på nationell nivå.8
Typ av tumör
Tillstånd/åtgärd
+RUPRQELOGDQGHWXP|UHU
Cancer i lungsäcken
Levercancer
Gallblåsecancer
Gallvägscancer
Cancer i bukspottskörteln
Cancer i matstrupen och övre magmunnen
Grovtarms- och ändtarmscancer
/RNDOLVHUDGHWLOOOXQJDHOOHUEXNVSRWWN|UWHO
Utbredd sjukdom som kräver omfattande ingrepp
Om transplantation är aktuell
Utbredd sjukdom som kräver omfattande ingrepp
Kirurgisk behandling
Vid behov av omfattande kirurgi i bäckenet eller av
cellgiftsbehandling i bukhålan
Alla
Vid behov av omfattande kirurgi i bäckenet eller av
cellgiftsbehandling i bukhålan
Alla
Alla
Behandling med brachyterapi
Analcancer
Äggstockscancer
Vulvacancer
Peniscancer
Prostatacancer
7
Se bilaga 2.
Nivåstrukturerad cancervård – för patienternas bästa. ISBN -7164-977-5 utgiven av SKL
20130911 http://webbutik.skl.se/sv/
8
21
4.2.2 Nationell samverkan
Den regionalt ansvariga för stödet till sjukvårdsregionens processledare medverkar med
övriga RCC i det fortsatta arbetet med den nationella nivåstruktureringen.
4.3 Uppföljning av arbetet med nivåstrukturering
/DQGVWLQJHQVNDO|SDQGHWDIUDPKDQGOLQJVSODQHUI|UKXUDUEHWHWPHGQLYnVWUXNWXUHULQJHQHQOLJWYnUG
programgruppernas förslag ska ske.
8SSI|OMQLQJDYSODQHQVNDUHGRYLVDVnUOLJHQWLOO5&&
8WYHFNOLQJHQVNDI|OMDVLNYDOLWHWVUHJLVWHU
Handlingsplanerna ska rapporteras till RCC i december varje år med start 2015. RCC ska
bidra med stöd efter arbetet exempelvis i form av statistiska uppgifter. RCC sammanställer
och överlämnar en rapport för samtliga sju landsting till samverkansnämnden vid vårens
andra möte efterföljande år.
På så sätt ges beslutsfattarna möjlighet att få en samlad bild av utvecklingstakten och
läget i hela sjukvårdsregionen. Det ger också en möjlighet att skapa en bild av hur patienterna får tillgång till den allra bästa vården. Rapporten ska användas för att driva på arbetet
med att skapa den nivåstruktur som för Uppsala-Örebroregionen ger individer med cancersjukdomar den allra bästa vården.
4.4 Gemensamma satsningar på tung medicinteknisk utrustning
Det kan finnas fördelar att gemensamt i sjukvårdsregionen upphandla och besluta om
placering av viss medicinteknisk utrustning. För det behöver de sju landstingen en gemensam struktur. Principen omfattar hur vi tar beslut om att upphandla och att införa sådan
medicinteknisk utrustning som exempelvis kirurgisk robot, PET-CT och strålapparatur.
Modellen kan anvandas för andra sjukdomsområden än cancervården.
6DPYHUNDQVQlPQGHQV$8LVDPDUEHWHPHGEHUHGQLQJVJUXSSHQJHU5&&LXSSGUDJDWWXWUHGDFDQ
cervårdens behov av tung medicinteknisk utrustning, när behov uppmärksammas. I direktiven till
RCC ska ingå att utredningen ska innehålla tidsperspektiv för investeringarna och förslag till hur
landstingen ska fördela ansvaret.
Den medicinsktekniska utvecklingen går snabbt. Uppsala-Örebroregionen behöver därför
en långsiktig plan för samverkan kring medicinteknisk apparatur. En sådan plan behövs också för att anpassa behoven inför kommande nivåstrukturering, både nationellt och regionalt.
För att underlätta och driva arbetet med nivåstruktur på ett mer effektivt sätt behöver
Uppsala Örebro sjukvårdsregions sju landsting hitta modeller för vilka satsningar som ska
göras var och när, när det gäller tung medicinsk utrustning. Genom att samverkansnämnden
säkerställer att landstingen inte överdimensionerar behovet av exempelvis PET-CT, robotar
eller strålapparatur i förhållande till patientunderlaget kan sjukvårdsregionen också uppdatera utrustningen med en högre kostnadseffektivitet när satsningen görs gemensamt.
Principen ska omfatta hur vi tar beslut om att upphandla och införa sådan medicinteknisk utrustning som kirurgisk robot, PET-CT och strålapparatur.
22
KOMPETENS5 FÖRSÖRJNING
Avsnittet omfattar kriteriet 5:1 Utbildning och kompetensförsörjning i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11. Kriteriet säger att RCC ska utforma och implementera en utbildnings- och kompetensförsörjningsplan för sjukvårdsregionens cancervård.
Fokus på detta avsnitt ligger på att skapa förutsättningar för att sjukvårdsregionen ska
börja diskutera hur man kan samverka kring rekryteringsfrågor och att föreslå en modell
för hur kompetensutveckling kan bidra till att behålla befintlig personal och samtidigt
underlätta nyrekrytering.
Modellen är framtagen i samarbete med specialitetsrådet för patologi. Avsikten är att
efter vunna erfarenheter generalisera modellen till andra specialiteter.
5.1 Utbildningsplan
5855HJLRQDODXWELOGQLQJVRFKNRPSHWHQVI|UV|UMQLQJVUnGHWVNDLVDPYHUNDQPHG5&&LQLWLHUD
och samordna följande utbildningar efter nationella/regionala direktiv:
-
kontaktsjuksköterskeutbildning
-
forskningssjuksköterskeutbildning
-
onkologsjuksköterskeutbildning
-
BMA och cytodiagnostiker
/DQGVWLQJHQVNDXQGHUGHQlUPDVWHWUHnUHQXWELOGDNRQWDNWVVMXNVN|WHUVNRUI|UDWWFDQFHUVWUDWHJLQV
krav att alla patienter ska ha en kontaktsjuksköterska säkras.
RUR är sjukvårdsregionens centrala aktörer när det gäller att initiera, driva och samordna
uppstart av utbildningar. Deras uppdrag inom cancervården är att samordna och realisera
de utbildningar som anges i beslutspunkterna. En viktig uppgift är att säkra att utbildningarna drivs på ett sådant sätt att de har samma kvalitet i Uppsala-Örebroregionen som resten
av landet. RCC och RUR är samarbetspartners i dessa frågor.
I avsnittet om patienternas ställning finns beslutspunkter om att landstingen ska säkerställa att varje cancerpatient får tillgång till en kontaktsköterska. För att det ska vara möjligt
behöver landstingen också utbilda kontaktsjuksköterskor så att alla patienter ska kunna
mötas av sjuksköterskor med samma kompetens i hela regionen.
23
5.2 Generell rekryteringsstrategi i fem moduler
585VNDWLOOVDPPDQVPHGDQVYDULJDLODQGVWLQJHQXWDUEHWDI|UVODJSnKXUPDQNDQVDPYHUNDNULQJ
rekryteringen av bristspecialiteter för att komma till rätta med den sneda fördelningen och bristen.
För detaljerade beslut kring detta, se respektive avsnitt.
585LVDPYHUNDQPHG+5IXQNWLRQHUQDLUHVSHNWLYHODQGVWLQJVNDI|UHVOnKXUDYWDOPHOODQODQGV
tingen kan se ut när det gäller att dela på särskilda bristfunktioner.
6SHFLDOLWHWVUnGPHGNRSSOLQJWLOOFDQFHUYnUGHQVNDLHQOLJKHWPHGI|UVODJHQLGHIHPPRGXOHUQDI|U
patologin, analysera behoven och föreslå nya arbetssätt för att förändra hur kompetenserna inom
respektive område används. I uppdraget ligger också att se över förutsättningarna för kunskapsöverföring mellan olika yrkeskategorier och vad som krävs för att den ska kunna genomföras.9
Uppdraget till RUR innebär att tillsammans med specialitetsråd, vårdprogramgrupper och
landstingens HR-funktioner analysera och föreslå strategier för hur Uppsala-Örebroregionen kan samverka kring bristspecialiteter på ett sådant sätt att vi tillförsäkrar patienterna
en god och säker vård med högsta möjliga kvalitet.
Planen för kompetensförsörjning bygger på en för sjukvårdsregionen ny och gemensam
modell för kompetensförsörjning. Modellen syftar till att skapa system för att attrahera nya
sökanden till cancervården och behålla samt hitta utvecklingsmöjligheter för flera yrkeskategorier inom området. Modellen består av fem moduler, med patologi som pilotområde
som kommer att generaliseras till andra specialitetsområden.
0RGXO.RPSHWHQVXWYHFNOLQJVSHFLDOLVWOlNDUJUXSSHQSDWRORJL
6SHFLDOLWHWVUnGHW I|U SDWRORJL VND LQQDQ XWJnQJHQ DY XWUHGD RFK SUHVHQWHUD KXU HQ UHJLRQDO
´&0(PRGHOO´VNDVHXW
6SHFLDOLWHWVUnGHWI|USDWRORJLVNDLQQDQXWJnQJHQDYEHVNULYDRFKNRQNUHWLVHUDKXUH[WHUQKRV
pitering i tjänsten ska fungera i Uppsala-Örebroregionen.
6SHFLDOLWHWVUnGHWI|USDWRORJLVNDDUUDQJHUDnUOLJDUHJLRQGDJDULI|UVWDKDQGDYVHHQGHXSSGDWHULQJ
implementering av vårdprogram.
/DQGVWLQJHQVNDWLOOVDPPDQVPHGXQLYHUVLWHWHQVlNUDDWWJRGDIRUVNQLQJVP|MOLJKHWHUNDQHUEMXGDV
RDYVHWWSODFHULQJWLOOH[HPSHOJHQRPGHODGHWMlQVWHU
En regional CME-modell ska skapa en poängmodell som ger en tydlig struktur för kompetensutveckling. Inspiration till den regionala modellen kan hämtas ur den internationella
CME-modellen.
Extern hospitering skulle kunna underlätta vid nyrekrytering men förmodas också bidra
till att patologerna väljer att stanna längre i sjukvårdsregionens landsting. Det innebär att
de efter ett visst antal år kan få möjlighet att under en längre period inhämta ny kunskap
vid framstående sjukhus i andra länder.
9
Se bilaga 5.
24
Utgångspunkten för båda uppdragen (CME-modell och extern hospitering) ska vara att
presentera förslag som kan leda till regionala rekommendationer och överenskommelser
som ska syfta till att alla sju landsting har samma upplägg för kompetensutveckling inom
specialiteten.
Specialitetsrådet ska arbeta för att patologin återupptar regiondagar för att stärka nätverket och säkra implementering av nationella riktlinjer och vårdprogram.
Landstingen ska samverka med universiteten för att säkra att goda forskningsmöjligheter kan erbjudas oavsett placering. Det kan ske genom delade tjänster. Forskningsmöjligheter finns med som ett generellt behov i alla delar av cancervården, så beslutspunkten är av
generell karaktär och inte specifik för patologin eller en enskild yrkesgrupp.
0RGXO5HNU\WHULQJDY67OlNDUHWLOOUHJLRQHQSDWRORJL
6SHFLDOLWHWVUnGHWVNDLQLWLHUDGULYDGLVNXVVLRQHUQDWLRQHOOWPHG6./RFK6RFLDOVW\UHOVHQRPP|MOLJ
heterna för att tidigt nischa sig mot specialiserad klinisk diagnostik (neuropatologi, hematopatologi
RFKGHUPDWRSDWRORJL
585VNDYLDOlURVlWHQXWUHGDP|MOLJKHWHUQDDWWVNDSDIRUVNQLQJVDQNQXWHQ67
+XYXGPlQQHQVNDUHNRPPHQGHUDVDWWLQUlWWD67WMlQVWHULQLYnQ67SHUVSHFLDOLVWHUXQGHUGH
närmaste fem till tio åren.
/DQGVWLQJHQVNDO\IWDXSSGHQUHJLRQDODSDWRORJVNRODQVRPHWWNRPSOHPHQWWLOODQQDQNRPSHWHQVXW
veckling.
Verksamheten går mot en allt tydligare subspecialisering utan att det skapats några formella
subspecialiteter.
Subspecialisering skulle därför behövas tidigare under specialistutbildningen för patologer. Det skulle förkorta tiden fram till specialistexamina för specifika områden som dermatopatologi och neuropatologi. Genom att lyfta frågan om subspecialisering på nationell
nivå kan regionen göra sig synlig i debatten och bli en attraktiv arbetsgivare för ST-läkare.
Forskningsanknuten ST är ett led i att underlätta rekrytering av nya specialister, liksom
förslaget om att inrätta en ST per två specialister som innebär en ökad möjlighet att behålla
kompetens i paritet med behovet under de närmaste fem till tio åren.
Patologskolan var tidigare framgångsrik och behöver därför återupptas som ett komplement till annan kompetensutveckling.
5.2.3 Modul 3: Utbildning av och kompetensöverföring till andra
\UNHVNDWHJRULHUlQOlNDUHSDWRORJL
/DQGVWLQJHQVNDLQI|UDXWELOGQLQJVI|UPnQHUI|UELRPHGLFLQVNDDQDO\WLNHU%0$RFKF\WRGLDJQRVWLNHU
som är jämförbara med förmånerna vid specialistsjuksköterskeutbildning eller liknande utbildningar
för specialistsjuksköterskor.
/DQGVWLQJHQVNDLQUlWWDVSHFLDOLVWWMlQVWHUI|U%0$RFKF\WRGLDJQRVWLNHUPRWVYDUDQGHVSHFLDOLVWVMXN
skötersketjänster.
/DQGVWLQJHQVNDDUEHWDWLOOVDPPDQVPHGXQLYHUVLWHWHQI|UDWWVlNUDIRUVNQLQJVP|MOLJKHWHUI|U%0$
RFK F\WRGLDJQRVWLNHU RDYVHWW SODFHULQJ WLOO H[HPSHO JHQRP GHODGH WMlQVWHU NRPELQHUDW PHG YHUN
samhetsutvecklingsansvar.
25
6SHFLDOLWHWVUnGHWLSDWRORJLVNDXWUHGDP|MOLJKHWHUQDWLOOEHWDOGH[WHUQKRVSLWHULQJRFKIRUPDOLVHUDG
kompetensutveckling för BMA och cytodiagnostiker i sjukvårdsregionen enligt samma modell som
för patologer.
9LDUHSUHVHQWDWLRQLGHWQDWLRQHOODQlWYHUNHWVRPVWDUWDWVDY6./I|UYHUNVDPKHWVFKHIHULQRPSDWR
login, ska regionen driva frågan om en nationell översyn av utbildning för obduktionstekniker samt
utredning om legitimation för yrkesgruppen.
Behovet av avancerade BMA och cytodiagnostiker är stort inom patologin och det finns ett
stort behov av att kunna delegera arbetsuppgifter till yrkesgruppen. För att säkra mastersutbildningen i klinisk laboratoriemedicin vid Örebro universitet behövs åtgärder som lyfter BMA och cytodiagnostiker till en egen specialitet i regionen. Yrkeskategorierna måste
också kunna erbjudas forskningsmöjligheter, exempelvis som delade tjänster där det också
ingår ett verksamhetsutvecklingsansvar.
Långsiktiga strukturer för kompetensutveckling ska införas även för andra yrkeskategorier än läkargruppen. Därför behöver exempelvis möjligheterna till extern hospitering
liksom mer formaliserade modeller för årlig kompetensutveckling utredas på samma sätt
som för specialistläkargruppen.
När SKL via nätverket för verksamhetschefer inom patologin initierat en nationell översyn av utbildning för obduktionstekniker bör Uppsala-Örebroregionen representeras i utredningsarbetet.
0RGXO8WODQGVUHNU\WHULQJSDWRORJL
5&&VVW\UJUXSSVNDI|UVWDNYDUWDOHWXWVHHWWODQGVWLQJVRPVNDVWnI|UUHJLRQDOVDPRUGQLQJ
RFKVDP¿QDQVLHULQJDYXWODQGVUHNU\WHULQJDYVSHFLDOLVWIXQNWLRQHULQRPFDQFHURPUnGHW
6SHFLDOLWHWVUnGHWI|USDWRORJLVNDWDIUDPHQPRGHOOI|ULQWURGXNWLRQI|UXWODQGVUHNU\WHUDGHSDWRORJHU
Uppdraget ska redovisas senast december 2015.
6SHFLDOLWHWVUnGHWVNDYLDUHJLRQDOUHSUHVHQWDWLRQLGHWQDWLRQHOODQlWYHUNHWI|USDWRORJLQYHUNDI|UDWW
Socialstyrelsens bedömning av utlandsrekryterade patologer baseras på både yrkeserfarenhet och
utbildning så att specialistbevis kan utfärdas snabbare.
Det finns ett behov av att samordna den utlandsrekrytering som sker inom Uppsala Örebro
sjukvårdsregion. Regionen måste hitta sätt att finansiera utlandsrekrytering så att det inte
blir ett hinder för att bemanna de olika bristspecialiteterna. Med samfinansiering och samordning om placering kan resurserna fördelas på ett bättre sätt för verksamheterna.
Introduktionen för utlandsrekryterad personal bör vara individuellt anpassad till den
rekryterades erfarenhet. Modellen för introduktion ska innehålla strategier för detta, och
även för hur extern kompetensutvärdering10 ska organiseras för att specialistexamen för
icke EU-EES-specialister ska kunna utfärdas. Den ska också säkra att hemmakliniken inte
utför kompetenstesten, utan att en neutral part föreslår de kompetensutvecklingsinsatser
som krävs.
10
Med det avses hur regionen sjukvårdsregionen organiserar kontrollen av kompetensnivån för
icke EU-EES specialister.
26
De nuvarande kraven för specialister inom patologin11 med lång erfarenhet som kommer från andra länder blir ett problem när specialistbevis ska utfärdas. De specialister med
svensk utbildningsbakgrund som har liknande erfarenhet och kompetens har inte genomfört den typ av kvalitetsarbete som berörda myndigheter kräver av utlandsrekryterade. Det
kräver fortsatt samverkan nationellt med landsting och övriga RCC för att inleda dialog
med berörda myndigheter. Bedömningen av kompetensen bör kunna anpassas så att den
blir mer relevant för specialister med lång erfarenhet, för att specialistbevis ska kunna utfärdas snabbare, till nytta för patienter och verksamhet.
5.2.5 Modul 5: Nya arbetssätt och digital patologi
/DQGVWLQJHQVDPYHUNDQVQlPQGHQVNDLQUlWWDHQSURMHNWWMlQVWFDnUI|UDWWUHJLRQDOWVDPRUGQD
utvecklingen av digitalisering av patologin.
/DQGVWLQJHQVNDDYVlWWDMXULGLVNNRPSHWHQVI|UDWWO|VDHYHQWXHOODSUREOHPPHGDWWGLJLWDOLQIRUPD
WLRQIUnQUHOHYDQWDSURYHUMRXUQDOLQIRUPDWLRQEOLUWLOOJlQJOLJDPHOODQVMXNKXVI|UJUDQVNDQGHSDWRORJ
6SHFLDOLWHWVUnGHWLQRPSDWRORJLQVNDXWDUEHWDHQSODQI|URPYlUOGVEHYDNQLQJ3ODQHQVNDV\IWDWLOODWW
systematiskt följa utvecklingen av digitaliseringen både nationellt och internationellt. Specialitetsrådet ska samverka med medicinska fakulteter både regionalt och nationellt i detta arbete.
Digitaliseringen av patologin kan bidra till utveckling av området. Det finns ett behov
att inrätta en projekttjänst som under två år har uppdraget att samordna utvecklingen av
digitalisering av patologin. I uppdraget ska utredning och effektuering av sammankopplingar av produktionsdatasystem/LIS, lagringslösningar, assistera för lokala och regionala
Multidisciplinära konferens(MDK)-lösningar, ingå. Gävleborg medverkar redan idag i ett
projekt för att bättre utnyttja digital teknik. De erfarenheterna bör tas tillvara för hela regionen.
Med samordning av teknik och andra resurser kan sjukvårdsregionen fördjupa samverkan mellan landstingen genom digitalisering. En utbyggnad av den digitaliserade patologin
ökar förutsättningarna för att utveckla de regionala MDK, primärdiagnostiken och förnyad bedömning, liksom utbildning/interna konferenser på regional nivå eller att avlasta
klinker när det gäller stora volymer av prover, exempelvis hud. Patologen ska kunna vara en
regional resurs oavsett placering.
En konsekvens av den högre formella kompetensen för andra yrkeskategorier än läkargruppen blir att fler kvalificerade uppgifter delegeras och därmed finns möjlighet att
förändra arbetssätt. En annan konsekvens är att en utbyggd digitalisering och ett utökat
uppdrag som regional resurs kommer att kräva en översyn av avtal mellan landstingens
patologverksamheter. En förutsättning för det utökade uppdraget med hjälp av digitalsieringen är att journalsystem och andra IT-stöd fungerar så att digitaliseringens potential kan
utnyttjas till fullo.
Parallellt med att den tvååriga projektanställningen startar måste landstingen avsätta
juridisk kompetens för att utreda vilka problem som måste lösas för att aktuell patolog ska
få tillgång till relevant information. Att kunna nå informationen kring patientens tidigare
11
Problemet är identifierat inom patologin men kan förmodas förekomma även inom andra
specialiteter.
27
historia eller ett operationspreparat från opererande sjukhus, kommer att vara betydelsefullt när det gäller att utveckla samarbeten mellan olika landsting.12 Detta gäller framför allt
inom vårdkedjor där nivåstrukturering/centralisering är genomförd. Om organisationen är
ett praktiskt hinder kan det till exempel innebära att landstingen måste se över möjligheterna att skapa större enheter över landstingsgränserna.
5.3 Landstingsövergripande avtal
1lU XWUHGQLQJDUQD L GH IHP PRGXOHUQDV EHVOXWVSXQNWHU lU JHQRPI|UGD VND 5&& In L XSSGUDJ DWW
samarbete med aktuellt specialitetsråd utarbeta förslag till överenskommelser/avtal som gör regional samverkan möjlig.
Ur ett patientperspektiv är hög kompetensnivå och kontinuitet ett starkt argument när det
gäller vård och behandling oavsett diagnos.
Uppsala-Örebroregionen saknar system och incitament för hur landstingen ska samverka
i kompetensförsörjningsfrågor i sjukvårdsregionen. Inte minst inför den kommande nationella nivåstruktureringen av flera sällan förekommande cancerdiagnoser är det av avgörande
betydelse att regionen samverkar om kompetenser och resurser på ett ansvarsfullt sätt.
Den nuvarande nationella och regionala konkurrensen när det gäller bristspecialiteterna
är olycklig ur flera perspektiv. Varken patienterna, verksamheterna eller landstingens ekonomi är betjänta av en alltför hög rörlighet mellan landsting och/eller inom regioner.
Att kontinuerligt arbeta med kompetensöverföring och öka den akademiska nivån
inom andra yrkeskategorier är också viktiga faktorer för att kunna rekrytera och behålla
rätt kompetens. Utgångspunkten för de fem modulerna är att skapa en struktur som gör
det lika attraktivt att arbeta i alla sju landstingen.
För att Uppsala-Örebroregionen ska bli framgångsrik krävs framför allt att diskussioner
som förs på en regional nivå och att gemensamma lösningar och samverkan över länsgränserna ersätter dagens överköp och interregionala rekryteringar som inte gagnar vare sig patienter eller verksamheter.
5.4 Kompetensutveckling och attraktiva arbetsplatser
/DQGVWLQJHQVNDWLOOVDPPDQVDQDO\VHUDNRPSHWHQVOlJHWI|UDWWVlNUDDWWUHJLRQHQVRPKHOKHWKDUHQ
kompetensförsörjning som överensstämmer med regionens vårdstruktur.
Rekryteringen av ny personal måste kombineras med strategier för att kontinuerligt utveckla personalens kompetens. Kunskapsfältet rör sig så snabbt att vi måste ha ett system
som möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling. Detta gagnar kontinuiteten i vården
12
SoU 2014:23 har förslag på att lagstiftningen kring dessa frågor ska förändras så att det blir möjligt
att nå information över vårdgivargränser.
28
och ger därmed bättre vård för individen, men det gör också regionen till en attraktiv arbetsplats.
På en attraktiv arbetsplats finns goda möjligheter till kompetensutveckling och forskning för yrkeskategorierna inom cancervården. Goda utvecklingsmöjligheter genererar hög
arbetstillfredsställelse och dessutom säkrar det att vården, behandlingarna och omhändertagandet håller hög kvalitet.
Om förutsättningarna för kompetensutveckling och kompetensöverföring är mer likartade i de sju landstingen i Uppsala-Örebroregionen gör RCC bedömningen att incitamenten för att byta arbetsgivare kan minska, åtminstone på grundval av att man har olika
utvecklingsmöjligheter.
5.4.1 Mer långsiktiga planeringsförutsättningar
De fem modulerna i sig innebär ekonomiska satsningar på bristspecialiteterna och tillhörande yrkeskategorier. Men med en stabilare specialistkår och en mer strukturerad överföring av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier bör satsningarna betala sig på sikt. Det ger
mer långsiktiga planeringsförutsättningar.
Den kartläggning13 som genomförts i regionen av yrkeskategorier som är verksamma
inom cancervården är en ögonblicksbild som snabbt förändras. Det är också förenat med
vissa svårigheter att lokalisera och exakt peka på alla de kategorier som arbetar med patienter med cancersjukdomar. Exempelvis är rehabiliteringsresurserna inte alltid kopplade till
kirurgieller onkologverksamhet. Många av de yrkeskategorier som arbetar med cancersjuka arbetar också med patienter med andra sjukdomar. Personalkategorier inom rehabilitering och palliativ vård är exempel på detta. För den sistnämnda är kommunerna i hög
grad ansvariga, men den bemanningen och organisationen kan inte RCC påverka.
Landstingen bör fortsätta dialogen kring kompetensförsörjningen och via de samverkansorgan (RUR, vårdprogramgrupper och specialitetsråd) som redan finns i sjukvårdsregionen analysera kompetensläget för att säkra att regionen som helhet har en kompetensförsörjning som överensstämmer med regionens vårdstruktur.
13
Se bilaga 3.
29
FORSKNINGS6 SAMORDNING
Avsnittet omfattar kriteriet 5:3 Klinisk cancerforskning och innovation. Kriteriet säger att
RCC ska arbeta för att stärka den kliniska forskningen i regionen och landet för att cancerpatienterna snabbare ska få ta del av nya rön inom området. Det säger också att RCC
ska utveckla strukturer för samarbete med både akademisk forskning och den forskande
industrin för att främja innovationer i vården.
6.1 Studieservice
5&&VNDYLGDUHXWYHFNODGHQQ\DIXQNWLRQHQVWXGLHVHUYLFHPHGV\IWHDWWJHUHJLRQDOJHPHQVDPVHU
vice vid intresseförfrågan och uppstart av kliniska prövningar.
9LD5%&RFK5&&VNDHQWMlQVWSn¿QDQVLHUDVRPNDQVN|WDVWXGLHVHUYLFHQQlUGHQlUIXOOW
utbyggd.
5&&RFK5%&VNDVDPYHUNDPHG5HJLRQDODIRUVNQLQJVUnGHWUHJLRQHQVXQLYHUVLWHW&.)&HQWUXP
I|U NOLQLVN IRUVNQLQJ &HQWHU IRU$VVHVVHPHQW RI 0HGLFDO7HFKQRORJ\ L gUHEUR &$07g LQI|U GH
förslag till regional samverkan som föreslås i aktuella utredningar.
5&&RFK5%&VNDWLOOVDPPDQVPHGDQGUDDNW|UHULUHJLRQHQLQRPIRUVNQLQJWDIUDPHQSODQI|UKXU
en ekonomisk bedömning av studien ska göras för att säkerställa att de studier som man deltar i har
full kostnadstäckning.
Under 2013 har RBC (Regionalt Biobankscentrum) och RCC i dialog med representanter
från klinisk prövningsverksamhet i regionen samt med LIF (Läkemedelsindustriföreningen) utvecklat en modell för att ge studieservice till industri och forskande enheter. Studieservicen gäller regional hantering vid intresseförfrågan och uppstart av kliniska prövningar
för cancer i regionens landsting.
1. Roller och funktioner
Den ansvariga för servicen har i uppdrag att ta fram tydliga dokument om roller och
ansvar för olika funktioner i studien.
2. Standardiserade formulär
Det kommer att krävas ett standardiserat formulär för studieförfrågan som kan påskynda processen och så småningom resultera i en databas för patienter och prövare.
3. Signering av CDA
Den ansvariga kommer också att utreda frågan om vem som kan signera ett Confidential Disclosure Agreement (CDA) för att få tillgång till studieprotokoll för vårdprogramgruppens representanter.
30
En undersökning visade att det fanns ett önskemål om en mer samordnad start och
samarbete kring kliniska prövningar i regionen. Från industrin upplevdes ett behov av tillgång till ett större patientunderlag och en snabbare initial hantering.
Modellen har prövats i fem olika pilotstudier. Piloterna är avslutade och servicen ingår
nu i den ordinarie verksamheten. Den samlade bedömningen är att modellen fungerar
mycket bra för att samordna och underlätta för kliniska prövningar. Målet att på ett samordnat sätt sprida studier i sjukvårdsregionen har uppnåtts.
Vinsterna med arbetssättet är att
s FRFR»GNINGARSTØLLSTILLRØTTPERSON
s FRFR»GNINGARINTEKOMMERBORTBLANDDETIBLANDSTORAANTALFRFR»GNINGARSOMKOMMER
till prövare som företagen känner till
s ENREKOMMENDATIONGRSAVV»RDPROGRAMGRUPPEN
s ENUPPSKATTNINGAVPATIENTUNDERLAGETKANGRASMEDHJØLPAVKVALITETSREGISTER60'
Målet är att under den kommande treårsperioden bli den naturliga kontaktvägen vid studieförfrågningar för alla nya cancerstudier som startar i Uppsala Örebro sjukvårdsregion.
1. Förfrågan om ny
studie från industri
eller prövare.
Sekretessavtal
4. RCC/RBC meddelar frågeställaren
om vilka landsting som vill delta, hur
många patienter man kan inkludera
samt kontaktuppgifter till aktuella
prövare. Där efter sköter sponsor och
prövare avtalsskrivning.
6. RCC/RBC hemsida,
studiedatabas med
pågående studier samt
inklusionskriterier.
Antal patienter via register
RCC/RBC
2. RCC/RBC skickar förfrågan
till aktuell VPG eller utsedda
representanter för bedömning
och rekommendation.
Svar
Biobanksavtal
Förfrågan om deltagande
Bedömning
Förfrågan
Kostnadsbedömning
5. RCC/RBC meddelar aktuella
nätverksrepresentanter.
Forskningssjuksköterskor.
3. RCC/RBC kontaktar alla
aktuella kliniker i regionen
samt meddelar VPG
rekommendation.
Nätverket samverkar
inför start. T ex vem räknar
på kostnader för studien.
RCC/RCB support?
Figur 7: Modellen för studieservice.
6.2 Regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar
5%&RFK5&&VNDIRUWVDWWGULYDGHWUHJLRQDODQlWYHUNHWI|UVDPRUGQLQJDYNOLQLVNDSU|YQLQJDUI|U
cancer.
Ett regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar för cancer har byggts upp för
att underlätta det praktiska arbetet kring studier. Nätverket består av två forskningssjuksköterskor från varje landsting i regionen.
31
Ett antal enhetliga gemensamma arbetsdokument för prövare och forskningssjuksköterskor samt en mall för uträkning av startavgift har tagits fram i regionen.
Nätverket har en viktig funktion som kontaktlänk i den modell för studieservice som
tagits fram. Eftersom man i många lite ”smalare” studier behöver rekrytera patienter från
fler landsting för att hitta tillräckligt många individer som passar för studien, behöver vi
underlätta för deltagande av patienter i studier över landstingsgränserna. Nätverket arbetar bl.a. med att underlätta detta genom att arbeta för att ekonomiska och administrativa
hinder undanröjs och med att ta fram gemensamma rutiner för hur överrapportering och
uppföljning av dessa patienter ska kunna ske.
6.3 Sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning
5%&RFK5&&VNDIRUWVDWWDJHUDI|UDWWVMXNYnUGVLQWHJUHUDGLQVDPOLQJDYEORGI|UIRUVNQLQJVNDYDUD
möjligt i hela regionen under 2015. Under 2014 beräknas den vara införd i fyra av regionens landsting.
5%&VNDVOXWI|UDGHQSnJnHQGHXSSKDQGOLQJHQDYHWWJHPHQVDPW,7V\VWHPI|UDWWODJUDLQIRUPDWLRQ
om blodproven. Det upphandlade systemet ska införas under 2015.
RCC stödjer Regionalt biobankscentrum och landstingens arbete med att införa standardiserad sjukvårdsintegrerad insamling av blodprov för forskning Med den infrastruktur som
nu byggs upp kan man standardiserat samla in och spara prov för forskning. Bland annat
används infrastrukturen för att samla in prov till U-CAN projektet, som också stödjer detta
arbete. Uppbyggandet av en infrastruktur för blodinsamling pågår i regionen. I Uppsala
och Örebro finns redan den möjligheten. Under 2014 beräknas den sjukvårdsintegrerade
insamlingen av blod vara införd i fyra av regionens landsting och under uppbyggnad i de
övriga tre. Målet är att sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning ska vara möjligt
i hela regionen under 2015. Även en regional insamling till Örebro biobank av vätskebaserad cytologi stödjs av RCC och RBC.
6.4 Sjukvårdsintegrerad insamling av vävnad för forskning
5%&VNDVDPRUGQDDUEHWHWPHGDWWXWIRUPDHQUHJLRQDOSODQI|ULQVDPOLQJKDQWHULQJRFKI|UYDULQJ
av färskfrusen vävnad för forskning.
En regional plan för insamling, hantering och förvaring av färskfrusen vävnad för forskning
saknas. Idag kastas material framför allt beroende på resursbrist.
RBC samordnar projektet regionalt. Planeringsprojektet har stöd av RCC och U-CAN.
Syftet med projekt är att tillsammans med och förankrat hos berörda patologverksamheter i regionen, arbeta fram ett förslag till en regional plan angående insamling, hantering
och förvaring av färskfrusen vävnad och även redovisa vilka resurser den föreslagna hanteringen skulle innebära. Resultatet ska redovisas för huvudmännen, politiker och universitet
i regionen.
32
7
PREVENTION OCH
TIDIG DIAGNOSTIK
Avsnittet omfattar kriteriet 4:1 i den nationella cancerstrategin, SoU 2009:11. Förebyggande
insatser och tidig upptäckt av cancer. Kriteriet säger att RCC ska utforma och implementera en plan för sjukvårdsregionens arbete med förebyggande insatser och tidig upptäckt
av cancer.
/DQGVWLQJHQVNDI|OMDGHQDWLRQHOODULNWOLQMHUQDRPVMXNGRPVI|UHE\JJDQGHPHWRGHU
'HWSUHYHQWLYDDUEHWHWI|UDWWPLQVNDWREDNVU|NQLQJLVMXNYnUGVUHJLRQHQVNDSULRULWHUDVSnYHUNVDP
hets-, landstings- och regional nivå.
/DQGVWLQJHQVWlOOHUVLJEDNRP5&&VQDWLRQHOODKDQGOLQJVSODQI|UHWWU|NIULWW6YHULJH
/DQGVWLQJHQVNDJHPHQVDPW¿QQDRFKDQYlQGDVDPPDPHWRGHUI|UDWWSnHWWVWUXNWXUHUDWVlWWDU
EHWDI|UDWWSnHWWWLGLJWVWDGLXPLGHQWL¿HUDDOOYDUOLJPLVVWDQNHRPFDQFHU
$OODVMXODQGVWLQJVNDLQI|UDELOG|YHUI|ULQJWLOOGHUPDWRORJI|UWLGLJXSSWlFNWDYPDOLJQWPHODQRP
'HQSnE|UMDGHNRORUHNWDOFDQFHUVFUHHQLQJHQVNDIXOOI|OMDVHQOLJWVWXGLHPRGHOOHQ5&&8SSVDODgUH
bro är ansvariga för studiekansliet.
,QQDQXWJnQJHQDYVNDDOODVMXODQGVWLQJYDUDDQVOXWQDWLOOGHWQDWLRQHOODUHJLVWUHWI|UPDPPR
JUD¿
,QQDQXWJnQJHQDYVNDDOODVMXODQGVWLQJYDUDDQVOXWQDWLOOGHWQDWLRQHOODUHJLVWUHWI|UFHUYL[
cancerscreening.
7.1 Prioriterade områden
De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är en viktig utgångspunkt
för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i sjukvårdsregionen. Handlingsplaner för hur dessa ska implementeras ska finnas i varje landsting.
I arbetet med att prioritera tobaksanvändning ska den regionala samverkan fortsätta att
utvecklas. RCC i samverkan har antagit en nationell handlingsplan för ett rökfritt Sverige
och för att implementera den regionalt har vårdprogramgruppen för prevention i uppdrag
att utveckla och driva gemensamma projekt för att planen ska förverkligas.
7.2 Övriga aktörer i samverkan med RCC
Inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete finns flera aktörer som har uppdrag inom tobaksprevention. Regeringens ANDT-strategi riktar sig till länsstyrelserna som
bland annat ska ta fram länsövergipande åtgärdsprogram där insatser mot tobak är framlyfta. På flera håll pågår även en aktiv samverkan med ideella aktörer så som till exempel
33
Non Smoking generation och Yrkesföreningar mot tobak. Det preventiva arbetet kräver
samordning från RCC för att ambitionen och inriktningen ska vara likartad i alla sju landsting och län. Landstingen behöver via vårdprogramgruppen för prevention identifiera och
definiera de viktigaste regiongemensamma målen och åtgärderna för att minska tobaksrökningen. En åtgärd för att genomföra rökfri arbetstid i hela regionen och – att till exempel
i samverkan med kommunerna, förbjuda försäljning av tobak i alla landstingens och kommunernas lokaler.
7.3 Tidig upptäckt
Begreppet välgrundad misstanke om cancer måste föras in hos alla skattefinansierade aktörer i primärvården. Samtliga landsting behöver använda sig av samma definition och ha
samma arbetssätt och rutiner för att säkra att alla patienter får samma möjligheter till att
diagnosticeras. Primärvården i de sju landstingen är organiserade på olika sätt och andelen
privata aktörer skiljer sig mellan landstingen, oavsett detta måste samtliga aktörer arbeta
enligt samma rutiner.
I den satsning som regeringen gör med 2 miljarder för att korta ledtider och tid från
diagnos till behandling kommer sjukvårdsregionen att behöva en strategi för hur vi på
bästa sätt kan åstadkomma förändring för patienterna. Satsningen kommer att påverka hela
vårdkedjan och i synnerhet primärvården.
7.3.1 Maligna melanom en snabbt ökande cancerform
Maligna melanom är den cancerform som har ökat mest det senaste decenniet. Prognosen
är mycket starkt beroende av tidig upptäckt, där en tumörtjocklek vid diagnos på 1 mm
eller mindre innebär en mycket god prognos för möjligheten till botande behandling. Att
använda sig av ett arbetssätt som minimerar antalet ingrepp för individen, kortar tiden
fram till diagnos och samtidigt minskar belastningen på patologen ska prioriteras i sjukvårdsregionens sju landsting. Metoden är redan prövad med framgång i Gävleborg och där
är arbetssättet nu infört i daglig verksamhet.
7.3.2 Screening
Screening är en viktig fråga för tidig upptäckt och möjligheten att förbättra prognosen för
de individer som drabbas av en cancerdiagnos. De nationella registren för mammografiscreening och cervixscreening är i uppstartsfas och det är viktigt att sjukvårdsregionens sju
landsting ansluter sig till dessa.
RCC Uppsala Örebro fortsätter att stödja arbetet med den nationella studien SCREESCO (Tarmcancerscreeningstudie) och följer arbetet på nära håll genom kansliansvaret.
34
BILAGA 1
UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015
www.cancercentrum.se/uppsalaorebro/
Vårdprogramgrupper i Uppsala Örebro sjukvårdsregion
Vårdprocess
Regional vårdprogramgrupp
Processledare
Barnonkologi
Finns
saknas
%ORGFDQFHU
)LQQV
0DUWLQ+|JOXQG
Bröstcancer
Finns
Fredrik Wärnberg
+HQULN/LQGPDQ
(VRIDJXVYHQWULNHOFDQFHU
)LQQV
-DNRE+HGEHUJ
Gynekologisk cancer
Finns
René Bangshöj
+MlUQWXP|UHU
)LQQV
*|UDQ+HVVHODJHU
Petra Witt-Nystöm
+XYXGRFKKDOVFDQFHU
3nYlJDWWELOGDV
+\SRI\VWXP|UHU
)LQQVHM
$QGHUV:HVWHUERUQ"
Kolorektal cancer
Finns
Pia Jestin
Lever och gallvägar
Finns
Agneta Norén
Lungcancer
Finns
Kristina Lamberg Lundström
+LUVK.R\L
/\PIRP
)LQQV
+DQV+DJEHUJ
Malignt hudmelanom
Finns
Mats Breiwald
%HQQ\+ROPVWU|P
1MXUFDQFHU
)LQQV
Okänd primärtumör
Finns ej
Palliativ vård
Finns
Gunilla Lundquist
Pancreascancer
På väg att bildas
Saknas
Peniscancer
Finns ej
Peter Kirrander
3UHYHQWLRQ
)LQQV
+HOHQD%UlQGVWU|P
Prostatacancer
Finns
Ove Andrén
Cancerrehabilitering
Finns
Barbro Arvidsson
6DUFRP
3nYlJDWWELOGDV
+DQV+DJEHUJ"
Sköldkörtelcancer
Finns
Göran Wallin
Testikelcancer
Finns ej
Anna Kling
Urinblåsecancer
Finns
Per-Uno Malmström
0DPPRJUD¿VFUHHQLQJ
)LQQV
6DNQDV
&HUYL[FDQFHUSUHYHQWLRQ
)LQQV
%HQJW$QGUDH
35
BILAGA 2
Specialistläkarförsörjning inom patologi, urologi, onkologi och gynekologide
QlUPDVWHWLRnUHQ±
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Antal tjänster/
antal vakanser
Antal
ST-läkare
Åldersavgångar
de närmaste 10
åren
Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den
förväntade ökningen av
patienter med cancer, har
tillräckligt antal läkare
inom specialiteten
Dalarna
6 överläkare
2 specialistläkare Inga
vakanser
1
3 om 8–10år
Ja, förutsatt att de 3
kommande pensionsavgångarna ersätts –
lämpligast återbesätts
med ST-läkare
Gävleborg
6/4
2
1
Nej
Sörmland
-
-
-
-
Uppsala
Öl 14t jänster
Spec 6t jänster
1 vakant ÖL
3 konsulter ÖL
ST 8 tjänster,
3 vikariat
9 som går i
pension samt
motsvarande
3 tjänster som
idag fylls av
pensionärer
Om alla får stanna, inkl 3
ST-vik kommer läget att
vara under kontroll de 10
närmaste åren
Värmland
5 ÖL (+1VC
1
1
Nej. Redan idag rejält underbemannat.Beräknat
på dagens provmängd
och i jämförelse med skandinavisk samt europeisk
bemanning borde dagens
bemanning vara 10 heltidsspecialister. Specialiteten
kräver lång erfarenhet vilket
innebär att vi därutöver
måste påbörja utbildning av
framtida specialister redan
idag.
Västmanland
8/0
1
3 under de
närmaste fem
åren – ingen
under nästa fem
år
Nej
Örebro
6
1
0
Patologi
36
BILAGA 2 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015
Antal
tjänster/
antal
vakanser
Antal
ST-läkare
Åldersavgångar
de närmaste
10 åren
Verksamhetens bedömning
av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter
med cancer, har till räckligt
antal läkare inom specialiteten
Dalarna
Ca 12
tjänster (fn
3 EHVDWWD
9 vakanser
3
1
Nej, fortsatt ST-utb krävs samt
rekrytering (om möMOLJW
Gävleborg
9/3
1
1
Nej
2
3
6 ÖL av 8
Nej, behöver fylla på med
ST-dr samt om möjligt
rekrytera
Nej
Urologi
Sörmland
Uppsala
1 Vakans
2+1 vik UL
Värmland
7 ÖL
2
Västmanland
7/0
3
2
Örebro
14
1
3
Antal tjänster/
antal vakanser
Antal
ST-läkare
Åldersavgångar
de närmaste
10 åren
Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den
förväntade ökningen av
patienter med cancer, har
till räckligt antal läkare
inom specialiteten
Onkologi
Dalarna
+DUHJHQRQNRORJ
ingen onkologisk
avd.Många cancerpatienter behandlas av andra läkare,
intern med, gynekologer m.fl.
Gävleborg
9/0
5
2
Nej
Sörmland
12,8/inga
3
6
Nej, personalstaten är
redan nu för liten.
Uppsala
33 tjänster
0 vakanser
10
Totalt 13 åldersavgångar de
närmsta 10 åren
Nej. Vi bedömer att vi
kommer att behöva en
ökning med 1–2 tjänster
per år vilket motsvarar en
förväntad prevalensökning
på 2–4 %
Värmland
10 ÖL
7
Västmanland
13/0
5
5
Nej, inte tillräckligt idag.
Örebro
14
8
4
37
Antal tjänster/
antal vakanser
Antal
ST-läkare
Åldersavgångar
de närmaste
10 åren
Verksamhetens
bedömning av om de,
utifrån den förväntade
ökningen av patienter
med cancer, har till
räckligt antal läkare
inom specialiteten
Dalarna
30
9
10
Ja, det känns som
om vi balanserar
pensionsavgångarna ganska bra
med nytillsättningar av ST-tjänster
löpande
Gävleborg
44/0
19
6
Ja
Sörmland
MSE+KSK
(Eskilstuna
.DWULQHKROP
18,8/4 vakanta
Som täcks av STläkare
7+1vik ul
5
Absolut INTE tillräckligt antal läkare! Stor
spec läk brist redan nu
och absolut mer brist
kommer det att bli på
gynonkologer/speciellt
kunniga läkare inom
gyn onk området med
tanke på förväntad
ökning av patienter men
även inom hela gynekologiska området.
Gynekologi
Sörmland
NLN(NyköpiQJ
5+3 vik ul
12,6/1
Uppsala
Uppgiftsaknas
Värmland
15
10
6 st av ÖL:ar
varav en gyn.
onkolog
Avsaknad av 1 st.
gyn. onkolog och
1st. tumörkirurg.
Västmanland
24/0
(varav 5 med
inriktning mot
cancer
8
7
Nej, inte tillräckligt idag.
Örebro
30
Gynonkologer 4
8
1
10
4
38
BILAGA 3
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Antal
tjänster
Utbildningsplatser
-antal
Pensionsavgångar
vid 65 år
2014–2019
Läkare
onkologer
154
43 ST-läkare
8
Leg Sjuksköterskor
Inom hela sjukvården i regionen
10 036
Bilaga 1: Sjuksköterske- och
specialistsjuksköterskeplatser i
regionen
Bilaga 2: Landstingens val av
lärosäten för specialistsjuksköterskeutbildningar
390
Strålsjuksköterskor
126
12
Sjuksköterskor på onkologen/
grundutbildade/ specialistutbildade
207/98
14 grundutb
14 specutb
Röntgensjuksköterskor
534
1345 VFU veckor/år
64
Operationssjuksköterskor
559
391 VFU veckor/år
39
BMA
1162
756 VFU veckor/år
115
Cytodiagnostiker
29
-
4
Koloskopister
0
-
-
Antalet VFU-veckor/år är osäkert vad gäller strålsjuksköterskor, sköterskor på onkologen,
röntgensjuksköterskor, operationssjuksköterskor och BMA. Alla landsting har inte dessa
inlagda i sina system för studentplaceringar.
Röntgensjuksköterskor = 91 v
Operation = 93 v
BMA endast HT = 101 v
39
BILAGA 4
Nivå strukturering för blåscancer
– Rekommendationer för Uppsala-Örebroregionen
Bakgrund
Blåscancer är den 6:e vanligaste tumörsjukdomen med 2000 nya fall per år i Sverige. Majoriteten av patienterna kan opereras och kontrolleras med transurethral teknik. Denna
operation är den vanligaste urologiska operationen med drygt 9000 ingrepp per år och görs
på i stort sett alla sjukhus med operationsavdelning.
Patienter med muskelinvasiv tumör behöver dock en mer omfattande behandling, i
regel ett totalt avlägsnande av hela urinblåsan, så kallad cystectomi. Det är ett omfattande
kirurgiskt ingrepp med stor risk för allvarliga komplikationer (Jahnson och Pedersen 1993).
I en svensk studie var medianvårdtiden 19 dagar och mediankostnaden 207,000 SEK (Berrum-Svennung et al 2005). Komplikationer är vanliga och enstaka fall med lång vårdtid kan
kosta över 1 miljon SEK. I en tidigare publikation uppskattades kostnaderna för cystectomi
stå för en tredjedel av totala kostnaderna för blåscancerbehandling (Hedelin et al 2002).
År 2011 startade det nationella cystektomiregistret som är en frivillig del av kvalitetsregister för blåscancer. Ändamålet med detta register är dels att kartlägga var cystektomi på
grund av urinblåsecancer utföres, dels att försöka identifiera och förhoppningsvis förebygga
en del av de komplikationer som är frekvent förekommande efter denna operation.
I många länder har cystektomier varit föremål för nivåstrukturering så att operationen numera enbart utförs på högvolyms sjukhus. Det är därför naturligt att vi i vår region i försa
hand fokuserar på denna behandling.
1. Kort beskrivning av dagsläget.
Varje år utförs cirka 200 cystectomier i Sverige på grund av en primärt muskelinvasiv blåscancer. Ytterligare cirka 75–100 cystectomier utförs på patienter vilka vid diagnosen hade
en ytlig tumör men där ett djupare växande återfall upptäcks under uppföljningen. Cystektomier görs också på andra indikationer som överväxt av cancer i närliggande organ etc.
Antalet ingrepp har har mer än fördubblats under senaste decenniet, se fig.1
Operationer i sluten vård. Antal ingrepp. KCC Cystektomi. Riket, ålder 0–85+. Båda könen
600
400
200
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
40
2009
2010
2011
Sedan 2011 har antal opererande enheter minskat till 25 från tidigare 39. I Uppsala –Örebroregionen utförs cystektomier på sju sjukhus. se tabell 1 där också täckningsgraden i
nationella cystektomiregistret framgår. Täckningsgraden varierade 2012 i regionen från 0%
till över 90 %.
Ibland annat i VG- regionen utförs ingreppet numera bara på Sahlgrenska sjukhuset.
Tabell 1. Antalet cystektomier registrerade i nationella cystektomiregistret / Slutenvårdsregistret
2011–2012
Akademiska Uppsala
2011
2012
22/26
24/28
Örebro
22/26
23/25
Mälarsjukhuset E-tuna
2/3
0/3
Karlstad
1/0
0/2
Västerås
7/14
7/10
Falun
1/2
0/5
Gävle
0/10
8/9
Täckningsgrad totalt
79 %
75 %
2. Konsekvenser av nuvarande struktur
Inom Uppsala-Örebroregionen finns en större variation i handläggning och utfall för blåscancer än i landets övriga regioner. Sannolikt beror detta på att det saknas ett övergripande
ansvar för sjukvården som finns i landets storregioner. Ett annat stort problem är bristen på
urologer i vissa län som försvårar kontinuiteten.
3. Rekommendationer till landstingen
Det är rimligt att cystektomierna centraliseras till de sjukhus som opererar tio eller fler
cystektomier per år. Rekommendationen ses över när man har resultatet av utfallet av den
nationella komplikationsregistreringen.
41
Nivåstruktur kolorektal cancer
– Rekommendationer för Uppsala Örebro-regionen
Bakgrund
Sjukvårdsregionens sju landsting har ca två miljoner invånare. Landstingens upptagningsområden är av jämförbar storlek, från ca 260.000 till 340.000 invånare.
För närvarande finns nio sjukhus som opererar både koloncancer och rektalcancer.
Ytterligare fem sjukhus opererar koloncancer men inte rektalcancer. För att öka möjligheterna att få tillgång till en mer jämlik vård finns behov av att minska antalet opererande
sjukhus.
Arbetsgruppens rekommendation avseende koloncancer
Arbetsgruppens förslag till rekommendation är att:
s DEFEMSJUKHUSSOMFRNØRVARANDEOPERERARKOLONCANCERMENINTEREKTALCANCERAVVECK
lar koloncancer-kirurgin
Rekommendationen grundar sig på följande
1. Med små volymer är det inte möjligt att långsiktigt utbilda framtida kolorektalkirurger.
2. De team som sköter patienterna med små volymer får inte tillräcklig träning i att uppmärksamma och identifiera potentiella komplikationer som därmed riskerar att upptäckas senare i vårdförloppet och bli mer omfattande.
3. Att operera både koloncancer och rektalcancer ger de opererande teamen en större och
jämnare operationsvolym.
4. Att operera både koloncancer och rektalcancer på färre enheter ger en mer enhetlig vård
och bidrar därigenom till att göra vården mer jämlik.
Tabell 1. Antal patienter opererade med resektion, koloncancer elektivt, koloncancer akut resp rektalcancer, uppdelat på sjukhus och år.
Antal operationer per år; koloncancer elektivt/koloncancer akut/rektalcancer
2008
2009
2010
2011
2012
Akademiska sjukhuset
78/13/45
85/20/39
68/20/49
70/24/31
59/19/44
Örebro universitetssjukhus
53/10/56
41/17/48
47/14/50
59/22/55
60/18/48
Karlskoga lasarett
17/4/0
10/7/0
18/6/0
21/2/0
15/3/0
Lindesbergs lasarett
11/6/0
17/0/0
9/1/0
7/3/0
11/1/0
43/12/41
41/4/25
59/14/30
38/9/36
38/18/25
23/5/6
24/10/21
29/5/17
21/9/15
28/16/20
Centrallasarettet Västerås
58/16/55
55/14/44
64/10/32
58/11/36
80/20/34
Centralsjukhuset Karlstad
Mälarsjukhuset Eskilstuna
Nyköpings lasarett
50/21/63
48/16/59
50/24/40
59/13/58
60/18/45
Sjukhuset i Arvika
20/4/0
21/6/0
14/6/0
17/2/0
12/1/0
Sjukhuset i Torsby
13/11/0
14/9/0
12/4/0
15/6/0
10/3/0
65/14/37
69/13/37
58/16/39
69/21/36
70/20/41
Falu lasarett
Mora lasarett
25/8/12
28/3/9
32/6/18
33/4/13
29/4/13
Gävle sjukhus
39/20/29
45/24/33
56/12/22
57/10/29
45/18/42
+XGLNVYDOOVMXNKXV
28/8/18
37/13/23
28/10/22
29/2/11
20/7/0
42
Rekommendationer avseende nivåstrukturering
för njurcancer i Uppsala Örebro-regionen.
Bakgrund
I regionen med cirka 2 miljoner invånare utfördes det år 2012 totalt 180 njurcanceroperationer vid 9 sjukhus, varav 2 av dessa är länsdelssjukhus. Vid 8 av sjukhusen utfördes njurresektioner och vid 6 av sjukhusen utfördes laparoskopisk njurcancerkirurgi.
Samtliga i regionen ingående sju landsting har upptagningsområden av jämförbar storlek
(från ca 260.000 till 340.000 invånare).
Konsekvenser av nuvarande struktur
s )DET.ATIONELLAV»RDPROGRAMMETFRNJURCANCERPOØNGTERASVIKTENAVATTKAANDELEN
patienter som genomgår nefronsparande behandling. Med dagens små volymer inom
regionen är det inte möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög kompetensnivå för att
korrekt kunna bedöma och utföra njurcancerkirurgi med nefronsparande ambition, där
så är möjligt.
s ËVENVIDOMHØNDERTAGANDEAVPATIENTERMEDLOKALTAVANCERADELLERMETASTASERADSJUK
dom är det betydelsefullt med en multidisciplinär bedömning. Detta för att patienterna
i lika stor utsträckning ska kunna erbjudas tumöraktiva läkemedel och tumörreducerande kirurgi.
s 2ISKENØRVERHØNGANDEATTPROCESSENFRPATIENTERNAURUTREDNINGSOCHBEHANDLINGS
synpunkt inte blir optimal på mindre sjukhus med små årliga behandlingsvolymer. En
schemalagd urologbakjour krävs för att snabbt och korrekt kunna hantera svåra och
potentiellt organ- eller livshotande postoperativa komplikationer.
s $ETØRØVENRIMLIGTMEDTILLG»NGTILLINTERVENTIONELLRADIOLOGISKELLERKØRLKIRURGISKKOM
petens på jourtid för att med icke invasiv teknik hantera eventuella postoperativa komplikationer framförallt vid nefronsparande kirurgi.
Rekommendationer till landstingen
1. Att höga cavatromber i regionen fortsättningsvis handläggs på Urologkliniken, Akademiska sjukhuset.
2. Att njurcancerkirurgi inte utförs på länsdelssjukhus (närsjukhus).
Att njurcancerkirurgi endast utförs på sjukhus med fast och kontinuerlig urologisk bemanning mednödvändig kompetens. Dvs att det för en patientsäker vård dygnet runt ska finnas
tillgång till en schemalagd urologbakjour. En fast urologisk bemanning ger förutsättningar
för att patienter oberoende av bostadsort i lika stor utsträckning kan erbjudas nefronsparande behandling när sådan är möjlig vilket bidrar till att göra vården mer jämlik.
43
7DEHOO$QWDORFKDQGHOQMXUFDQFHUIDOOXSSGHODWSnRSHUHUDQGHVMXNKXVGLDJQRVnU±
2007
2008
2009
2010
2011
Totalt
Opererande sjukhus
$NDGHPLVNDVMXNKXVHW
&HQWUDOVMXNKXVHWL.DUOVWDG &HQWUDOODVDUHWWHWL9lVWHUnV )DOXODVDUHWW
*lYOHVMXNKXV
+XGGLQJH.DUROLQVND
XQLYHUVLWHWVVMXNKXVHW
+XGLNVYDOO6MXNKXVHW
.DUOVNRJDODVDUHWW
.DUROLQVNDVMXNKXVHW
/LQGHVEHUJVODVDUHWW
0RUDODVDUHWW
0lODUVMXNKXVHW(VNLOVWXQD 1\N|SLQJVODVDUHWW
6W*|UDQVVMXNKXV$%
Umeå - Norrlands
XQLYHUVLWHWVVMXNKXV
gUHEUR8QLYHUVLWHWVVMXNKXV 7RWDOW
7DEHOO%HKDQGOLQJI|UQMXUFDQFHU±DQWDORFKDQGHOXSSGHODWSnRSHUHUDQGHVMXNKXV
diagnosår 2007–2011
Nefrektomi
Njurresektion
RF
Övriga
Uppgift
Totalt
saknas
Opererande sjukhus
$NDGHPLVNDVMXNKXVHW
&HQWUDOVMXNKXVHWL.DUOVWDG &HQWUDOODVDUHWWHWL9lVWHUnV )DOXODVDUHWW
*lYOHVMXNKXV
+XGLNVYDOO6MXNKXVHW
.DUOVNRJDODVDUHWW
+XGGLQJH.DUROLQVND
XQLYHUVLWHWVVMXNKXVHW
.DUROLQVNDVMXNKXVHW
/LQGHVEHUJVODVDUHWW
0RUDODVDUHWW
0lODUVMXNKXVHW(VNLOVWXQD 1\N|SLQJVODVDUHWW
6W*|UDQVVMXNKXV$%
Umeå - Norrlands
XQLYHUVLWHWVVMXNKXV
gUHEUR8QLYHUVLWHWVVMXNKXV 7RWDOW
44
Njurcancerfall, antal opererade och typ av operation, diagnosår 2009–2012
2009
2010
2011
Sjukhus
Antal op
nefrektomi/
Antal njurresektion/
fall/op
övrigt
Antal op
nefrektomi/
Antal njurresektion/
fall/op
övrigt
Antal op
Antal op
nefrektomi/
nefrektomi/
Antal njurresektion/ Antal njurresektion/
fall/op
övrigt
fall/op
övrigt
Akademiska sjukhuset
39/35
18/13/4
42/47
24/13/10
25/34
15/14/5
59/57
27/14/16
Centralsjukhuset
i Karlstad
24/24
24/0/0
27/25
25/0/0
36/26
26/0/0
32/27
25/2/0
Centrallasarettet
i Västerås
26/23
20/3/0
22/19
13/6/0
28/28
20/8/0
25/22
18/4/0
Falu lasarett
12/8
7/1/0
17/14
12/1/1
14/7
7/0/0
17/15
15/0/0
Gävle sjukhus
24/20
18/2/0
20/15
15/0/0
32/24
22/2/0
24/22
17/5/0
+XGLNVYDOOVMXNKXVHW
Karlskoga lasarett
2/2
2/0/0
5/4
3/0/1
6/3
3/0/0
1/1
1/0/0
Kullbergska sjukhuset
1/0
0
0
0
0
0
0
0
Lasarettet i Enköping
0
0
1/0
0
0
0
0
0
Lindesbergs lasarett
1/1
1/0/0
0
0
0
0
0
0
Mora lasarett
2/1
1/0/0
3/2
2/0/0
4/2
2/0/0
0
0
15/14
14/0/0
17/12
12/0/0
22/17
16/0/0
15/11
11/0/0
Nyköpings lasarett
8/8
8/0/0
11/10
10/0/0
9/8
8/0/0
1/1
1/0/0
Sjukhuset i Arvika
0
0
1/0
0
0
0
0
0
29/27
22/5/0
38/34
22/12/0
41/38
30/8/0
20/19
14/5/0
S:t Görans sjukhus AB
0
0
1/0
0
2/2
2/0
0
0
Umeå Norrlands
Universitetssjukhus
0
0
1/1
0/0/1
0
0
0
0
Karolinska sjukhuset
0
0
0/1
1/0/0
0
0
0
0
187/166
137/25/4
227/194
156/32/5
Mälarsjukhuset,
Eskilstuna
Örebro Universitetssjukhus
Regionen
215/191 146/32/13
45
2012
207/187 140/31/16
BILAGA 5
Kompetensutveckling, specialistläkare i onkologi
Utvecklingen inom onkologisk cancervård går mycket fort. Stora krav på regelbunden
kompetensutveckling måste ställas på alla kliniskt verksamma onkologer. Behovet av
subspecialisering bidrar till detta behov. Det är av största vikt att varje onkologisk klinik
har ett program med internutbildning som inkluderar både specialister och ST-läkare.
Ytterligare ett sätt för läkare att öka sin egen kompetens är också att delta i utbildning
och undervisning av andra personalkategorier. I det regionala arbetet har specialitetsrådet
i onkologi (SR) en viktig roll, dels i kraft av delegaternas mandat som chefer i linjeorganisationen och dels i sin roll som samarbetspartner med RCC och andra regionala och
nationella grupper.
s 32SKAVERKAFRATTREGIONALAREKOMMENDATIONEROCHVERENSKOMMELSERSKASYFTATILL
att varje landsting har samma upplägg för kompetensutveckling inom specialiteten.
s 32SKAVERKAFRATTDELTAGANDEIV»RDPROGRAMARBETEB»DEREGIONALTOCHOMMJLIGTP»
nationell nivå uppmuntras, ger i regel betydande spridningseffekter av aktuell kunskap
på respektive klinik.
s 2EGELBUNDET»TERKOMMANDEREGIONDAGARlNNSFRDEmESTADIAGNOSERDETTAKANUT
vecklas ytterligare. Specialitetsrådet i samverkan med RCC utreder hur man kan öka
läkarnas närvaro och utbyte av dessa möten.
s %LEKTRONISKANSLAGSTAVLAP»2##SHEMSIDADØRKURSEROCHUTBILDNINGARFRSUPPS»ATT
dubbelbokningar undviks samt att man undviker dubblering av utbildningsinsatser.
s 3PECIALITETSR»DETIONKOLOGISAMVERKARMEDNATIONELLAVERKSAMHETSCHEFSGRUPPENION
kologi för att säkerställa att deltagande i internationella kongresser fördelas över kliniker och individer och att återrapportering till övriga kolleger sker på ett strukturerat sätt,
typ ”post-ASCO möten”.
s 32SKAISAMVERKANMED2##VERKAFRATTHUVUDMØNNENTILLSAMMANSMEDUNIVERSI
teten ska säkra goda forskningsmöjligheter oavsett placering. Detta kan tillgodoses
bland annat genom delade tjänster.
s 32SKAVERKAFRATT3/&S/NKOLOGIDAGARBLIRETTNATURLIGTTILLFØLLEFR»RLIGVIDAREUT
bildning för majoriteten av landets och därmed regionens onkologer
Rekrytering av ST - läkare
Onkologin innefattar inga formella subspecialiteter, utvecklingen går dock mot en allt
mer subspecialiserad verksamhet. Det bidrar till att antalet onkologer behöver öka. Goda
möjligheter till subspecialisering torde också efterfrågas av ST-läkare.
s 3PECIALITETSR»DETBRSAMVERKAIREKRYTERINGAV34LØKARESAMTGEMENSAMTSTYRAUTBILD
ningen mot de subspecialiteter där stort behov föreligger.
s 32SKASAMVERKAVADGØLLERERFARENHETEROCHID£ERKRINGREKRYTERINGSFRØMJANDEARBETS
sätt.
s 3PECIALITETSR»DETSKAMEDVERKATILLATTRANDNINGINOMSUBSPECIALITETERDØRBEHOVlNNS
kan erbjudas ST-läkare oavsett tjänstgöringsort.
46
s 2EKOMMENDERAHUVUDMØNNENATTINRØTTA34TJØNSTERS»ATTTOTALAANTALETONKOLOGER
kan beräknas öka med XX% nivån under de närmaste fem – tio åren, dels pga cancersjukdomarnas incidens och prevalensökning, dels pga ökande behandlingsmöjligheter
och dels därför trenden att allt fler onkologer väljer att jobba deltid inom klinisk verksamhet. Andelen ST-läkare av alla läkare inom onkologin är 22 %. En ökning med
1 ST per länsklinik och 2 st per universitetsklinik skulle öka andelen till 25 %.
s 'ENOMSAMVERKANMELLAN34STUDIEREKTORERIREGIONENKANORGANISATIONENKRING34
läkarutbildningen stärkas vilket i sin tur skapar ett gynnsamt utbildningsklimat på klinikerna. Samverkan mot likvärdiga och goda villkor för ST-utbildningen bör eftersträvas så att onkologiklinikerna i regionen som helhet uppfattas som attraktiva arbetsgivare.
s -JLIGHETERNAATTDENGEMENSAMMAORGANISATIONENKRING34UTBILDNINGSDAGARENG»NG
per termin, som initierats av specialitetsrådet, kan byggas ut ska undersökas. Schemaläggare och chefer ska se till att ST-läkare bereds möjlighet att delta i dessa aktiviteter
som förutom att fungera som kunskapsförmedlare även skapar en god grund för framtida samverkan över länsgränserna genom att sociala kontaktytor skapas.
Rekrytering och kompetensutveckling av
sjuksköterskor inom onkologi
Onkologin har precis som flertalet andra sjukhusbaserade specialistverksamheter fått allt
större svårigheter att rekrytera nya sjusköterskor. Porten in till onkologin går i allmänhet
via tjänstgöring på vårdavdelning. För att arbeta inom strålbehandlingsverksamhet krävs
1 års vidareutbildning (VUB) inom strålbehandling vilket innebär att andelen specialistutbildade ligger på så gott som 100 %. För arbete på vårdavdelning eller mottagning finns
inget formellt krav på specialistutbildning även om VUB inom onkologisk omvårdnad är
önskvärt och en stor tillgång för verksamheten. Andelen specialistutbildade ligger inom
dessa enheter betydligt lägre, < 50 %. För att ge cytostatika kräver verksamheten utöver
en tids praktik under handledning en kortare påbyggnadsutbildning, sk cytostatikakörkort. Det är inte möjligt att konkurrera med andra verksamheter om nya sjuksköterskor
via ett högre löneläge. En god framtida kompetensförsörjning måste därför bygga på att
onkologin kan erbjuda ett stimulerande och utvecklande arbete. Detta kan bland annat
uppnås genom att satsa på sjuksköterskornas kompetensutveckling och erbjuda möjlighet till forskning samt ett brett utbud av olika specialuppdrag som ger stimulans genom
personlig och yrkesmässig utveckling.
s 32OCH2##ORGANISATIONENBRP»VERKAHUVUDMØNNENS»ATTMJLIGHETERNAATTG»
vidareutbildning (VUB) med löneförmån utökas.
s 32OCH2##ORGANISATIONENBRP»VERKAHUVUDMØNNENS»ATTMJLIGHETERNATILLOM
vårdnadsforskning utökas.
s 32BRVIA252UNDERSKAMJLIGHETERNAATTBYGGAUPPETTREGIONALTBASERATUTBUDAV
påbyggnadskurser, förslagsvis veckolånga som helst ska ges i samarbete med universitet/
högskola så att omfattningen av kurserna motsvarar 7,5 HP. Exempel på påbyggnadskurser kan vara: strålbehandling, medicinsk tumörbehandling, palliativ omvårdnad och
mottagningsverksamhet inklusive generisk kontaktsjuksköterskeutbildning.
s 2EGIONALTNØTVERKFRSJUSKTERSKECHEFERSAKNASOCHBRVERVØGASBRACHEFSKAPCEN
tralt för trivsel på arbetsplatsen.
47
s 3AMVERKANMELLANREGIONENSKLINIKERDØRMJLIGHETERTILLHOSPITERINGFRSJUKSKTERSKOR
tillskapas.
s ,OKALTP»RESPEKTIVEKLINIKGENOMNØTVERKANDEINOM32SAMTGENOMEVENTUELLTAVDEL
ningschefsnätverk driva utvecklingen av nya möjliga arbetsuppgifter för sjuksköterskor,
inklusive övertagande av vissa läkaruppgifter.
s 'ENOMSAMVERKANI32FRSKAN»GEMENSAMOCHOMMJLIGTGENERSPOLICYAVSEENDE
möjligheter för sjuksköterskor att delta i Onkologidagarna, State of the Art dagar, utbildningsdagar i RCC-regi mm. Förutom att deltagandet i denna typ av möten ger
ökad kunskap, skapas även en god grund för framtida samverkan över länsgränserna
genom att sociala kontaktytor skapas.
48
www.rccuppsalorebro.se
UTKAST Enheten för kunskapsstyrning och utbildning Lena Burström, med dr/hälso‐ och sjukvårdsstrateg 021‐174561 Bil 4 b
Datum 2014‐12‐15 1 (5) VERKSAMHETSPLAN FÖR RCC RÅDET VÄSTMANLAND, CANCERVÅRD 2015 Område Verksamhetsplan Nivåstrukturering Standardiserat vårdförlopp Uppdrag ‐Mål Utarbeta handlingsplan utifrån verksamhetsplanen för den Västmanländska cancervården så att den uppfyller målen i den regionala cancerplanen som fastställts av Samverkansnämnden. Hur Gemensamma diskussioner med den politiska ledningen, hälso‐ och sjukvårdsledningen samt verksamhetsansvariga. Underlag: Cancerplan 2014, Öppna jämförelser cancer, Social‐
styrelsens dokument Väntetider i cancervården samt RCC Västmanlands verksamhetsplan. Aktiviteter Strukturerade diskussioner i RCC rådet samt i Beredningen för Folkhälsa och sjukvård. Bas för diskussionen är den regionala cancerplanen, förslag till verksamhetsplan samt regionalt seminarium gällande 2 miljarders‐ satsningen. Tydliggöra RCC rådets koppling i relation till linje‐
ansvariga. Ge uppdrag till kostnads beräkningar på hela verksamhets – och handlingsplanen. Vara en aktör i regionens utbud Genom utarbetandet av en tydlig Workshops mellan politiker och av cancersjukvård. Medverka i politisk viljeinriktning. Delta i verksamhetsansvariga samt det regionala arbetet. regionens pilotprojekt för företrädare från vårdprogram‐
nivåstrukturering inom urologisk, grupperna i första hand inom gynekologisk och kolorektal cancer. pilotområdena. Analysera och fastställa förslag till Tillsätta en särskild arbetsgrupp, Tillfråga projektledare standardiserade vårdförlopp, Etablera en representativ basen är deltagare i vårdprogram‐
”från välgrundad misstanke om arbetsgrupp. Säkerställa grupperna samt chefer och cancer till behandling”. Allmänläkarkonsulter inom utvalda integration gentemot Inledningsvis är 5 områden Samverkansdokumentet. Särskilda områden: prostata, ventrikel‐
utvalda av RCC i samverkan och resurser kopplas in ex esofagus, AML, huvud‐hals och nationella vårdprogramgrupper. laboratoriemedicin och röntgen. urotelial cancer. Tidplan 1:a halvåret 2015 Kostnader Kostnads‐
beräkning ska ske av denna plan. 2.1 miljoner kr finns avsatt i landstings planen. Fortsätter under 2015 Startade 6 nov 2014 2 (5) Datum 2014‐12‐15 Område Processer: Vårda Uppdrag ‐Mål Medverka i utveckling av vårdprocesser inom olika cancerområden Vårdprogram grupper Delta i arbetet med nivåstrukturering, pilotområden fastställda av RCC rådet Uppsala‐
Örebro. Prevention och tidig upptäckt Hur Tillsammans med gruppen för standardiserade vårdförlopp och processägare och processledare skapa fungerande vårdprocesser. Engagera berörda vårdprogramgrupper för att delta i regionens pilotprojekt för nivåstrukturering, urologisk, gynekologisk och kolorektal cancer Integrera arbetet tillsammans med förvaltningarna. Aktiviteter Tidplan Påbörja arbetet i arbetsgruppen för Start jan standardiserade vårdförlopp och ta 2015 fram förslag. Medverka i arbetet med aktuella nationella riktlinjer och vid behov utarbeta regionala vårdprogram. Stödja att nationella riktlinjer och vårdprogram implementeras. Analysera utvärderingen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande bröst, kolorektal, prostata och lungcancer. Och ta fram GAP analyser och föreslå åtgärder. Samverka med berörda verksamhetsansvariga och företrädare i vård‐
programgrupperna. Medverka till att RCC ska arbeta för att nationella kvalitetsregister används. Medverka i att utforma och implementera den plan sjukvårdsregionen beslutar gällande förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer. Genom att implementera strategier för prevention på befolkningsnivå inom cancerområdet och ta fram underlag för lokala hälsopolitiska beslut inom området. Undersöker om möjlighet till registrering i Cosmic gällande hälsorisker. Diskussion i regionen om hur det ska gå till och hur informationen ska användas. Samarbete i regionen gällande tidig upptäckt. Kalla till särskilda diskussioner samt att bjuda alla vårdprogram grupps företrädare till gemensamt möte under våren. Samverka med arbetsgruppen för standariserat vårdförlopp. Kostnader Startade 2014 2014‐2015 3 (5) Datum 2014‐12‐15 Område Forts… Prevention och tidig upptäckt Kontakt‐
sjuksköterskor Uppdrag ‐Mål Utvärdera utvecklat beslutsstöd för tidig upptäckt inom primärvården. Tidig upptäckt av maligna hudtumörer Fastställa uppdraget som kontaktsjuksköterska. Fastställa behovet av antalet kontaktsjuksköterskor samt fastställa lämplig utbildning. Verka för att samtliga cancerpatienter får stöd av en kontaktsjuksköterska. Patientens ställning Verka för att alla cancerpatienter får en individuell skriftlig vårdplan. Hur Särskilt uppdrag ges för utvärdering. Aktiviteter Diskussion i RCC rådet inför utvärdering. Fortsätta arbetet med Digital bild för tidig upptäckt utifrån SBU rapport Samverka med berörda kliniker. Aktiviteter enlighet med projektplan Kartlägga behovet av antalet kontaktsjuksköterskor. Medverka tillsammans med Samverkansnämndens organ Regionala utbildnings och kompetensförsörjning rådet, RUR i utarbetandet av lämplig utbildning för kontaktsjuksköterskor. Stödja kliniker som har behov av uppstarts stöd. Tillsammans med aktuella processer utveckla en handlingsplan för utvidgning av antalet kontaktsjuksköterskor. Utifrån den gemensamt framtagna utbildningen med RUR planera för och ta fram aktuellt behov av deltagande. Skapa en införande plan av kontaktsjuksköterskor. Utarbeta förslag eller använda material som finns och uppfyller behoven. Behandlas av RCC rådet och därefter hanteras ärendet i gängse ordning. Utsedd person färdigställer förslag och genomförande plan. Uppdraget fastställs av Hälso‐ och sjukvårdsgruppen. Tidplan 2014‐2015 Kostnader Klart 2015 Klart 2015 4 (5) Datum 2014‐12‐15 Område Forts… Patientens ställning Rehabilitering Palliativ vård Uppdrag ‐Mål Verka för att kunskapen om patientens rätt till förnyad bedömning ökar bland hälso‐ och sjukvårdspersonalen och att berörda cancerpatienter får information om denna rätt. Hur Fördjupa kunskapen om denna rättighet. Aktiviteter Information till berörda verksamheter. Ansvarig person utses. Tidplan Utveckla kontakter med patientföreningar. Skapa en kontinuerlig kontakt med företrädare för patientföreningar 1:a kvartalet 2015 Medverka och omsätta RCCs förslag till plan så att cancerpatienter med rehabiliteringsbehov tillförsäkras tillgång till rehabilitering av god kvalitet. Medverka och omsätta RCCs förslag som tillförsäkrar cancerpatienter tillgång till palliativ vård av god kvalitet. Stödja och genomföra utbildning inom palliativvård samt att se utvecklingsmöjligheter igenom det palliativa registret. Förbättra resultatet i palliativregistret. Lokala aktiviteter i form av kunskapsspridning av vårdprogrammet. Delta i aktuella regionala forskningsprojekt Uppsala –Örebro. Ett första möte med patientföreningarna och företrädare för RCC rådet under 1:a kvartalet Informationsspridning. Ansvarig person utses. 2015 Genomföra klinikvisa workshops om praktisk palliativvård. Ta fram utbildningsprogram. Utvärdera om ett e‐lärande program från RCC norr kan komplettera vår utbildning. Pågår, ska utvärderas delår 2 2015. Stödja det nybildade Palliativa rådet. Utbilda i palliativ vård utifrån Nationellt vårdprogram och riktlinjer. Kunskapsförmedling av palliativregistret. Kostnader 5 (5) Datum 2014‐12‐15 Område Kompetens‐
försörjning Forsknings‐
samordning Information/ Kommunikation Uppdrag ‐Mål Utforma och implementera en utbildnings‐ och kom‐
petensförsörjningsplan för sjukvårdsregionens cancervård. Hur Analysera utbildnings och kompetensbehov inom landstinget, och i samverkan med Samverkansnämndens organ RUR (Regionala utbildnings och kompetensförsörjning rådet). Medverka till att stärka den Delta och stödja den plan som kliniska cancerforskningen i utarbetats inom regionen med regionen och i landet. studieservice via RCC och RBC Medverka till att RCC ska utveckla (regionalt biobankcentrum) och strukturer för samarbete med samverkan med CAMTÖ (Center for akademisk forskning och den Assessement of Medical forskande industrin samt främja Technology i Örebro). innovationer i cancervården. Göra målet med Cancerplanen Utveckla informationen på LTV känt för befolkning och anställda. samt PULS Aktiviteter Enheten för kunskapsstyrning och utbildning ska tillsammans med HR kartlägga och ta fram utbildningsbehov och utarbeta en handlingsplan för genomförande utifrån analysen. Samordning genom CKF, Enheten för kunskapsstyrning och utbildning och berörda kliniker. Driva alternativt delta i forskningsprojekt. Delta i regional forskning. Tidplan 2015 Kostnader Utvärdera i slutet av 2015. Arbetsgrupp tillsätts från RCC rådet Start 2015 och Enheten för kommunikation.