Delkursen HR-arbetets teori med uppsats, 7,5 hp

Senast uppdaterad 2015-03-03
Personalarbete, PAO, 15 hp
Delkursbeskrivning för HR-arbetets teori med uppsats
Giltig fr.o.m. Vårterminen 2015
Poäng: Delkursen omfattar 7,5 hp
Kursansvar:
Tiziana Sardiello
Sociologiska Institutionen
Besöksadress: B-huset, plan 9, rum: B944, Tel: 08-16 31 64
E-Mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se
Mottagningstid: Enligt överenskommelse
Ansvariga seminarielärare:
Tiziana Sardiello
Sociologiska Institutionen
Besöksadress: B-huset, plan 9, rum B944, Tel: 08. 16 31 64
E-mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se
Mottagningstid: enligt överenskommelse
Kristina Langhammer
Psykologiska institutionen
Tel 070-769 51 29
E-Mail: kristina.langhammer@sh.se
Mottagningstid: enligt överenskommelse
Thomas Backlund
Institutionen för Pedagogik och didaktik
Besöksadress: Institutionen för Pedagogik och didaktik, Rum 2420, Tel: 0734-17 13 00
E-mail: thomas.backlund@edu.su.su
Mottagningstid: enligt överenskommelse
Vid frågor rörande denna delkurs vänder du dig i första hand till din ansvariga
seminarielärare.
Obs! Mindre ändringar kan kommat att ske ända fram till kurstart. Den senaste
versionen kommer att publiceras på Mondo från och med terminsstart.
1 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
Kursbeskrivning för delkursen HR-arbetets teori med uppsats
Delkursen omfattar 7,5 hp och är en uppsatskurs där studenter formulerar en problemställning
med anknytning till personalarbete, genomför en mindre empirisk studie och analyserar
resultatet utifrån vetenskapliga perspektiv. Kursen syftar till att träna studenter i att kunna
genomföra ett mindre forskningsprojekt, en vetenskaplig undersökning, med adekvat metodoch teorianvändning och att kunna avrapportera detta i en vetenskaplig uppsats.
Under kursen är studenterna indelade i tre grupper med handledare från något huvudämne.
Varje handledare tillhandahåller schema för sin grupp. Handledarens disciplinära tillhörighet
har ingen betydelse för uppsatsens tema. Under uppsatsarbetet arbetar studenterna
tillsammans i grupper om tre personer. Gruppindelningen görs av studenterna själva via
MONDO (se fliken Undervisningstillfälle, Laboration). Gruppen ska tillsammans skriva en
uppsats med HR-anknutet ämne, dvs. formulera en HR-anknuten frågeställning, söka relevant
material samt besvara frågan (empiriskt). Under kursen följs två tre-grupper åt genom att
coacha varandras uppsatser vid två tillfällen, samt opponera på varandras uppsatser vid
examinationen, de är varandras opponentgrupper.
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
Utifrån ett personalvetenskapligt ämne:





Relatera syftet med uppsatsen till ett forskningsfält och ämnesområde
Skriva utifrån vedertagna krav på formalia/akribi
Redogöra för och argumentera för metodologiska ställningstaganden
Redogöra för och diskutera slutsatsers giltighet
Analysera och kritiskt granska andras vetenskapliga resultat
Kursen övergripande struktur
Delkursen löper delvis parallellt med HR i praktiken. Det är av vikt att gruppen tidigt börjar
fundera kring tema och söka litteratur och tänka kring lämplig organisation/personer för
intervjuer.
Kursen inleds med gemensam föreläsning om det vetenskapliga arbetet: Formalia,
problemformulering och information kring PM, etik, sökmetodik.
Därefter ser den ungefärliga strukturen ut så här:
1. Introduktion av kursen
2. Inlämning av uppsatsplan (se mer nedan)
3. Handledningsseminarium kring uppsatsplanerna
4. Inlämning utkast på uppsats
5. Grupphandledning
2 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
6. Inlämning utkast till färdig uppsats
7. Grupphandledning
8. Inlämning färdig uppsats
9. Examination, oppositionsseminarium, obligatorisk närvaro
För schema och närmare information gå in på Mondo under navigationen ”filsamling” och er
respektive grupps mapp. Under ”filsamling” finner ni även dokument och information som är
gemensam för alla tre grupper.
Uppsatsplan
Uppsatsplan mailas till handledare och opponentgrupp inför handledningsseminarium. Planen
ska omfatta ca 2 sidor och vara en start på uppsatsens inledning, den ska innehålla:
- Grupp nr. och gruppmedlemmarnas namn
- Problemområde
- Idé om teori/tidigare studier
- Syfte och forskningsfråga
- Idé om företag/organisation, befattningar/personer, för intervjuer.
- Ungefärlig tidplan för arbetet (hållpunkter enligt kursschema).
Förbered en presentation av den egna uppsatsidén.
Förbered synpunkter på den andra gruppens uppsatsplan.
3 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
Uppsatsens struktur
Som riktlinje för uppsatsens innehåll gäller detta PM (se också Langemar 2008). Nedan anges
de rubriker som gäller för er uppsats. Inom parentes anges vissa förtydliganden samt
ungefärligt sidantal som kan vara rimligt för respektive del.
1. Titel (förstasidan ska även innehålla författarnamn, universitet, institution,
kursbenämning, datum, handledares namn). Notera att SU:s logga är varuskyddat och ska
endast finnas med på uppsatser från Kandidatnivå och uppåt.
2. Sammanfattning (på egen sida, uppsatsen i mikroformat, här ska även ca 4 nyckelord
anges)
3. Innehållsförteckning (på egen sida)
4. Inledning (ca 3 sidor)
a. Problemområde
b. Syfte
c. Forskningsfrågor (två till fyra frågor/underfrågor)
Teori/tidigare forskning (med valda begrepp, som definieras) (använd relevant
kurslitteratur + ev. ngn litteratur inom ert specifika intresseområde) (arbetet relateras på
detta sätt till ett forskningsfält) (minst en vetenskaplig artikel ska också ingå här)
5. Metod (ca 2 sidor)
a. Bakgrund (presentera företag/organisation, ev. egen anknytning till företaget eller
hur urvalet annars gick till)
b. Intervjupersoner (urvalsförfarande)
c. Tillvägagångssätt (hur data har samlats in och behandlads)
d. Metodologiska ställningstaganden (resonemang om och argument för
metodologiska ställningstaganden, om validitet/generaliserbarhet; visa på varför
intervju är en lämplig metod för att möta syftet och besvara forskningsfrågan i en
sådan här kvalitativ studie; använd gärna Langemar (2008) som metodbok)
6. Resultatredovisning och analys (ca 8 sidor)
a. Redovisning (av intervjusvar, tematiserat)
b. Analys (där exempelvis teoretiska begrepp används för att belysa valda
teman/underfrågor)
4 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
7. Diskussion (ca 2 sidor)
a. Summera svaren på forskningsfrågorna, (för diskussionen på en mer generell
nivå)
b. Reflektion, (reflektera över era reslutat, vad kan ni efter ert arbete säga som
tidigare inte var känt för er, kan resultaten ha några vidare implikationer? Här
finns utrymme för egna reflektioner över svaren, t.ex. genom att anknyta till teori
och tidigare forskning)
c. Kritisk granskning (av uppsatsen, vad hade kunnat göras bättre om ni från början
hade vetat vad ni nu vet, metodkritik, redogörelse för, och diskussion om,
slutsatsernas giltighet)
8. Referenser
a. Appendix (intervjuguide mm, på egen sida), Arbetsfördelning (hur samarbetet
har gått till i er grupp), Självvärdering (av ert samarbete och av hur
arbetsfördelningen har fungerat).
Max 15 sidor, Times New Roman, 12 punkter, 1,5 radavstånd, exklusive titelsida,
sammanfattning, innehållsförteckning, referenser, och appendix.
Konkreta tips!
1. Välj ett problemområde
Fråga er
- Vilken intressant och viktig problematik vill vi veta mer om?
- Vad behöver samhället/arbetslivets aktörer, mer kunskap om?
- Vilken är vår förförståelse?
- Beskriv ert problemområdet i början av uppsatsens Inledning (tänk trattprincipen)
En översiktlig beskrivning av ämnet och det empiriska fältet. Information om sammanhang
som läsaren behöver för att förstå framställningen.
2. Välj för problemområdet användbar teori/tidigare forskning = analysverktyg.
Välj en teori med vars hjälp de empiriska resultaten kan analyseras och tolkas. Ett förslag är
att ni med hjälp av teorin ger begreppsdefinitioner av viktiga begrepp som används som
”tankeverktyg” för analys av resultatet. Motivera val av teori/begrepp i relation till
problemområde – syfte – forskningsfråga.
- Använd kurslitteraturen, välj någon av de teorier som ni är bekanta med inom något av
ämnena sociologi, psykologi eller pedagogik. Komplettera också med andra empiriska studier
som är närliggande och som den egna studien kan relatera sig till.
- Sök fram minst en vetenskaplig och empiriskt grundad artikel inom problemområdet.
- Inom den valda teorin – fördjupa er kunskap. Använd t.ex. referenserna i litteraturen.
- Välj eventuellt tre begrepp från teorin som ni vill använda för analysarbetet.
- Redogör för teorin, och ev. de tre valda begreppen, i uppsatsens Inledning.
(Litteraturen ska omfatta 200-300 sidor, som ska refereras till i uppsatsen.)
5 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
3. Formulera ert syfte. Fråga er:
- Vad vill vi utveckla för kunskap?
- Vad vill vi uppnå med studien?
- Skriv även in det formulerade syftet i uppsatsens Inledning: Syftet med denna uppsats är att
bidra med ökad kunskap/ att belysa hur/ ge en djupare förståelse för/ utifrån teorin om/
problematisera hur osv.
4. Utforma forskningsfråga
- Mot bakgrund av syftet ska ni formulera en övergripande forskningsfråga.
- Formulera tre underfrågor inom ramen för huvudfrågan, dessa ska användas som
frågeområden i de intervjuer som ska göras.
- Skriv in forskningsfrågan och underfrågor i uppsatsens Inledning. Forskningsfrågan är den
röda tråden för hela uppsatsarbetet. Den ska vara möjlig att besvara genom att göra en
empirisk undersökning vars resultat analyseras med hjälp av teorin och dess begrepp samt
artikeln. Forskningsfrågan ska vara tydlig, klar och avgränsad!
5. Samla in data genom att intervjua personer på företag eller organisation
- Ni bör göra ca tre intervjuer. Undantag kan göras efter diskussion med er handledare.
- Intervjuer ska göras på företag eller organisationer.
- Kontakta ett företag/en organisation där ni vill göra er empiriska datainsamling.
- Gör en intervjuguide, med den övergripande forskningsfrågan som rubrik och formulera tre
temana utifrån underfrågorna.
- Gör en intervju var, anteckna varsin gång. Spela in intervjuerna om ni vill kunna citera.
- Skriv ut era intervjuanteckningar. Undantag kan göras efter diskussion med er handledare.
- Klipp ihop svaren på de teman eller underfrågor, ett dokument för varje tema.
- Redovisa intervjusvaren, tematiserade enligt de tre temana/underfrågorna ni använt i
uppsatsen.
5. Resultat
- Analysera och strukturera era data, förslagsvis utifrån era underfrågor.
- Försök hitta teman som fångar in er data.
- Redovisa resultaten från intervjuerna. Belys gärna mer ett fåtal illustrerande citat.
Redovisningen av resultaten bör vara tydlig och strukturerad, exempelvis utifrån
forskningsfrågor eller teman.
8. Analys
- Återgå till problembeskrivning och syfte: vad är det ni har kommit fram till?
- Lyfta fram de centrala svaren på era forskningsfrågor. Använd teorin för att analysera
resultaten, dvs. hur kan resultaten förstås med hjälp av era valda teoretiska verktyg? I analysen
skall något ytterligare adderas än enbart svaren från intervjun. Resultat och analys kan
integreras under samma rubrik eller hållas isär. Vad som är lämpligt måste bedömas inom
ramen för varje uppsats.
9 Diskussion
För diskussionen på en mer generell nivå. Sammanfatta resultaten, diskutera hur era resultat
bidrar med ny kunskap till forskningsfältet. Försök att gå tillbaka till problematiseringen i
inledningen, att gå från det specifika till den mer generella. Reflektera över
trovärdigheten/validiteten i era resultat. Om ni skulle gjort om studien hur skulle ni då gjort,
vad kunde förbättrats, vilka teorier skulle ni då valt? Granska era egna ställningstaganden och
6 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
genomförandet, vilka är bristerna och vilka är förtjänsterna? Vad finns det för frågor som
väckts under arbetets gång, har ni förslag på fortsatt forskning?
Övriga tips!
 Gör en tidsplan och kom igång med arbetet så tidigt som möjligt.
 Använd era samarbetsgrupper för att få feedback och kommentarer. Man lär sig att vara
självkritisk genom att granska andras texter.
 Tänk på att inte uttrycka er värderande eller nedsättande om intervjupersonerna eller deras
utsagor.
 Tänk på att ni inte kan hävda att intervjupersonerna är anonyma (ni vet ju vilka de är),
däremot kan intervjumaterialet behandlas med konfidentialitet, dvs. det ska inte gå att
identifiera intervjupersonerna för en utomstående.
 Tänk på att inga egna åsikter ska finnas i resultatredovisning och analys. Det är endast i
presentation av problemområdet (t.ex. den egna förförståelsen) samt i egna reflektioner
(Diskussionsavsnitt) över svaren på forskningsfrågorna som er egen ”röst” ska höras. I
den senare ska dessutom dessa reflektioner vara välgrundade i arbetet med teori, empiri
och analys.
 Formalia är den del av uppsatser som oftast har brister samtidigt som det är den lättast att
göra korrekt då det enbart är en fråga om att följa instruktioner och vara noggrann.
Examination och betyg
Uppsatserna examineras vid det sista seminariet på kursen då författarna till uppsatserna dels
ska opponera på en annan uppsats, dels försvara sin egen. Närvaron vid detta
examinationsseminarium är obligatorisk. I fall någon är förhindrad att delta skall en skriftlig
opponering lämnas in till ansvarig handledare senast en vecka efter examinationsseminariet.
Den bör omfatta ca 1800 tecken, exklusive mellanslag, och behandla samtliga fem
betygsdimensioner som återfinns nedan.
För att få godkänt på kursen krävs även närvaro på samtliga schemalagda
handledningstillfällen om inte annat överenskommits med handledaren.
Betygsättningen sker enligt en sjugradig betygsskala där: A=Utmärkt, B=Mycket bra, C=Bra,
D=Tillfredsställande, E=Tillräckligt, Fx=Otillräckligt, F=Helt otillräckligt.
Uppsatserna kommer att bedömas i fem dimensioner i vilka man antingen kan få:
B
G
U
Bra
Godkänt
Underkänt
7 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
Modell för betygssättning
Dimension 1
Inledning
- Finns det ett tydligt beskrivet problemområde?
- Finns det ett tydligt syfte med uppsatsen?
- Finns det tydliga forskningsfrågor som är relaterade till syfte?
- Redovisas relevanta teoretiska perspektiv i förhållande till syfte och
frågeställning?
- Redogör författarna för centrala teoretiska begrepp?
- Redogörs det för tidigare och aktuell forskning?
- Framgår det hur uppsatsen förhåller sig till tidigare forskning, hur bidrar
uppsatsen med ny kunskap till forskningsfältet?
B G U
Dimension 2
Metod
- Framgår det på vilka grunder som företag och intervjupersoner valts?
- Beskrivs företag och personer på ett tillräckligt och relevant sätt?
- Beskrivs urvalet av intervjupersoner tydligt, kriterier och genomförande?
- Beskrivs sammantaget hur genomförandet skett?
- Framförs metodologiska argument för ställningstaganden och val?
Dimension 3
Resultatredovisning och analys
- Besvaras forskningsfrågor av resultat och analys?
- Uppfylls uppsatsens syfte av resultat och analys?
- Används valda teoretiska perspektiv i analysen av data?
- Är resultat och analys underbyggda av empiri och valda teoretiska perspektiv?
Dimension 4
Diskussion
- Förs diskussionen på en ”högre nivå” än i resultat och analys?
- Dras slutsatser som är underbyggda av analysen?
- Förs diskussion om uppsatsens genomförande, dess giltighet (validitet), brister
och förtjänster?
- Granskar författarna själva kritiskt sina utgångspunkter och genomförandet?
Dimension 5
Formalia
- Finns det en titel som avspeglar uppsatsens innehåll?
- Finns det en sammanfattning som avspeglar uppsatsens alla delar samt
innehåller nyckelord?
- Följs formalia, rätt typsnitt, teckenstorlek etc.?
- Är referenserna i löpande text och i referenslista korrekta?
- Är referenshanteringen konsekvent & korrekt?
- Finns referens till minst en vetenskaplig artikel (se nedan under avsnittet
Litteratur)?
Vid en sammanvägd bedömning av dimensionerna krävs för betygen:
8 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
A, tillåts brister i en dimension
B, tillåts brister i två dimensioner
C, tillåts brister i tre dimensioner
D, tillåts brister i fyra dimensioner
E, erhålls givet att man fått godkänt på alla områden.
Uppsatsen är underkänd om:
Fx, erhålls i maximalt två dimensioner
F, erhålls om uppsatsen är underkänd i fler än två dimensioner.
Seminarielärarens betyg går inte att överklaga. Vid betygen F eller Fx har studenterna rätt att
åtgärda bristerna inom en vecka efter tillfället för examinationsseminariet.
Litteratur
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi - att låta en värld öppna sig.
Stockholm: Liber
Utdrag ur annan litteratur tillkommer vilken finns tillgänglig på Mondo.
Ni ska söka rätt på tidigare forskning inom ert uppsatsområde. Denna kan utgöras av
kurslitteratur, vetenskapliga artiklar, böcker, forskningsrapporter och övriga källor för ert
specifika uppsatsområde.
Ni ska också söka rätt på en vetenskaplig artikel som är relevant för ert problemområde.
Stockholms universitetsbibliotek (SUB) har en webbaserad självstudiekurs som vi
rekommenderar om man är osäker på hur litteratursökning går till. Se:
http://www.sub.su.se/kurser/sjalvstudiekurser.aspx
Vetenskapliga artiklar finner ni i enklast via någon av de databaser som finns tillgängliga på
SUB (exempelvis SCOPUS eller SSCI). Om ni vill söka i specifika vetenskapliga tidskrifter
använder ni er av e-tidskrifter och söker på namn. Inom HR området finns några vi särskilt
rekommenderar t.ex.:
- International Journal of HRM
- Human Resource Management
- Advances in Developing Human Resources
- Human Resource Development International
- Human Resource Development Review
- HRM Journal
- Personnel Review
- International Journal of Human Resouces Development and Management
- Human Relations
Artikeln ska utgöra ett exempel på kunskap om vad som tidigare är gjort inom området och
som är grundat i empiriska studier.
Det handlar i stor utsträckning om att använda kunskap som redan finns inom området, att inte
uppfinna hjulet igen utan bygga vidare på forskning som redan är gjord. Man säger att
forskning ska vara kumulativ, som forskare ska man ha kunskap om var den s.k.
forskningsfronten finns, dvs. vilken kunskap som andra forskare har utvecklat för att kunna
9 (10)
Senast uppdaterad 2015-03-03
bygga vidare på befintlig kunskap. I ett "riktigt" forskningsprojekt gör man en sökning för att
finna så mycket som möjligt av vad som tidigare är gjort. Då är vetenskapliga artiklar viktiga
för det är där man kan finna de nyaste rönen, det tar längre tid för forskningsresultat att bli
publicerade i en bok.
Samtidigt ska man förhålla sig kritiskt granskande till befintlig kunskap och i den mån som
ens egen forskning ger grund för det kan man kritiskt granska resultat och slutsatser som
andra har kommit fram till. Som forskare har man på det sättet integritet i förhållande till
andra forskare samtidigt som man ska lära av vad andra har gjort, det är en balansgång.
Forskningsresultat inom samhällsvetenskap består sällan av några dogmatiska sanningar, alla
vet att den kunskap vi idag accepterar som trolig och rimlig kommer förr eller senare att ha
förändrats och utvecklats i små eller stora steg så att vi i framtiden kommer att ha en delvis
annan syn på det sociala fenomen som kunskapen gäller.
Kurslitteratur
Förutom kurslitteraturen från föregående delkurs (Granberg, Armstrong) tillkommer en
metodbok:
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi - att låta en värld
öppna sig. Stockholm: Liber
Kurslitteraturen kompletteras med texter som kommer att finnas tillgängliga på Mondo.
Fullständig information ges i samband med kursstart.
10 (10)