Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och
flerspråkiga elever i Mölndal.
Gällande från och med 2013-01-01
Rev: 2015 Juni
Kontaktinformation Modersmålsenheten
Tanja Bozic
Chef Modersmålsenheten
Skolförvaltningen
Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4
431 33 Mölndal
Epost: tanja.bozic@molndal.se
Tel: 031-315 20 47/mobil 0733-17 76 34
Tid för introduktionssamtal: Var god kontakta Introduktionsteamet
Epost: nyanland.skolstart@molndal.se
Tel: mobil 0709-83 14 90
Epost: mia.nordgren@skola.molndal.se
Fastställda av förvaltningschefen 2012-11-28(reviderade 2015 juni)
Upprättade av: Tanja Bozic, chef Modersmålsenheten
Mia Nordgren, förstelärare
Bild och foto: Mia Nordgren
Innehåll
Inledning................................................................................................................................ - 1 Vilka är de nyanlända barnen/eleverna? ............................................................................... - 1 Hur länge är man nyanländ? .................................................................................................. - 1 Modersmålsenhetens organisation ........................................................................................ - 2 Flerspråkighet i förskolan.................................................................................................. - 2 Studiehandledning och modersmål. .................................................................................. - 2 Svenska som andraspråk (SVA). ....................................................................................... - 2 Introduktionssamtal på Modersmålsenheten ......................................................................... - 3 Inskrivning på vald skola ...................................................................................................... - 3 Innan klassplacering nyanländ .............................................................................................. - 4 Placering efter bedömning (nyanländ) .................................................................................. - 5 Kartläggning ...................................................................................................................... - 5 Övergång - ämnesundervisning ......................................................................................... - 5 Fortsatt stöd ....................................................................................................................... - 5 Flerspråkiga elever (ej nyanlända) ........................................................................................ - 6 Uppföljning och utvärdering av nyanlända/flerspråkiga elever. ........................................... - 7 Framgångsrik skolgång för flerspråkiga elever. .................................................................... - 7 Flerspråkighet i förskolan...................................................................................................... - 8 Lagändring börjar gälla 1/1 2016 .......................................................................................... - 9 Ordlista ................................................................................................................................ - 11 -
Inledning
När vi skapat riktlinjerna för Mölndals stad har vi utgått från Skolverkets ” Allmänna råd för
utbildning av nyanlända elever” (2008) och den nya skollagen (2011)1, kap 3 som handlar om
särskilt stöd. Inspiration har vi också fått av Skolverkets stödmaterial ”Att främja nyanlända
elevers kunskapsutveckling” (2012).
Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar. Detta gäller såväl skolans
likvärdighet, bedömning och betygsättning, tillgång till utbildning och särskilt stöd samt att
undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar.
Vilka är de nyanlända2 barnen/eleverna?
Begreppet ”nyanländ” används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller
under sin skoltid i förskolan, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller
gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå
svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har
permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en
längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta.
En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har
kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar
med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk
medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin
asylansökan omprövat. Andra åter är så kallade papperslösa barn, barn eller ungdomar som
finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om
uppehållstillstånd.
Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett
annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ
kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland
också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning.
Hur länge är man nyanländ?
Nyanländ3 används om barn och ungdomar som börjar i svensk grund-gymnasieskola upp till
4 år efter sin ankomst till Sverige, enligt skolverket
SKL4 beskriver att man är nyanländ om man inte behärskar det svenska språket och har varit i
Sverige i som längst fyra år.
Migrationsverket räknar med två år, den tid de ger kommunen bidrag för de nyanlända.
1
Lagändring 2014/15: UbU6
Enligt ”allmänna råd för utbildning av nyanlända elever”
3
Ny definition, se 2014/15: UbU6
4
Sveriges kommuner och landsting
2
-1-
Modersmålsenhetens organisation
Modersmålsenheten servar förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiet med olika
språkutvecklande åtgärder. Enheten leds av en chef.
Flerspråkighet i förskolan.
Flerspråkighet i förskolan består av 4 stycken av varandra oberoende former. Dessa former är
sagostunder på modersmålet, inskolningsstöd, aktivt arbete med flerspråkighet och ”språk-olek” väskor.
Det finns språkutvecklare på förskolorna som ingår i ett nätverk som träffas flera gånger per
läsår. Webbaserad mötesplats finns.
Studiehandledning och modersmål.
Modersmålsenheten anställer modersmålslärare som utför studiehandledning på modersmålet
och undervisning i modersmål. Studiehandledning och modersmålsundervisning leds och
fördelas av chefen för Modersmålsenheten.
Modersmålslärare använder sig av Unikum för kommunikation med lärare/mentorer, elever
och vårdnadshavare.
Kompetensutveckling för modersmålslärare sker genom lärgrupper, utvecklingsgrupper,
studiedagar och arbetsplatsträffar. Webbaserad mötesplats finns, samt ett nätverk med
närliggande kommuner.
Svenska som andraspråk (SVA).
Det finns kontaktpersoner på skolorna som samarbetar med Modersmålsenheten med frågor
som rör de flerspråkiga eleverna. Kontaktpersonerna och lärarna som undervisar i ämnet
svenska som andraspråk ingår i ett nätverk som träffas ett par gånger per termin. Chefen för
Modersmålsenheten leder arbetet med att utveckla ämnet svenska som andraspråk i
kommunen samt implementera Skolverkets material för flerspråkiga elever.
Webbaserad mötesplats finns.
-2-
Introduktionssamtal på Modersmålsenheten
När vårdnadshavare/godeman till nyanlända barn i grundskolåldern anländer till Mölndals
stad ska de ta kontakt med Modersmålsenheten. (se kontakt information).
Introduktionssamtalet äger rum varje vecka på en bestämd tid, på Modersmålsenheten.
Introduktionsteamet på Modersmålsenheten träffar inledningsvis alla nyanlända elever och
dess vårdnadshavare/godeman.
Vid introduktionssamtalet ska minst en vårdnadshavare/god man och eleven närvara. Tolk ska
användas vid samtalet.
Under mötet samtalas det om elevens skolgång. Introduktionsteamet informerar om vilka
skolor som ligger nära bostadsadressen och om rätten att välja skola.
Modersmålsenheten kan rekommendera val av skola.
Vårdnadshavaren/god man gör ett val av skola och kontaktar den valda skolan inom en vecka.
Modersmålsenheten hjälper till med att ta fram kontakt information.
Modersmålsenheten gör en första kartläggning5 av eleven. Kartläggningen vidarebefordras till
motagande skola.
Vårdnadshavaren/godeman och eleven informeras om dessa moment.







Skolsystemet
Betygssystemet
Val av skola
Ansökan till modersmålsundervisning (rutiner, vårdnadshavares beslut)
Studiehandledning på modersmål (rektors beslut)
Ämnet svenska som andraspråk (rektors beslut)
Skolverkets skrifter/filmer som angår grundskolan och fritidsverksamheten delas
ut/ses om de finns på det aktuella språket.
Inskrivning på vald skola
När vårdnadshavaren/godeman kontaktar skolan är det skolans uppgift att omedelbart komma
överens om när eleven kan börja. När kontakt mellan skola och vårdnadshavare har ettablerats
hör skolans rektor av sig till Modersmålsenheten för att uppgifter från den första
kartläggningen kan överlämnas. (gäller nyanlända).
Ett inskrivningssamtal med eleven och dess vårdnadshavare/god man hålls på vald skola.
Tolk ska användas vid detta samtal. Rektor, klasslärare/mentor och skolhälsovård bör vara
med på samtalet.
Skolan ska ha utarbetade rutiner för motagande av nyanlända och flerspråkiga elever.
5
Fas 1 Skolverkets kartläggning
-3-
Vid samtalet bör man gå igenom













Skolans rutiner
Skolans profil
Skolans kontaktuppgifter
Modersmåls ansökan med rutiner
Studiehandledning på modersmål
Svenska som andraspråk
Verksamheter på skolan
Skolhälsovården dess roll och funktion
Fritidsverksamhet
Publicering av bilder
Lokaler
Lär plattform/IUP (fronter-unikum)
Övrig information
Det är en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som
har i uppgift att stödja den nya eleven, helst en som talar elevens modersmål.
Innan klassplacering nyanländ
Inom två månader efter att eleven tagits emot ska det göras en bedömning av elevens
kunskaper.6 Rektor på elevens skola har ansvar för att den obligatoriska bedömningen görs.
Bedömningen ska ge underlag för årskursplacering, undervisningsgrupp och hur tiden ska
fördelas mellan ämnena och även hur undervisningen ska planeras.7
Efter bedömning klassplaceras eleven utifrån hans/hennes förkunskaper och behov.
6
Bedömningen avser literacy (modersmål och andra språk) och numeracy (matematiskt tänkande) Fas 2
Skolverkets kartläggning
7
2014/15: UbU6 utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång
-4-
Vissa elever mår bra av att följa den ordinarie undervisningen och samtidigt få ett massivt
individuellt stöd medan andra mår bättre av att gå i en mindre grupp. Många
nyanlända/flerspråkiga elever har behov av en period i en grupp där språknivå och
undervisning anpassas till deras behov.
Placering efter bedömning (nyanländ)
Individuell plan utarbetas
Kartläggning
När en nyanländ elevs kunskaper har bedömts och eleven är klassplacerad kan
ämneskunskaperna kartläggas8 (ej obligatoriskt).
Elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till
problemlösning kartläggs. Denna kartläggning gör modersmålsläraren i samarbete med
klass/ämneslärare
Kartläggning av svenskkunskaperna görs av svenska som andraspråksläraren.
Rektor på skolan kan besluta att en elev delvis ska undervisas i förberedelseklass i ett visst
ämne. Undervisning i förberedelseklass ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga
kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den
undervisningsgrupp som eleven normalt tillhör.
Plan för integrering i den ordinarie klassen innebär ämnesintegrering i de ämnen som är
lämpliga utifrån elevens individuella förutsättningar.
Undervisningen ska utgå från elevens förmåga, intressen och starka sidor. Eleverna ska ges
intellektuella utmaningar som inte begränsas till att gälla enbart svenska språket.
Ämnesundervisning bör ske parallellt med svenskundervisningen så att eleverna inte försenas
i sin kunskapsutveckling. Modersmålsläraren är en mycket viktig resurs i arbetet.
Övergång - ämnesundervisning
Övergången ska ske successivt och vara väl förankrad i alla led. Den ska vara individuellt
anpassad och flexibel samt vara förankrad hos vårdnadshavare/god man.
Alltför tidig övergång i ett ämne utan stöd kan leda till bestående inlärningssvårigheter
samtidigt som en alltför lång tid i mindre grupp kan hämma den enskilda elevens lärande och
utveckling.
En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år.
Fortsatt stöd
I samband med elevens övergång i ett visst ämne, är studiehandledning ett viktigt stöd för
eleven och underlättar inlärningen av ämneskunskaperna. Eleven bör följa kursplanen i
svenska som andraspråk.
Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika
skolämnen. Nyanlända ska lära sig ämneskunskaper9 samtidigt som de lär sig ett nytt språk,
dubbla processer pågår och man kan inte alltid ställa krav på korrekthet.
8
9
Fas 3 Skolverkets kartläggning
”språk i alla ämnen”
-5-
Flerspråkiga elever (ej nyanlända)
Elever som inte är nyanlända kontaktar den skola de valt och behöver alltså inte kontakta
Modersmålsenheten först.
Den valda skolan kallar till ett inskrivningssamtal med eleven och dess vårdnadshavare.
Tolk kan användas vid detta samtal vid behov. Rektor, klasslärare/mentor och skolhälsovård
bör vara med på samtalet.
Skolan ska ha utarbetade rutiner för motagande av flerspråkiga elever.
Vid samtalet bör man gå igenom
•
Skolans rutiner
•
Skolans profil
•
Skolans kontaktuppgifter
•
Modersmåls ansökan med rutiner
•
Studiehandledning på modersmål
•
Svenska som andraspråk
•
Verksamheter på skolan
•
Skolhälsovården dess roll och funktion
•
Fritidsverksamhet
•
Publicering av bilder
•
Lokaler
•
Lär plattform/IUP (fronter-unikum)
•
Egen mall för inskrivning på skolan (information om eleven)
Det är en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som
har i uppgift att stödja den nya eleven, helst en som talar elevens modersmål.
Rektorn på skolan beslutar om placering i klass, modersmålsundervisning, studiehandledning
och svenska som andraspråk. Skolan ska se till att alla elever som behöver studiehandledning
på modersmål ska få det.
Studiehandledning kan vara ett viktigt stöd för eleven som underlättar inlärningen av
ämneskunskaperna. Eleven bör följa kursplanen i svenska som andraspråk om de inte uppnått
avancerad nivå i svenska.
Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika
skolämnen. Flerspråkiga elever ska lära sig ämneskunskaper10 samtidigt som de lär sig ett nytt
språk, dubbla processer pågår och man kan inte alltid ställa krav på korrekthet.
10
”språk i alla ämnen”
-6-
Uppföljning och utvärdering av nyanlända/flerspråkiga elever.
Det är viktigt att använda pedagogisk bedömning för att synliggöra elevens lärande och
utveckling. Framstegen ska dokumenteras i elevens IUP.
Regelbunden kartläggning av språkutvecklingen och språknivå gör att man kan sätta in
individuella åtgärder tidigt.
Språkbedömningsverktyg som Mölndals stad – SKF använder är Skolverkets material
Det är viktigt att den lärare som ger studiehandledning på elevens modersmål, läraren i ämnet
modersmål, läraren i svenska som andraspråk och ämnesläraren stödjer elevens lärande
genom att visa på olika sätt att lära och hjälper eleven att utveckla en god studieteknik.
Framgångsrik skolgång11 för flerspråkiga elever.
Modersmålsunder
visning
Svenska som
andraspråk
Flerspråkig elev
Studiehandledning
kunskapsutveckling
11
En sociokulturell
stödjande miljö
Tomas och Collier, 1997, 2002
-7-
Flerspråkighet i förskolan
Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010) säger att förskolan skall sträva efter att barn som
har ett annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att
kommunicera på svenska och sitt modersmål .
 Alla vårdnadshavare får en allmän information om de olika formerna av modersmålsstöd som
finns att tillgå i Mölndals stad när de söker plats i förskolan.
 Varje förskola har språkutvecklare som tillsammans med förskolechef och Modersmålsenheten
samordnar det modersmålsstöd som förskolan kan ge.
Det finns i Mölndals stad 4st av varandra oberoende former av modersmålsstöd:
”Språkolek” innebär att varje förskola har tillgång till väskor innehållande material för
kommunikation och språkutveckling på olika språk. Väskorna får gärna lånas hem från förskolan.
Språkutvecklaren rekvirerar väskor från Modersmålsenheten och förskolan samordnar sedan med
barn och vårdnadshavare.
Sagostunder på modersmålet innebär att Modersmålsenheten anordnar sagostunder på
biblioteken i Mölndal dit barn och vårdnadshavare är välkomna
Språkutvecklaren/pedagogen på förskolan ansvarar för att informera vårdnadshavare om
sagostunderna anordnade av Modersmålsenheten.
Inskolningsstöd innebär att barn, vårdnadshavare och pedagoger har under inskolningsperioden
på förskolan tillgång till en pedagog som talar barnets modersmål. Inskolningsstödet blir en hjälp att
introducera barn och vårdnadshavare i förskolans arbete och rutiner.
Förskolechefen söker resurs från Modersmålsenheten och erhåller i regel stöd med max 60 h.
Aktivt arbete med flerspråkighet innebär att förskolans pedagoger arbetar aktivt med
flerspråkighet i vardagen inom ramen för förskolans verksamhet.
-8-
Lagändring12 börjar gälla 1/1 2016
Citat från 014/15 UbU6
Ny definition av nyanländ
”Med nyanländ avses i denna lag den som
1. har varit bosatt utomlands,
2. nu är bosatt i landet, och
3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han
eller hon fyller sju år.
En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.”
Bedömning inom två månader
”En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart
onödig.
Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som
1. har varit bosatt utomlands och som påbörjat sin utbildning här senast vid
hösterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller
2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till
Sverige för att återuppta sin utbildning här.
Rektor ansvarar för att bedömningarna görs enligt första och andra stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
underlag för sådana bedömningar.
En bedömning ska göras skyndsamt. Bedömningen ska göras i sådan tid att beslut om
placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas inom två månader från det att eleven
tagits emot inom skolväsendet.
Resultatet av bedömningen ska beaktas vid beslut samt vid planering av undervisningen och
vid fördelning av undervisningstiden.”
Prioriterad timplan
”Det finns möjlighet att under en begränsad tid omfördela undervisningstiden mellan olika
ämnen till förmån för undervisning i svenska eller svenska som andraspråk för elever som
saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie
undervisningen.”
Garanterad undervisningstid
”Den garanterade undervisningstiden inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och
sameskolan ska för dels en nyanländ elev, dels en elev som efter skolgång i Sverige har bott
utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin skolgång här och vars
kunskaper har bedömts, motsvara minst den undervisningstid som elever i samma årskurs har
rätt till under den tid som återstår av utbildningen.”
12
Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång
-9-
Placering i årskurs och undervisningsgrupp
”En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har bedömts ska placeras i den årskurs som är
lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt.
Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs som så snart som möjligt och
senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet.
Eleven ska inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska
tillhöra.”
Förberedelseklass
”Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts delvis ska undervisas i
förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna
tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.
En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms
ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i
den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till.
En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år.”
Åtgärdsprogram
”Åtgärdsprogram för eleven behöver inte upprättas om behovet av stöd tillgodoses inom
ramen för stöd till nyanlända"
- 10 -
Ordlista
Andraspråk
Språk som lärs in sedan individen helt eller
delvis tillägnat sig sitt förstaspråk
(modersmål).
Asylsökande
Nyanländ som kommit till Sverige och begärt
skydd mot t.ex. förföljelse, men som inte fått
sin ansökan prövad av Migrationsverket
och/eller migrationsdomstol.
Ensamkommande barn
Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år
som kommer till Sverige utan legal
vårdnadshavare.
Flykting
Person från annat land som sökt asyl och fått
tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig
i Sverige. (Genève konventionen)
Förberedelseklass
Grupp eller klass där nyanlända elever i
grundskolan får introduktion och
grundläggande svenskundervisning.
God man
En person som ska ta tillvara barnets intressen
om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses
av kommunen.
Gömda barn
Barn och ungdomar som har fått avvisningseller utvisningsbeslut och håller sig gömda för
att inte bli avvisade.
Modersmål
Det språk som barn lär sig först, förstaspråk.
Papperslösa barn
Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om
uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig
har registrerats hos Migrationsverket.
Studiehandledning på modersmål
Handledning på elevens modersmål. Om
eleven före ankomsten till Sverige undervisats
på annat språk än modersmålet får
studiehandledning ges på det språket.
- 11 -