docLärares reflektioner i och om sitt arbete med elever som växer upp
download 
Report Transcription
Lärares reflektioner i och om sitt arbete med elever som växer upp
Examensarbete Lärares reflektioner i och om sitt arbete med elever som växer upp med missbruk i familjen Författare: Rebecca Nelsson Felice Nybeck Handledare: Marita Pekkanen Termin: Kurskod: [ Myhrberg VT15 2MB332-II ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms och missbruksvård, Examensarbete 15 hp Titel Lärares reflektioner i och om elever som växer upp med missbruk i familjen. Engelsk titel Teachers' reflections about students who grow up with alcohol- or/and drug abuse in the family. Författare Rebecca Nelsson & Felice Nybeck Handledare Marita Pekkanen Myhrberg Datum Mars 2015 Antal sidor 33 Nyckelord Missbruk, familj, lärare, elever Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol- och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet. Lärarna betonar betydelsen av att ha en relation till eleven, då det kan leda till att de lättare kan upptäcka om något står fel till i elevens liv. I resultatet framgår det att lärarna påverkas känslomässigt när en elev far illa och att de har svårt att veta hur de ska hantera situationen. Lärare kan vara en vuxen förebild för dessa barn, därför är det viktigt att de har en kunskap om området. Innehållsförteckning INTRODUKTION .......................................................................................................... 1 BAKGRUND ................................................................................................................... 1 Barnets perspektiv .................................................................................................... 1 Lärarens perspektiv .................................................................................................. 2 TIDIGARE FORSKNING .................................................................................................... 2 Barnets perspektiv .................................................................................................... 3 Den professionelles ansvar....................................................................................... 3 Bemötande ................................................................................................................ 4 Att möta barnet i skolan ........................................................................................... 5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................... 6 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER .................................................................................... 6 Den reflekterande praktikern ................................................................................... 7 Känsla av sammanhang ............................................................................................ 7 METOD ........................................................................................................................... 8 METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ........................................................................... 8 Kvalitativ ansats ....................................................................................................... 8 Kvalitativ intervju som metod för datainsamling ..................................................... 9 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ........................................................................... 9 Informationskravet ................................................................................................. 10 Samtyckeskravet...................................................................................................... 10 Konfidentialitetskravet ........................................................................................... 10 Nyttjandekravet ....................................................................................................... 10 GENOMFÖRANDE ......................................................................................................... 11 Urval ....................................................................................................................... 11 Insamling av material ............................................................................................. 11 Bearbetning och analys av material ....................................................................... 12 KVALITETSKRITERIER .................................................................................................. 13 RESULTAT................................................................................................................... 14 SVÅR PROBLEMATIK FÖR LÄRARE ATT UPPTÄCKA ....................................................... 14 Döljer problemet .................................................................................................... 14 Strategier för att skydda familjen ........................................................................... 15 Samhällsklasser ...................................................................................................... 15 BARNETS SITUATION ENLIGT LÄRARNA ....................................................................... 15 Tecken hos barnet ................................................................................................... 16 Relationens betydelse ............................................................................................. 16 Konsekvenser hos barnet ........................................................................................ 17 LÄRARNAS ERFARENHET ............................................................................................. 17 LÄRARE PÅVERKAS KÄNSLOMÄSSIGT .......................................................................... 18 Emotionellt ............................................................................................................. 18 Gör det "lilla extra" ................................................................................................ 19 LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN ROLL ................................................................ 19 Bemötandet ............................................................................................................. 19 Lärarens betydelse för barnet ................................................................................ 20 Skolan som frizon ................................................................................................... 21 Stöd från skolan ...................................................................................................... 21 LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN HANTERING AV SITUATIONEN ........................... 21 Ett annorlunda agerande ........................................................................................ 22 Erfarenhet stärker .................................................................................................. 22 Mer kunskap om barn i missbruksfamiljer ............................................................. 23 SLUTSATS .................................................................................................................... 23 TEORETISK PROBLEMATISERING ..................................................................... 24 SVÅR PROBLEMATIK FÖR LÄRARE ATT UPPTÄCKA ....................................................... 24 BARNETS SITUATION ENLIGT LÄRARNA ....................................................................... 24 LÄRARES ERFARENHET ................................................................................................ 25 LÄRARE PÅVERKAS KÄNSLOMÄSSIGT .......................................................................... 25 LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN ROLL ................................................................ 25 LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN HANTERING AV SITUATIONEN ........................... 26 DISKUSSION ............................................................................................................... 27 METODDISKUSSION ..................................................................................................... 27 RESULTATDISKUSSION ................................................................................................. 28 Svårt att upptäcka ................................................................................................... 28 Tecken på barnet .................................................................................................... 29 Betydelsefull relation .............................................................................................. 29 Det goda bemötandet .............................................................................................. 30 Svårhanterligt för lärarna ...................................................................................... 30 Kunskap och erfarenhet är viktigt .......................................................................... 30 BEHANDLINGSPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ............................................................. 30 Vidare forskning ..................................................................................................... 31 REFERENSER ............................................................................................................. 32 INTERVJUGUIDE ......................................................................................................... I MISSIV ......................................................................................................................... III INTRODUKTION ”Tio år gammal har jag förlorat tilltron till människor. Varför berätta sanningen för någon egentligen? Eftersom många visste, men ingen gjorde något, så var det väl som det skulle.” - Maria Tafvelin (1995, s.21) Det här är Maria Tafvelin som berättar om sin uppväxt, som präglades av alkoholiserande föräldrar och en våldsbenägen pappa. Hon berättar om den ständiga rädslan och lögnerna som följer av att leva med två berusade föräldrar, att man aldrig visste vad som väntade. Skam var en stark känsla som förekom under hela hennes uppväxt, att ständigt behöva skämmas över sina föräldrar när dem vistades bland folk. Maria blev väldigt ansvarsfull eftersom hon och hennes bröder fick sköta det mesta på egen hand under uppväxten. Det var allt från de vanligaste vardagssysslorna, men det kunde också vara att hjälpa sina föräldrar när de var berusade, med att gå på toaletten eller att ställa fram en hink till dem. Det var heller inte ovanligt att de fick blanda sprit åt föräldrarna (Tafvelin, 1995). Enligt henne själv så är det inte lätt att berätta om det som försiggår hemma när man är barn till föräldrar som har ett alkohol- och eller drogmissbruk. Detta på grund av att det är skamfullt eller så har man också försökt berätta men det är inte någon som gjort något åt det. Maria anser att det är viktigt att man får hjälp av någon som har kunskap kring problematiken, då det inte är alla som har mod och styrka att ta emot det som barnet berättar (Tafvelin, 1995). Lärare spenderar mycket tid med deras elever och är de personer som kan se om en elev mår dåligt på grund av ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna. Deras erfarenhet och kunskap kan vara avgörande faktorer för elevens hälsa. Vi vill därför belysa detta genom att få ta del av lärares reflektioner kring området. Detta har ett pedagogiskt intresse då det handlar om lärares lärande utifrån deras erfarenheter och kunskaper, vilket kan ge mer kännedom om problematiken för andra professioner som arbetar med barn i liknande situationer. Bakgrund Detta kapitel har som avsikt att ge läsaren en större förståelse för studiens problemområde. Bakgrunden kommer belysa två perspektiv, vilka är barnets och lärarens. Barnets perspektiv Många barn växer upp i en familj som har någon typ av missbruksproblematik. Ungefär 385 000 barn och ungdomar i Sverige kommer från en miljö där alkohol eller andra droger varit ett problem hos ena eller båda föräldrarna (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Missbruk hos föräldrarna är en problematik som kan förekomma i alla miljöer och samhällsklasser (Socialstyrelsen, 2009). Oftast vet man inte om att det förekommer ett missbruk, barnen kan vara oerhört lojala mot sina föräldrar men även rädda för vad som händer dem om förälderns missbruksproblem "avslöjas" (Johansson & Wirbing, 2005). När det gäller upptäckten av problemen som finns i familjen så reagerar oftast omgivningen för sent. (Christensen, 1993). 1 Alla barn i Sverige ska gå i skolan, vilket gör skolan till en plats där barnen tillbringar mycket tid under sitt liv. Personal i skolan möter dessa barn varje dag och är viktiga förebilder för dem. Det skapas alltid en relation mellan lärare och elev, vilken både kan vara bra eller dålig. Den relation som skapas kan i bästa fall göra att barnet öppnar upp sig och att problematiken kan upptäckas (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Skolan kan vara en skyddsfaktor för ett barn som har svårigheter i hemmet, i detta fall missbruk hos föräldrarna. Oroligheterna som pågår i barnets hem kan göra att barnet känner sig osäker och får svårt med att koncentrera sig i skolan. Det kan även göra det svårt för barnet att knyta relationer till andra barn (Skolverket, 2013). Att ha en bra relation till lärarna, att få stöd och att ha kompisar menar Skolverket (2013) kan vara en stor hjälp för barn när situationen i hemmet inte fungerar så bra. De riskfaktorer som finns i hemmet motverkas av de skyddsfaktorer som skolan utgör. Därför är det angeläget att skolan kan se om det finns en problematik och är medvetna om situationen för att på bästa sätt hjälpa eleven (Skolverket, 2013). Lärarens perspektiv Det kan vara påfrestande att behöva möta och se de barn som har det svårt och där det finns en brist i föräldraskapet på grund av ett missbruk (Killén, 1996). Särskilt svårt kan det vara för de personer som möter dessa barn dagligen, exempelvis lärare. Enligt Killén (1996) kan det bildas motsägelsefulla känslor inom lärarna, vilket kan leda till att de blundar för det de ser eftersom det är för smärtsamt att handskas med. När de blundar för problematiken känns det bättre för lärarna men sanningen är att det inte hjälper de barn och familjer som behöver deras hjälp, istället sviker man dessa personer. Idag ställs det stora krav på de personer som är professionella yrkesutövare eftersom de även är ansvariga vuxna till barnen. Även om man ser klart och tydligt att ett barn far illa kan det vara svårt att både känslomässigt och yrkesmässigt handskas med problematiken. Detta kan bero på att man inte vet hur omgivningen, föräldrar och kollegor ska reagera på oron (Killén, 1996). I en klass är det oftast de barn som syns och uttrycker sina önskemål och behov tydligast som får hjälp. En del barn som har stora behov av uppmärksamhet och stöd visar inte alltid det, utan har lärt sig att inte ställa till med besvär och sitter därför tyst i klassrummet. Det är viktigt att man som professionell kan se dessa barn, även om det kan vara svårt. Det kan vara de barn som behöver mest hjälp (Christensen, 1993). Christensen (1993) avser med sin bok att kunna hjälpa de som arbetar inom skola, barnomsorg och fritidsverksamhet att upptäcka och stödja de barn där det förekommer alkohol- och/eller drogmissbruk hos ena eller båda föräldrarna. Det är viktigt när man möter dessa barn att man lyssnar på dem och att man ger dem möjligheten att berätta om det som besvärar dem. Man kan som professionell vara osäker på vad man ska säga till barnet eller ha en rädsla för att skada barnet mer genom att lägga sig i. Christensen (1993) menar att det är viktigt att stödja dessa barn och visa att man ser dem, även om det bara är genom att sitta och lyssna på vad barnet har att berätta. Tidigare forskning Detta kapitel belyser tidigare forskning som är relevant för studiens problemområde. Dessa studier täcker aspekter om barnet som lever i denna problematik, den professionelle och bemötandet av dessa barn. De sökdatabaser vi har använt oss av för 2 att hitta tidigare forskning är: OneSearch, LIBRIS, ERIC, Academic Search Elite. Exempel på söktermer som användes var: children of alcoholics, teacher student relationship, teacher, school och teacher attitudes. Handledare och en bibliotekarie, som arbetar på Linnéuniversitetets bibliotek i Växjö, har bidragit till hjälp med litteratursökningen till studien. Barnets perspektiv En familj där ett missbruk förekommer är en osäker miljö att leva i som kan vara våldsam och aggressiv. Det kan leda till en stor rädsla för vad som kommer att hända härnäst (Lambie & Sias, 2005). Barn som växt upp under ett sådant förhållande kan ha en ökad risk för att själv utveckla aggressionsproblem och koncentrationssvårigheter (Obot & Anthony, 2004). Osäkerheten och rädslan som barnet får uppleva i hemmet kan påverka deras sociala förmåga till att knyta kontakter med andra personer (Lambie & Sias, 2005). Parker, Asher och Rockhill skriver genom Hussong, Zucker, m.fl. (2005) att barn som har vänner har en större chans att få en lyckad skolgång och mindre risk för att utveckla aggressionsproblem samt att känna sig ensamma eller att bli deprimerade om man jämför med barn som inte har det. Enligt Hussong, Zucker, m.fl. (2005) menar Ladd att om ett barn visar tecken på ett avvikande socialt beteende är det viktigt att till exempel skolan uppmärksammar det snarast möjligt och försöker åtgärda det eftersom det kan leda till återstående problem med bland annat den sociala förmågan. Det är vanligt att barn som växt upp med missbruk i familjen påverkas av det även senare i sitt liv. Utifrån en kvantitativ studie som baseras på 535 000 barn som levt under förhållanden där båda eller någon av föräldrarna haft ett missbruk kunde man dra slutsatsen att det påverkar hälsan, sociala levnadsvillkor och utbildning i vuxen ålder (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014). Samma studie påvisar att det är en ökad förekomst av psykisk ohälsa och missbruk hos dessa barn. Utifrån resultatet av studien kunde man dra slutsatsen att det var vanligare med ett missbruk specifikt hos de barn som haft föräldrar med ett missbruk jämfört med övrig befolkning i Sverige (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014). Hjern, Arat och Vinnerljung (2014) menar att barn till föräldrar med missbruk är en högriskgrupp för att drabbas av egna konsekvenser som psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Det kan förekomma både i vuxen ålder och även i en relativt ung ålder. Hjern, Arat och Vinnerljung (2014) påpekar själva utifrån deras studie att det är viktigt med ett förstärkt inlärningsstöd i skolan till dessa barn som möjligtvis har svårt att få stöd från deras hem. Det är viktigt eftersom det är bevisat att barn till missbrukande föräldrar kan få svårigheter i skolan och för att det sedan kan ge konsekvenser exempelvis för yrkeslivet i vuxen ålder (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014). Den professionelles ansvar Under efterkrigstiden växte välfärdssamhället och de olika yrkesgrupperna fram. Gill Croona (2003) skriver i sin avhandling att ju mer etablerade dessa yrkesgrupper kom att bli, desto större ansvar föll på de enskilda yrkesutövarna. Eftersom dessa ges möjlighet att bestämma tillvägagångssättet i sitt arbete så menar författaren att ansvaret mest gäller den etiska aspekten. De professionella bestämmer över vad som är normalt, vad 3 som behövs och vad som är bäst, därför kan de då få motta en del kritik från omgivningen (Croona, 2003). Croona (2003) menar att ett gemensamt drag för professioner är att de har ett krav på att besitta en viss unik kunskap, som måste vara ett behov för samhället. Därför förblir den professionellas status inte alltid densamma utan den förändras i takt med att samhället förändras och ställer olika förväntningar och krav. Ett kännetecken på professionalitet är att man sätter sin klients intressen före sina egna och arbetar utifrån vad som kan vara bäst ur klientens perspektiv. Croona (2003) refererar till Colnerud och Granström som hävdar att vetenskaplig och praktisk kompetens i form av gemensamt språk och etisk medvetenhet bidrar mycket till den professionella kompetensen. Croona (2003) har i sin avhandling riktat in sig på studenter som läser sjuksköterskeprogrammet och de exempel som tas upp är utifrån deras profession. Dessa exempel kan även riktas till andra yrkesprofessioner, exempelvis lärare, som också handskas med liknande situationer i sitt arbete med elever. Bemötande Croona (2003) menar att bemötande handlar om kommunikation mellan människor och om att möta varandras förväntningar och krav. Hon hänvisar till Säljö och Sätterlund Larsson: "om kommunikation och bemötande upplevs som tillfredsställande och adekvat är till avgörande delar en fråga om hur parterna uppfyller varandras förväntningar med avseende på hur mötet skall gestaltas i den situation man befinner sig i" (Croona, 2003, s. 3). Denna definition förklarar bemötande ur olika aspekter: relationellt, komplext och kontextuellt samt visar på de pedagogiska möjligheternas dynamik och utmaning (Croona, 2003). Ett medvetet balanserat bemötande utifrån den uppfattade maktobalansen, mellan den professionella och klienten, anses enligt Croona (2003) vara det optimala - men svårt att förverkliga. Det som Croona (2003) menar kan vara en anledning till obalans i relationen är att båda parter inte har samma rättigheter och förpliktelser. Det kan även vara på grund av att relationen är professionell och inte kan bli en vänskapsrelation, då man utan professionell erfarenhet kan ha svårigheter att veta hur man ska gå tillväga. Martinsen (1990) menar att den professionelle har en kunskapsbas som innebär att hen förstår mer, men också tror sig förstå det den andre förstår. Detta leder både till förutfattade meningar och att inte vilja förstå den enskilda individen (Martinsen, 1990). Det goda bemötandets övergripande syfte är att hantera de situationer där man anser att en maktobalans förekommer. Detta kan ske genom att skapa goda relationer och ett gott arbetsklimat som gagnar alla (Croona, 2003). Genom att visa respekt för klienterna så värnar och bevarar man deras självkänsla och självbestämmande. Croona (2003) menar att denna respekt visas genom närvaro, lyhördhet och en viss försiktighet. Att vara närvarande handlar inte bara om att vara på plats fysiskt utan det handlar också om en relationell karaktär, att visa ett uppriktigt intresse och engagemang. När man hanterar en individ som befinner sig i en orolig situation, beskriver Croona (2003) värme, förståelse och engagemang som viktiga delar för att kunna utveckla en trygg och tillfredsställande relation. 4 Croona (2003) har i sin avhandling intervjuat studenter som genomgår sjuksköterskeprogrammet. Deras erfarenheter av goda möten är att de är svåra att förverkliga och kräver professionell kompetens. Goda möten påverkas av olikheter i sättet att se sina medmänniskor med olika förutsättningar. Oavsett om studenterna ser människorna som lika eller olika så är alla överens om att ingen ska behöva utsättas för kränkande beteende utan alla ska bemötas som fullvärdiga människor. Deras uppfattning om vad goda möten handlar om kan sammanfattas såhär "Vara trevlig och artig Visa respekt genom försiktighet Vara tillmötesgående Ge information Samarbeta och skapa delaktighet Visa omsorg och omhändertagande" (Croona, 2003, s.160) Tidsbrist och stress är genomgående teman i beskrivningar av svårigheter att uppnå goda möten. Croona (2003) menar att goda möten kräver längre tid, men att det ändå är väl förvaltad tid och att det lönar sig ur alla synvinklar. Att möta barnet i skolan Piers Henriques (2011) menar att man som personal i skolan har en viktig roll i barnets liv. Skolmiljön kan vara problematisk för en elev till föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk eftersom man där kan uppleva stress som kan ha en grund i de dåliga hemförhållandena. Detta leder till en försämring av deras prestationsförmåga och de kan ha svårt att göra sitt bästa (Henriques, 2011). Henriques (2011) understryker att man som vuxen bör engagera sig och lyssna på vad barnet har att säga. När det handlar om barn som lever eller antas leva i ett hem där det förekommer alkohol- och/eller drogmissbruk så är man som vuxen extra viktig. Att bli en aktiv lyssnare kan hjälpa dem att uttrycka sina känslor, och på det sättet kan barnet få lättare att hantera sina rädslor och ambitioner. En negativ följd som många barn till föräldrar som har alkohol- och/eller drogmissbruk upplever är nämligen att de inte har någon att prata med (Henriques, 2011). Utifrån en studie där man intervjuat ungdomar som har vuxit upp med alkohol i hemmet kunde man se att det var många av de unga personerna som ville att någon skulle upptäcka problematiken. De ville att någon skulle fråga om deras hemsituation så de hade en möjlighet till att få berätta. De betonar att det kan vara en utav de viktigaste sakerna en vuxen person kan göra, att fråga om hemsituationen, och speciellt om den vuxna har en tanke på att det är något som inte står rätt till (Tinnfält, 2008). Man kan även från Tinnfälts (2008) studie se att personerna i hennes undersökning kände att läraren i vissa fall kunde vara den rätta personen att berätta för, men det var då även viktigt att man kände att man kunde lita på läraren. Intervjupersonerna förklarar också att det fanns ett behov hos dem av att få stöttning och hjälp av andra vuxna personer i deras omgivning, exempelvis lärare som möter sina elever dagligen (Tinnfält, 2008). Henriques (2011) anser också att det är viktigt att barnet förstår att hens känslor är normala, att det är tillåtet att ibland vara förvirrad och arg kring det som händer hemma. Det är okej att älska sina föräldrar samtidigt som man hatar beteendet de får som effekt 5 av alkohol och/eller drogerna. Henriques (2011) anser att man bör utforska barnets känslor tillsammans med hen. Detta kan hjälpa personen att få en bättre förståelse för sig själv som individ, och att få barnet att förstå att hens egna behov och känslor också är viktiga (Henriques, 2011). Utifrån lärares egna berättelser så anser de att det är viktigt att unga personer som har problem behöver stöd. Det stödet kan vara att det finns vuxna personer runt om barnet, för att barnet ska känna en trygghet och att de får känna att det är någon som lyssnar på dem. Lärarna betonar också att det är viktigt för skolan att kunna upptäcka problemen så tidigt som möjligt och att man ska försöka kartlägga vad problemen beror på (Stigsdotter, Ekberg, 2010). Ett dilemma som kan finnas hos yrkesgruppen lärare är att man både ska vara medmänniska och samtidigt en myndighetsperson som har ett uppdrag, exempelvis genom att lära ut kunskap. Man ska också ta hänsyn till elevernas sociala rättigheter, respektera deras och familjens integritet, samtidigt som de även har en anmälningsplikt. Det kan vara svårt att ha all den kompetens som lärare även om man har en utbildning som ger behörighet till att praktisera yrket. Det kan finnas andra uppgifter man kan ställas inför i praktiken där man inte har med sig någon teoretisk kunskap, exempelvis barn till föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk. Hur man handskas med situationer som dessa beror på tidigare erfarenheter och kunskaper hos läraren, situationens förutsättningar och hur det ska hanteras (Agevall & Jenner, 2006; Fritzén & Gerreval, 2001). Syfte och frågeställningar Med denna studie vill vi belysa lärares lärande i och om sina erfarenheter och upplevelser av möten med barn som lever eller antas leva i familjer med alkoholoch/eller drogmissbruk. Frågeställningarna är: Vilka reflektioner har lärare kring sina erfarenheter av barn som lever eller antas leva i familjer med alkohol- och/eller drogmissbruk i skolan? Vad anser lärare att de fått med sig för kunskap från möten med barn som lever eller antas leva i en familj med alkohol- och/eller drogmissbruk? Teoretiska utgångspunkter De teoretiska utgångspunkter som valts till studien är Schöns teori om den reflekterande praktikern och Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang. Schöns (1987) teori valdes då det är lärares reflektioner av deras handlingar som studeras och för att de kan dra lärdom av dessa. Deras reflektioner kan ge dem en större kunskap i sitt lärande av barn som växer upp med alkohol-/drogmissbruk i hemmet. KASAM är intressant att ha som teoretisk utgångspunkt i denna studie av flera anledningar. Vi studerar lärares lärande kring deras erfarenhet av barn som växt upp i ett hem där ena eller båda föräldrarna har haft någon typ av missbruk. Vi undersöker vad de vet om problemet, om det är begripligt för dem. Vi ställer frågor kring hur de har hanterat problemet, vad det har lett till. Antonovsky (2005) menar att de individer som verkligen är engagerade kommer förstå och finna resurser, men om inte resurserna finns 6 så försvinner meningsfullheten. Det är ännu en aspekt att undersöka utifrån lärares reflektioner. Den reflekterande praktikern Schön (1987) definierar den reflekterande praktikern hur professionella blir medvetna om sina underförstådda kunskaper och hur de lär från sina erfarenheter. Han introducerade dessa begrepp. Reflektion i handling. Det innebär att man reflekterar kring sitt beteende i själva handlingen, för att kunna dra största möjliga fördel av den i den direkt kommande handlingen. Reflektion om handling. Detta innebär att man reflekterar efter en händelse har skett. Man utvärderar och analyserar kring situationen för att få insikt kring vad som behöver förbättras i kommande liknande situationer. Schön (1987) ser att man som professionell kan använda reflektion som en kontinuerlig process i sitt lärande. Han menar att man under sitt yrkesliv träffar många olika människor och situationer, och att genom reflektion kan man förbättras som professionell. Känsla av sammanhang I Hälsans mysterium beskriver Antonovsky (2005) det salutogena perspektivet. Inom det synsättet fokuserar man på de faktorer som frambringar hälsa hos individen. Han kom att utveckla begreppet stressorer/GMB (generell motståndsbrist) som beskriver de påfrestningar av olika slag man utsätts för. En del individer klarar sig bra trots att de utsätts för hög GMB-belastning. Hur detta påverkar en persons hälsa går inte att förutsäga, utan det hanteras på olika sätt vilket kan vara avgörande för vilka konsekvenser det får för hälsan. Ett sätt som hjälper individen att klara av GMB är GMR, generella motståndsresurser, dessa kan exempelvis vara jagstyrka, socialt stöd, kulturell stabilitet och pengar. Varje gång man utsätts för GMB medverkar personens GMR till att göra påfrestningarna begripliga. Om detta sker ofta utvecklas ett starkt KASAM (Antonovsky, 2005). Ett starkt KASAM gör att människor har stora förutsättningar till att hantera svåra situationer på ett bra sätt. Antonovsky (2005) poängterar att människor har olika förutsättningar och faktorer, exempelvis fattigdom och svält, som kan ge stor inverkan på hur det går för en individ. Men människor som utsätts för samma påfrestningar klarar sig olika bra och det är det som har och göra med hur starkt eller svagt KASAM man har. KASAM består av dessa tre delar: Begriplighet är den första delen i det som utgör grunden i KASAM. Det innebär i vilken grad man uppfattar och förstår inre och yttre stimuli. Den information som mottages blir sammanhängande och ordnad istället för oförklarlig och kaotisk. En individ med hög känsla av begriplighet anser att de stimuli som denne kommer att möta är förutsägbara eller kommer att kunna ordnas och förklaras (Antonovsky, 2005). Hanterbarhet innebär i vilken utsträckning man upplever sig ha resurser till sitt förfogande för att kunna hantera de händelser och krav man möter. De resurser som kan 7 vara tillgängliga kan både finnas i det inre och i det yttre. Det kan vara individer eller företeelser man litar på och räknar med, exempelvis ens partner, vänner, kollegor eller läkare. De individer som har en hög känsla av hanterbarhet kan hantera omständigheter på ett bra sätt, de känner sig sällan orättvist behandlad eller som ett offer (Antonovsky, 2005). Meningsfullhet utgör den tredje beståndsdelen i KASAM. Antonovsky (2005) betonar här vikten av att vara delaktig och viktig i ett sammanhang och att livet har en känslomässig innebörd då de prövningar man står inför är värda att investera energi i. Antonovsky (2005) betraktar detta som KASAM:s motivationskomponent, då de som ansågs ha höga värden av KASAM alltid pratade om viktiga områden i livet som de var mycket engagerade i och som hade betydelse. Det som skedde här betraktades som "utmaningar, värda känslomässig investering och engagemang" (Antonovsky, 2005, s. 46). Dessa individer drar sig inte för att konfronteras med olyckliga händelser, utan ställer in sig på att söka en mening med det. Det visade sig även att de som hade lägst KASAM hade svårt att se något i sitt liv som hade någon mening (Antonovsky, 2005). Dessa tre komponenter är alla sammanflätade på ett eller annat sätt. Antonovsky (2005) menar att den viktigaste komponenten är meningsfullhet, då människor, exempelvis lärare, som engagerar sig alltid har möjlighet att vinna förståelse och finna resurser i de situationer de möter. Därefter anser författaren att begriplighet är den näst viktigaste komponenten, då hanterbarheten kräver att man har begripit situationen. Antonovsky (2005) anser dock att om man inte har tillgång till olika resurser så avtar meningsfullheten och lärarens strävan att hantera situationen minskar. METOD I detta kapitel redovisas de metodologiska utgångspunkter som använts till studien, där ingår valet av vetenskapsteoretisk utgångspunkt och metodval i förhållande till studiens syfte. Därefter beskrivs det hur genomförandet i praktiken gått till, vilket beskrivs i avsnittet planering och genomförande. Metodologiska utgångspunkter I denna del beskrivs och motiveras studiens metodologiska utgångspunkt, som är hermeneutisk. Vi beskriver även vårt val av kvalitativ ansats och intervju som metod. Kvalitativ ansats Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt. Den passar bäst till studien eftersom det innebär att man vill förstå helheten av individens handlingar utifrån dennes tankar, känslor och upplevelser (Thurén, 2007) och i vår studie är det lärares reflektioner vi vill fånga. Forskningsfrågorna i den här studien besvarades utifrån en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning var relevant för vårt undersökningsområde då det handlar om de erfarenheter, tankar och upplevelser som förekommer hos våra intervjupersoner. Dessa kan man enklast få svar på då man använder sig av en kvalitativ metod (Bryman, 2011). Bryman (2011) hävdar även att man i kvalitativ forskning fokuserar på ord istället för siffror. Siffror och statistik ligger i fokus i kvantitativ metod, medan det i en kvalitativ metod är undersökningspersonens uppfattning som är i centrum. 8 Ett hermeneutisk tankesätt handlar om att göra egna tolkningar och detta menar Bryman (2011) hör ihop med en kvalitativ metod. I kvalitativ metod är det forskaren själv som väljer vad som ska observeras och tas med i insamlingen av materialet. Det innebär att forskaren kommer välja det som hen anser vara mest intressant eller viktigast i sin undersökningsfråga. Det gäller att ha en förståelse kring den sociala verkligheten som ligger till grund för hur individer i en viss miljö tolkar denna verklighet om man som forskare använder sig av en kvalitativ metod (Bryman, 2011). Kvalitativ intervju som metod för datainsamling Det finns flera olika metoder man kan använda sig av som forskare inom den kvalitativa ansatsen. En metod man kan använda sig av är kvalitativa intervjuer, vilken är den aktuella i studien. Enligt Kvale och Brinkman (2009) är kvalitativa intervjuer när man försöker förstå intervjupersonernas synvinkel och att man försöker bilda en uppfattning av det intervjupersonerna säger utifrån sina erfarenheter. Därför ansågs kvalitativ intervju passa vår undersökning bäst, istället för en kvantitativ undersökningsmetod, eftersom det är lärares reflektioner vi vill komma åt. I kvalitativ forskning brukar tillvägagångssättet inte vara lika strukturerat som det är i kvantitativ forskning, där man mer försöker få fram en exakt mätning av resultatet. Kvalitativ intervju är mer ett öppet tillvägsgångssätt, eftersom det är intervjupersonens egna ståndpunkter, uppfattningar och synpunkter som är intressanta. Därför är det vanligt att låta intervjupersonen tala relativt fritt kring sina upplevelser. Det gör det även flexibelt för forskaren att ställa följdfrågor på det som sägs, och samtalet behöver inte vara bestämt sedan innan utan utvecklingen av intervjun beror på det som sägs efter hand (Bryman, 2011). Till den här studien valdes semi-strukturerade intervjuer. Det innebär att man som forskare har en intervjuguide som innehåller olika teman som man vill ta upp under intervjun. Under varje tema har man några enstaka frågor, som intervjupersonen har stor frihet till att svara på som hen själv vill (Bryman, 2011). Bryman menar att det även gör att frågor som inte finns med i intervjuguiden kan ställas eftersom det kan dyka upp händelser/upplevelser i samtalet som är intressant att veta mer om. Semi-strukturerad intervju ansågs vara det bästa alternativet för de intervjuer som genomfördes. Det gav en frihet till lärarna att berätta öppet om de upplevelser de varit med om, enligt Bryman (2011) var det därför det gav oss ett fylligare resultat, vilket är ett viktigt syfte när man använder sig av kvalitativa intervjuer. Forskningsetiska överväganden När man forskar så har man ett etiskt ansvar gentemot undersökningspersonerna. Dessa ska visas största möjliga respekt och inte lida någon skada av att delta. Inför varje vetenskaplig undersökning ska forskare göra en vägning mellan värdet av den förväntade kunskapen som kan tänkas tillkomma och möjliga risker som kan ge negativa konsekvenser hos intervjupersonen. Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar att man bör beakta både kortsiktiga och långsiktiga följder. Vetenskapsrådet (2002) har stiftat fyra etiska riktlinjer som bör följas när man sysslar med forskning. 9 Informationskravet Informationskravet innebär att forskare måste informera undersökningspersonerna om vad projektet innebär och vad det innebär för de som deltar och vad de har för rättigheter. Vetenskapsrådet (2002) betonar att det bör informeras om att deltagandet är frivilligt och att de har som rättighet att avbryta sin medverkan. Det är viktigt att forskaren informerar om alla delar i undersökningen, speciellt de delar som antas kan bli en negativ konsekvens för de individer som kan komma att delta. I den här undersökningen har vi varit tydliga med att informera om vad det är som undersöks och vilka rättigheter deltagarna har. Information kring studien skickades ut redan vid första kontakt med intervjupersonen. Detta anses vara viktigt eftersom det kan vara grunden för om personerna är villiga att medverka eller inte. Samtyckeskravet Efter personerna fått information kring undersökningen och vad det innebär att delta kommer samtyckeskravet in. Det innebär att undersökningspersonerna ska få bestämma själva om de vill delta eller inte i undersökningen. De har även rätt till att själva bestämma på vilka villkor de vill delta, och även om och hur länge medverkandet ska pågå (Vetenskapsrådet, 2002). Personerna har rätt att själva bestämma om eller när de vill avbryta sin medverkan. Vetenskapsrådet (2002) menar dock att om personen skulle avbryta sin medverkan behöver man inte förstöra tidigare information från personen. Om en person väljer att avbryta sin medverkan är det viktigt att som forskare inte försöker påverka personerna till att fortsätta ändå genom påtryckning. (Vetenskapsrådet, 2002). För att förmedla informationen om detta skickade vi ut ett informationsbrev via mail till lärarna som skulle delta, där de olika etiska riktlinjerna fanns med. Vi hade även med oss en bilaga med riktlinjerna som vi bad dem läsa igenom innan vi påbörjade intervjun. Konfidentialitetskravet Konfidentialitetskravet innebär att all forskningspersonal har tystnadsplikt kring alla uppgifter som kan avslöja och identifiera känsliga uppgifter kring de aktuella individerna som medverkar. Vad som kan vara känsliga ämnen kan variera, men som forskare bör man utgå från vad som kan tänkas uppfattas känsligt för de medverkande och andra inblandade individer (Vetenskapsrådet, 2002). Vetenskapsrådet (2002) menar att alla uppgifter i forskningsmaterialet som kan identifieras bör bearbetas på ett sådant sätt att ingen utomstående kan misstänka vem det handlar om. Detta ska speciellt beaktas när det handlar om etiskt känsliga områden. Vi skrev inte ut namn och platser på de dokument som bearbetades, utan det var namn som inte hade någon relation till undersökningen. För att tillgodose detta krav har vi inte talat med andra personer om intervjuerna överlag. Vi har undvikit att avslöja intervjupersonernas identitet och deras arbetsplats. Nyttjandekravet Nyttjandekravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2002) att den data som en forskare samlar in endast bör användas till forskningsändamålet. Dessa får inte användas för kommersiellt bruk eller andra syften som inte är vetenskapliga. Uppgifter som har 10 samlats in om en individ får inte användas till grund för beslut eller åtgärder för individen, exempelvis tvångsintagning. Vetenskapsrådet (2002) menar att personen måste i det fallet ge sitt eget medgivande. I vår undersökning använder vi inte och kommer inte att använda resultaten till något annat än det som är syftet. Genomförande I detta kapitel beskrivs genomförandet, hur vi har gått tillväga i arbetet. Kapitlet delas in i urval, insamling av material och bearbetning och analys av material. Urval De personer som intervjuades var lärare som undervisar på låg- och mellanstadieskolor. I den här studien var lärare det största intresset eftersom det är de som möter barnen varje dag, och vi utgick därför från att de har en god uppfattning om barnens livssituation. Det valet gjordes för att förstå helheten av lärarnas handlingar, känslor, tankar och upplevelser kring problematiken. Genom att intervjua lärare kunde vi få fram deras reflektioner kring hur de kan upptäcka om det finns en problematik hos barnen eller inte, och genom det se vad de som lärare har för kunskaper kring området. Vi kontaktade först rektorn på utvald skola via telefon för att informera om undersökningen. Därefter togs kontakt via mail med den lärare på skolan som var intresserad av att delta i en intervju. Om de inte ville delta i undersökningen togs det ny kontakt med andra skolor. I denna studie är det fem personer som har deltagit. Dessa personer är utbildade grundskolelärare. Deras erfarenhet i yrket stäcker sig mellan 14 och 40 år. Insamling av material Insamlingen av materialet har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Förberedelserna inför intervjuerna var att formulera frågor utifrån vårt syfte och frågeställningar. En intervjuguide utvecklades (se bilaga 1), för att ha något att gå efter under intervjutillfället. Det innebär att olika teman eller frågor färdigställs vilka berör vårt problemområde som sedan ska belysas under intervjun (Bryman, 2011). Denna färdigställde vi innan första intervjun. Datum och tid för intervjun bestämdes mestadels utifrån när läraren kunde, men vi föreslog även datum och tid när det skulle passa oss. Ansvar lämnades till läraren att hitta en lämplig plats att kunna genomföra intervjun på, då Kvale och Brinkmann (2009) poängterar att det bör ske på en plats där intervjupersonen känner sig trygg. Innan intervjuerna hade vi skickat ut missiven (se bilaga 2) som innehöll information om oss, studien och de etiska riktlinjerna. Intervjupersonerna möttes upp på deras arbetsplats och intervjun hölls i ett avskilt rum. Innan intervjun informerades deltagarna om hur intervjun skulle gå till: vem av oss som skulle hålla i intervjun och hur lång tid den skulle ta. Vi informerade även kring de etiska riktlinjerna så att intervjupersonen var medveten om vad de kunde rätta sig efter. Intervjuerna valdes att spelas in, då Kvale och Brinkmann (2009) anser att det är ett enklare alternativ och fokus kan ligga på samtalet. Det behövdes därför inte läggas tid på att anteckna utan fokus låg på intervjupersonen. Även om vi informerade att 11 intervjun skulle spela in i missiven, så ställdes frågan ännu en gång innan intervjun om det var tillåtet, vilket inte var några problem. Under intervjuerna så utgick vi från vår intervjuguide som hade färdigställts med godkännande av handledare. Den användes som grund, men alla frågor ställdes inte i ordning utan de ställdes på det sätt som kändes naturligt i intervjun. Det ställde även följdfrågor som inte stod med i intervjuguiden. Under första intervjun förekom även frågor i intervjun som inte ingick i intervjuguiden. Vi bestämde därför att lägga till några frågor i intervjuguiden som ansågs passa till studiens syfte. Vi genomförde 5 intervjuer, där intervjuerna genomfördes med en intervjuperson åt gången. Tiden för intervjuerna var mellan 24 och 45 minuter. Efter varje intervju transkriberades materialet så fort som möjligt då man enligt Kvale och Brinkman (2009) har det färskt i minnet. Bearbetning och analys av material När intervjuerna var genomförda valdes det att föra över inspelningen från inspelningsinstrumentet till datorn. Vi valde att göra så då vi använde mobiltelefon som inspelingsintrument och denna bär man med sig överallt. Därför är det säkrare att ha materialet på datorn så inte obehöriga personer kan ta del av det. Efter intervjuerna transkriberades samtalen. Transkribering är när man omvandlar det muntliga intervjusamtalet till skriven text, som senare är tillgänglig för analys. Utskriften blir en början till en analytisk process. Kvale och Brinkmann (2009) menar att man redan innan intervjun bör ha en klar uppfattning om hur materialet kommer att hanteras efteråt. Den analysmetod man har valt innan genomförandet av intervjun kommer att styra sammansättningen av intervjuguiden, intervjuprocessen och utskriften av intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2009). Transkriberingen av intervjuerna delades upp mellan oss utifrån vem av oss som hade hållt i samtalet under intervjun, den som höll intervjun transkriberade samma intervju. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver olika former av intervjuanalys. Denna studie kommer vara inriktad på analys med fokus på meningen, närmare bestämt meningskoncentrering. Detta val av metod kändes mest lämplig då vi på ett effektivt sätt kunde få fram det mest relevanta i intervjuerna. Meningskoncentrering är en metod man kan använda sig av när man analyserar en text. Det går ut på att man kortar ner intervjupersonens uttalanden till en kort formulering. Huvudinnebörden av långa uttalanden formuleras om i några få ord. Detta gör att man lättare kan analysera en intervju genom att leta efter inneboende delar i meningen och framställa ett huvudtema. Dessa teman blir sedan föremål för en grundläggande tolkning och analys (Kvale & Brinkmann, 2009). När man enligt Kvale och Brinkmann (2009) ska praktisera meningskoncentreringen så omfattar det en analys av fem steg. Detta görs för att man oftast hanterar omfattande och komplexa intervjuer och det blir då enklare att leta efter naturliga "meningsenheter" och utveckla deras huvudteman. 1. För att få en helhetskänsla av intervjun så läser man först igenom den. 2. Därefter försöker man få fram de naturliga meningsenheterna av det som uttrycks av intervjupersonen i texten. 12 3. Här formuleras ett tema av meningsenheterna som är så naturlig som möjligt, och tematiserar uttalandena från intervjupersonernas synvinkel och på det sätt som forskaren uppfattar de. 4. Detta steg går ut på att man ställer frågor till meningsenheterna utifrån undersökningens frågeställningar och syfte. 5. Det femte steget innebär att forskaren sammanfogar hela intervjuns huvudsakliga, icke överflödiga teman till en beskrivande utsaga (Kvale & Brinkmann, 2009). Analysen började genom att hela intervjuerna skrevs ner på datorn. Intervjupersonen markerades som "IP", och våra namn markerades med "R" eller "F" beroende på vem av oss som talade. Osammanhängande och upprepningar av ord togs bort för att få transkriberingen så tydlig som möjligt. Det togs även bort ord som var obefogade då intervjun var konfidentiell, om dessa inte hade tagits bort hade det avslöjat uppgifter kring intervjupersonerna. När transkriberingen av alla fem intervjuer var klara skrevs dessa ut för att lättare kunna läsas och arbetas med. Transkriberingarna lästes igenom flera gånger. Citat som ansågs aktuella för vårt syfte för studien ströks under så att man i texten lättare kunde se vad som var viktigt och kunde komma till användning. Därefter sammanställdes de citat som markerats. Citaten som användes formulerades inte om utan de användes så som de hade transkriberats ner, för att få fram den unika meningen i dem. Därefter jämfördes citaten med resterande intervjuer för att kunna se likheter och skillnader. Citaten delades därefter in i olika teman, och för att inte blanda ihop citaten gav vi intervjupersonerna olika namn. Genom att dela in citaten i olika teman effektiviserade vi uppdelningen av resultatkapitlet, då det var utifrån dessa teman som resultatkapitlet kom att utformas. Kvalitetskriterier Bryman (2011) har formulerat kvalitetskriterier för kvalitativ forskning, vilka är viktiga för att få en så säker forskning som möjligt. Det kallas för tillförlitlighet och kan delas upp i fyra områden; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet innebär inom kvalitativ forskning enligt Bryman (2011) att man i resultatet har följt de regler som finns inom forskning och att man gått tillväga på rätt sätt. Vi har i denna studie försökt följa de kvalitetskriterier som Bryman (2011) hänvisar till och de etiska riktlinjer som Vetenskapsrådet (2002) stiftat, genom att vara införstådda på vad de innebar innan studien påbörjades och även under arbetets gång. Intervjupersonerna har erbjudits att ta del av den färdigställda studien. Det andra kriteriet inom tillförlitlighet är förmågan av överförbarhet till en annan miljö eller studie. Fokus ligger på att försöka få fram det unika och betydelsen av det man studerar (Bryman, 2011). För att förstärka detta har vi i denna kvalitativa studie försökt göra så fylliga beskrivningar som möjligt av de resultat som fåtts fram. Detta har vi gjort genom att dela upp resultatet i olika teman för att få en så bred bild av resultatet som möjligt. Det gör att den professionelle inom samma eller liknande områden kan relatera till sin egen arbetsplats och dra nytta av den kunskap som framkommer i denna studie. 13 Pålitlighet innebär att man ska redovisa sitt utförande så noga som möjligt, för att utomstående ska kunna granska och lita på det som undersökts. Resultatet stärks enligt Bryman (2011) om man har redovisat varje steg av sin forskning. Detta har vi gjort genom att beskriva de olika faser som genomgåtts i forskningsprocessen så utförligt som möjligt. Detta har även gjorts med hjälp av handledare, som har granskat och kritiserat vårt arbete under tidens gång. Att man har möjlighet till att styrka och konfirmera sin forskning innebär att man som forskare kan påvisa att de egna värderingarna och åsikterna inte medvetet har påverkat forskningen. Det är viktigt som forskare att innan man påbörjar sin forskning att man har en kännedom om detta och även vilka värderingar och åsikter man har som kan komma att påverka (Bryman, 2011). Innan arbetet med studien påbörjades diskuterade vi om några av våra värderingar kunde komma att påverka vårt arbete. Utifrån den diskussionen gjordes bedömningen att det inte fanns några värderingar hos oss själva som märkbart skulle påverka studien. RESULTAT I detta kapitel presenteras resultatet av studien. Kapitlet är indelat i olika teman utifrån det resultat vi fått fram. De olika teman som beskrivs är: svår problematik för lärare att upptäcka, barnets situation enligt lärarna, lärarnas erfarenhet, lärare påverkas känslomässigt, lärarnas reflektioner kring sin roll och lärarnas reflektioner kring sin hantering av situationen. Vi har valt att kalla intervjupersonerna för Robin, Kim, Alex, Charlie och Sam. Svår problematik för lärare att upptäcka Hur lärares kunskaper kring barn till föräldrar som har alkohol- och/eller drogmissbruk varierar beroende på vilka erfarenheter de har inom området och även om de fått någon utbildning om det. Döljer problemet En del av dem har kunskapen om alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna som inget barnen pratar om, eftersom det är tabubelagt. Det gör att det blir svårt att se och hitta dessa barn eftersom de döljer det för att de tycker det är skamfullt men också för att de är väldigt hänsynsfulla mot sina föräldrar. Jag har haft elever som har haft den här problematiken. Jag vet ju att det är inget som barn pratar om. Varken med vuxna eller med andra barn. Det är skämmigt. Det tycker jag är det värsta. (Robin) Det är väldigt svårt att hitta dem, det är inte så lätt som man tror, för barn kan dölja. Barn är ju väldigt plikttrogna och väldigt hänsynsfulla mot sina föräldrar, mitt i allt det jobbiga. Det är svårare än man tror att hitta dem, så kan jag uppleva. (Alex) 14 Strategier för att skydda familjen Kim pratar om att barnen vill skydda sin familj och därför försöker de dölja det så gott de kan. Barnen lär sig olika strategier just för att ingen ska upptäcka vad som försiggår och hen menar att det påverkar barnets sätt att vara, att kunna lita på andra, att känna en trygghet och möjligheten till att kunna slappna av. Alltså att leva med en missbruksfamilj måste vara helt fruktansvärt, för jag menar du lär dig ju strategier, dels för att överleva själv och att dölja, och skydda din familj. Och jag menar att det gör ju att du.. Det här med tilliten och att kunna slappna av och vara sig själv. Det har ju en otroligt stor inflytande på barns sätt att vara. (Kim) Samhällsklasser I några intervjuer har lärarna påpekat att det förekommer en skillnad mellan olika samhällsklasser i hur familjen hanterar alkohol- och eller drogmissbruk hos föräldrarna. De menar att i områden där många högutbildade bor så är inte problemet lika synligt utåt, medan där det bor människor som har det sämre ekonomiskt ställt så är det mer "öppet". Det här är ju ett upptagningsområde där de är välutbildade, högutbildade, och där tror jag man är väldigt mån om att hålla fasaden utåt. Om man då jämför när jag jobbade på en annan skola, där det var ett helt annat upptagningsområde med barn, och där soc också har mycket lägenheter. Och där barnen var mycket mer öppna med att, ja, du vet, pappan söp hela helgen och att han inte orkade gå till jobbet idag. Sådant kunde de ju berätta istället då. [...] Så här tror jag man är mycket mer mån om, det är nog svårare att upptäcka här, man ska hålla den där fasaden utåt. Sen förekommer det ju överallt, i alla samhällsklasser, det vet man ju. Det är ju inte bara hos dem som har det tufft. (Kim) Sam gör också en jämförelse mellan den ort hen arbetar i nu och en annan ort hen arbetade i tidigare, och ser liknande mönster som Kim. Båda är överens om att det förekommer överallt men på olika sätt. Det är inte samma upptagningsområde som här, här är de rätt så högutbildade, inte för att inte det förekommer, men det kanske inte är lika synligt. Där hade vi mer bekymmer, socialen har lägenheter och det kan även vara att man mår dåligt på grund av att man kommer från ett annat land. Men vi hade mer av den sortens bekymmer, barn som inte mådde så bra av olika anledningar. (Sam) Barnets situation enligt lärarna Detta avsnitt beskriver hur lärarna kan se olika tecken hos eleverna, hur viktigt relationen är för att kunna upptäcka att något står fel till och vad lärarna anser att det blir för konsekvenser för dessa elever. 15 Tecken hos barnet Att upptäcka ett barn som lever i ett hem där ett alkohol- och/eller drogmissbruk förekommer hos föräldrarma beskriver de flesta lärarna som svårt. Sam menar att det är svårt att upptäcka, men om hen ser att ett barn mår dåligt eller förändrar sitt beteende så försöker hen titta efter tecken och prata med barnet. Sen om jag ser att ett barn mår dåligt eller det förändras i sitt uppförande på något sätt, då börjar man fundera vad är det som har hänt. Och då tittar man efter alla tecken och man pratar med dem. [..] Det kan säkert i vissa fall vara svårt att upptäcka, barn är ofta väldigt lojala sina föräldrar. (Sam) Charlie berättar om olika tecken hos barnet som kan göra att hen misstänker att det är något som har hänt. Men det finns även vissa tecken som kan göra det svårt att veta om det verkligen är något. Det är beroende på hur de väljer, hur de gör för att visa att de mår dåligt. Ofta, och särskilt tjejer, denna tjej jag berättade innan om, hon var ju utåt så det bara sprakade, det var inte svårt att upptäcka att något var fel där. Men ofta blir man tillbakadragen, tyst, kanske inte orkar vara med på gympan, kanske inte orkar komma till skolan då och pallade inte göra läxorna eller bara försvinner i mängden och knappt märks alls, då är det jättesvårt. De skickar olika signaler. En del är verkligen inåt och en del är utåt, men det är svårt att upptäcka. (Charlie) Kim tycker, till skillnad från Sam och Charlie, att det är lätt att se varje barn i klassen. Hen hälsar på dem varje dag och anser att när hen lärt känna dem kan hen se när något inte står rätt till. Jag har som rutin att alltid hälsa god morgon på allihop med att ta i hand, möta varandras ögon. Vi har alltid samling på mattan, där varje barn säger någonting på morgonen, och man ser rätt så snabbt på barn när man lärt känna dem att det inte riktigt står rätt till. Och sen avslutar jag dagen likadant. (Kim). Relationens betydelse Många av intervjupersonerna understryker att det är viktigt att ha en relation till eleverna. Om de inte har en relation till eleverna tror de att det är väldigt svårt att upptäcka om det är något som står fel till hos barnet. Sam stämmer in i detta och betonar lärarens roll. Hen menar att även om det svårt hemma så kan ens lärare ha den inverkan att man kämpar på ändå. En del vänder det inåt, en del agerar utåt. En del kanske blir mer tystlåtna och inte alls pratar. Jag tror det handlar mycket om förtroende, hur man upptäcker det eller om de vågar komma fram och prata.[...] Det kan väl också vara att de känner att de har någon vuxen som de kan lita på, trots att de har de här bekymren hemma så kanske de orkar eller att de har någon att prata med. Jag tror att det handlar mycket om att känna tillit till någon vuxen, att man har 16 någon att känna förtroende för, om man känner att det inte fungerar riktigt hemma med mamma eller pappa. (Sam) Charlie tycker att en relation mellan elev och lärare är viktig för att eleven ska känna trygghet och kunna öppna sig. Jag tror att A och O i det här är att man har en relation, att man bygger en relation. Man berättar ju inte sådana saker till någon man knappt känner. (Charlie) Konsekvenser hos barnet Charlie anser att ett barn som lever i en familj där ena eller båda föräldrarna har ett alkohol- och/eller drogmissbruk kan påverkas negativt av detta. Hen menar det genom att det kan finnas en oro och ett ansvar hos barnet som gör att de inte kan koncentrera sig i skolan. Det måste påverka något enormt, med oro och inte kunna koncentrera sig i skolan och jobba och göra rätt för sig här, när det kanske är kaos hemma. Man är orolig för mamma eller pappa, om de ens är vaken när man kommer hem, vad har hänt då? Det måste vara enormt jobbigt. Och ta så stort ansvar, man kanske inte är så gammal och måste sköta så mycket själv. (Charlie) Lärarnas erfarenhet De flesta lärare har någon gång stött på en elev som har växt upp med ett alkoholoch/eller drogmissbruk hos föräldrarna. Robin berättar om en elev som levde i ett hemförhållande där hans mamma drack. Jag hade en elev där mamman drack. Ja, han hade det eländigt, han hade en styvfar, mamma bodde ihop med en styvfar. Det gick bra till en början, men sen började hon dricka igen, och så separerade dem. Och sen var hon ihop med någon kille som var kriminell. Barnen for ju väldigt illa, så jag gjorde en anmälan till socialen bland annat, då när han inte hade någon jacka och ingen vinterjacka. Han gick och frös och det var jättemycket med det barnet. Han och hans lillasyster blev omhändertagna, men då var han ju 13 år. Det var ju alldeles för sent. Det var sorgligt tyckte jag. (Robin) Alex berättar också om en situation hen varit med om när det gäller ett barn som lever i ett hem där ena eller båda föräldrarna har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Hen berättar att det kan påverka barnet på olika sätt. Han var den som verkligen också var väldigt omtänksam och hänsynsfull mot sin mamma. Han lämnade inte ut henne och jag förstod ju till slut att det var något som inte stämde. Han var alltid hungrig på morgonen när han kom och han var jättehungrig vid lunch. Oftast smutsig, sen vissa dagar så kunde han komma i jättefina kläder, ren och snygg, och sen nästa dag så var det likadant igen. Tillslut sen då när vi förstod att det inte stämde hemma, eller vi kunde 17 liksom sätta mer ord på att det inte stämde hemma då ringde jag socialen och sa mitt ärende. (Alex) Lärare påverkas känslomässigt Ett genomgående tema under intervjuerna har handlat om hur lärare upplever och tänker kring barn som lever i eller antas leva i ett hem där någon av föräldrarna har någon typ av missbruk. Dessa barn har inte gått obemärkta förbi de lärare vi intervjuat, utan det har varit ett extra engagemang för dem. Emotionellt Många av lärarna beskriver att de har blivit illa berörda av att se hur barnen som kommer från dessa familjer lever. Kim anser att barndomen ska vara en bekymmersfri period och att det är svårt att föreställa sig vad de barnen till föräldrar med någon typ av missbruk upplever. Just den här känslan av att tänk att alla barn inte har det så bra som man önskade, lite den förståelsen för att vissa barn har en fruktansvärd uppväxt, man kan ens inte föreställa sig vad vissa barn går igenom under sin uppväxt. Man tycker ju att barndomen ska vara det bekymmersfria och man ska inte behöva tänka på, man ska gå till skolan och ha roligt och sen så ska fritiden liksom bara trilla på sådär, och man ska ha kompisar att leka med. (Kim) Alex beskriver situationen med sin elev som en vanmakt, att man som lärare inte är kapabel att hjälpa dem på det sätt de behöver. En vanmakt, tyckte jag att det var. Sen just den ilskan man hade mot vuxenvärlden kände jag, att vuxenvärlden kan göra något barn illa, det tyckte jag var jobbigt. (Alex) Några av lärarna nämner att när de fått reda på att ett barn lever i ett hem där det förekommer ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna så har de svårare att släppa taget om dessa. Charlie menar att hen tycker synd om de barn som lever under dessa förhållanden och blir extra glad när de lyckas. De (barnen) är ju med en hela tiden sen. Man tycker ju så oerhört synd om dem och man vill verkligen att de ska lyckas. När man ser att de lyckas blir man lite extra glad för just deras skull, än vad man blir för de vanliga eleverna eller vad man ska säga. (Charlie) Robin säger i sin intervju att mötena med dessa elever sitter kvar i hen, hen undrar hur det gick för dem och vad som hände på den nya skolan. Det blir mycket som sitter kvar i huvudet. Mycket som händer i skolan, vardagssaker, de försvinner. Men de här barnen glömmer man ju aldrig. Vi pratade just idag om den flickan som hade två psykiskt sjuka föräldrar, hur gick det med henne sen? Vad blev det av på den nya skolan? Man undrar vad det blir för liv för dem sen. Om de kan klara sig. (Robin) 18 Gör det "lilla extra" Några av lärarna har blivit engagerade i eleverna, och gör det "lilla extra" för att se till att de mår bra och inte hamnar utanför. Alex är en av de lärarna som engagerade sig lite extra genom att hjälpa till och såg även till att finnas för honom som ett känslomässigt stöd. Honom gav jag frukost varje morgon, jag hade med mig då så han fick äta på morgonen i alla fall. Ja, och att sen vara där för honom i hans ilska och hans ensamhet också. (Alex). När de på Charlies skola hade utflykter så såg hen till att de hade med sig extrakläder och extra mat till de som kanske inte skulle ha med sig det. Efter sin arbetstid satt Charlie och läste läxor med en elev som inte kunde göra det hemma på grund av att det var för rörigt där. Du vet när det är utflykt så kommer de utan fika, utan extrakläder, så har man ändå sett till att det finns lite extrakläder. Jag köper en extra bulle när jag ändå ska köpa till mig själv, så att de inte ska behöva känna sig helt utanför för att mamma eller pappa inte fixat att stiga upp på morgonen och skickat med gympapåsen. Eller om man ska på utflykt och åka pulka så har de ingenting med sig. Att man försöker serva dem lite så att de ska få känna sig som alla andra just den dagen i alla fall.[...] Och vet man då om att det är problem hemma så måste man försöka lösa det, då måste man se till som den här tjejen: hon och jag satt efter min arbetstid. På eftermiddagarna satt hon här och gjorde sina läxor för att det inte gick att göra hemma för att det var ett sådant jäkla liv. Så hon satt och gjorde de här, för att få dem gjorda överhuvudtaget. (Charlie) Lärarnas reflektioner kring sin roll I detta avsnitt beskrivs lärarnas lärande genom deras reflektioner kring bemötandet av barn till föräldrar med ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Vi beskriver även vad lärare anser sig själva ha för betydelse för barnet och att de tycker att skolan är en viktig plats för dem. Avsnittet avslutas med vad lärarna anser sig fått för stöd från övriga skolan. Bemötandet Intervjupersonerna beskriver ett visst bemötande med eleverna i skolan. Robin beskriver hur hen brukar bemöta de elever som är besvärliga och gärna provocerar, som hen misstänker har det svårt hemma. Hen menar att när man visar respekt och ger dem beröm så brukar de lugna sig. Man har ju många oroliga och besvärliga barn som man anar att de har det svårt hemma, men om man bemöter dem med respekt och skojar lite och är hygglig, de lugnar sig och så brukar det vara bra. [..] Och de ska provocera och hålla på sådär, då skojar man lite och så klappar man lite på dem och så berömmer man dem, då lugnar det sig och så är det bra. (Robin) 19 Charlie menar att det är svårt att veta hur man ska hantera barnens problem, men att det är viktigt att lyssna på vad eleven har att säga. Hen betonar också att man bör engagera sig för eleven: våga visa att man som lärare bryr sig trots att det är obekvämt och att hjälpa eleven att sätta ord på hur den känner. Men när det kommer till detta så står man nästan helt handfallen, man får köra på känsla och tro att man gör rätt. Och försöka visa att man kan lyssna, jag kanske inte kan hjälpa dig så mycket, men jag kan lyssna.[..] Visar man att man vågar, att man vågar ta det där obekväma och ta parti för barnet. Ställa upp för dem och visa att det här inte är ditt fel, det är den vuxne som gör fel, även om du beter dig lite märkligt just nu på grund av den vuxnes beteende, så är det inte ditt problem. Att man vågar ta bort den skulden från deras axlar lite och förklarar för dem varför de känner som de känner, för jag tror inte alltid de vet, det är bara ett kaos i hela huvudet. Eller i hela deras liv egentligen. (Charlie). Lärarens betydelse för barnet Bland lärarnas reflektioner finns det en uppfattning av de flesta att de är en viktig förebild för barnet, att de har en betydelse för barnet. De kan vara betydelsefulla eftersom barnen kan ha någon vuxen person att prata med och lita på. Kim berättar att hen tror läraren är betydelsefull för dessa barn eftersom de tillbringar så mycket tid tillsammans. Kim anser också att tryggheten som oftast finns i skolan är viktig för barnen att få känna av varje dag. Jag tror att som lärare så är man oerhört viktig för barnen, du är ju den som ger dem trygghet under dagen. Jag träffar ju faktiskt barnen mer än vad deras föräldrar gör, de kanske bara träffar dem någon timme på kvällen, en del träffar inte sina barn alls innan de går och lägger sig, jobbar långa dagar och sådär. […] så jag känner att läraren är oerhört viktig och just för det här att känna tryggheten varje dag, jag vet vad som gäller och jag vet att läraren är här varje dag, det dyker inte bara upp någon annan eller sådär. (Kim) Robin anser också att läraren är väldigt betydelsefull eftersom det kan vara den enda vuxna personen som är vettig och som bryr sig, som dessa barn träffar. Jag tror den är väldigt betydelsefull. Det kanske är den enda vettiga vuxna de träffar. Så brukar jag tänka med ungar som har det knepigt, oavsett vad det är. Men att det kanske är den enda vettiga vuxna de träffar, man måste önska dem en redig och vettig lärare, som inte är självupptagen. (Robin) Sam tycker det är betydelsefullt för barnen att ha någon som de känner att de kan prata med och även att de kan känna en tillit till en vuxen person som man kan lita på. Det kan väl också vara att de känner att de har någon vuxen som de kan lita på, trots att de har de här bekymren hemma så kanske de orkar eller att de har någon att prata med. Jag tror att det handlar mycket om att känna tillit till någon vuxen, att man har någon att känna förtroende för, om man känner att det inte fungerar riktigt hemma med mamma eller pappa. (Sam) 20 Skolan som frizon De flesta lärarna vill att skolan ska vara en plats där eleverna känner sig trygga och kan släppa allt det jobbiga som kanske förekommer hemma. Kim berättar att hen har som rutin att berätta för alla eleverna vad som kommer att ske under dagen, ibland informerar hen kring vad som kommer ske nästa dag. Detta tycker hen är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga. Hen beskriver även skolan som en fristad som alltid ser likadan ut där eleven kan andas ut och känna sig trygg. Sen så är jag väl sån som tycker det är jätteviktigt med rutiner i skolan, så att barnet inte behöver fundera på hur den här dagen ska se ut, utan varje dag börjar och slutar på samma sätt. Och att man är väldigt tydlig med vad som ska hända under dagen, inga överraskningar, ingenting som gör att barnet börjar känna sig otrygg. Ibland till och med förvarningar dagen innan, imorgon vet ni att det är det här som kommer hända och så. Och det tror jag de flesta barn mår bra utav, inte bara dem som har det lite jobbigt. [...] Jag tror att skolan för många barn är den där platsen som alltid ser likadan ut, tryggheten att få gå iväg till skolan, man vet vad som gäller. Här kan man slappna av, man behöver inte fundera på att mamma och pappa bråkar eller om det är någonting sådär, utan här är det lika. Jag är här varje dag, barnen vet vilka klasskompisar som de känner en trygghet med, så många gånger är det faktiskt fristaden när de kommer hit. (Kim) Robin tycker skolan ska vara en fristad där eleven känner sig lugn och kan koppla av eftersom eleven spenderar många timmar där. De är ju många timmar i skolan, och då måste man känna att skolan är en fristad, där har man det bra. Att det är lugnt och man kan koppla av och inte behöver tänka, det gör de ändå, men ändå. Det tycker jag är viktigt. (Robin) Stöd från skolan Att få stöd som lärare i en situation där man möter barn som har det svårt i hemmet kan vara viktigt. Det kan vara genom att kunna prata med sina kollegor om situationen enligt både Sam och Alex. Ja, det gjorde jag. Jag kunde ju prata om detta. Sen är det ändå en själv som måste göra resan. (Sam) Ne, det kan jag inte säga. Däremot från dem kollegorna då, eftersom alla på den skolan hade ju barn med problem, så alla visste ju vad det innebar. Så man fick ”haspla” ur sig ibland, och få ur sig sin ilska. För det var ju ilska gentemot vuxenvärlden. (Alex) Lärarnas reflektioner kring sin hantering av situationen Här beskrivs lärarnas reflektioner kring deras agerande i situationer som inkluderat barn till föräldrar med ett alkohol- och/eller drogmissbruk. De ser även tillbaka på dessa 21 händelser och ser det som en lärdom för liknande situationer. Många av lärarna känner också att de skulle behöva och vilja ha mer kunskap kring denna problematik. Ett annorlunda agerande Det kan vara svårt som lärare att veta hur man ska hantera en situation där ett barn råkar illa ut genom att det finns ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos barnets föräldrar. Därför är det intressant att se om det är något som lärarna skulle velat göra annorlunda och som de lärt sig utifrån de erfarenheter de har. Alex berättar att om det skulle ske ett liknande fall idag skulle hen vara tuffare mot socialen. Ja, att vara tuffare mot socialen, att liksom kräva mer. Sen vet jag inte om det hade räckt, om det hade hjälpt eller så men ändå. Den första pojken där så var ju jag väldigt ung, det var min första riktiga klass, så jag hade ju inte gjort mycket sådant här, jag visste inte så mycket om det. Det kan jag väl tycka att jag har med mig sen det. Sen vet jag att om de barnen har märken så ska jag se till så en läkare ser det, fotografera det. (Alex) Charlie kände i vissa situationer att hen inte gjort tillräckligt för dessa elever. Hen funderar i efterhand kring varför hen inte gjorde eller såg något. Men hen anser också att det är ett svårt och känsligt ämne och ville därför inte lägga sig i för mycket. Det är just de som har kommit fram senare. Att det verkligen har varit bekymmer. Att man antingen kan tänka då att "herregud, varför såg jag inte det?" eller "ja, men det var ju det jag misstänkte, men vi gjorde ju inte speciellt mycket". Som man inte riktigt kunde ta på […], man bara misstänkte att det inte var något som stämde riktigt. Att man kanske borde ha försökt hårdare på något vis. Men det är också sådär svårt, man vill ju heller inte vara för plump eller gå på eleverna, utan man vill ju ändå att de ska komma till en. Man vill ju inte ge sig på dem och börja ifrågasätta massa heller utan det är ju svårt, känsligt är det ju, väldigt känsligt. (Charlie) Robin berättar också om erfarenheten av att hen skulle vara tuffare om det skulle ske idag, men hen syftar mer på att ha en tuffhet gentemot föräldrarna. Ja, jag skulle varit mycket tuffare om jag skulle gjort det idag. Skulle varit mycket tuffare överhuvudtaget mot de föräldrarna. […] Där har jag blivit mycket tuffare med åren. Att säga vad jag tycker och säga ifrån. Det är inte alltid det är uppskattat, men det bryr jag mig inte om.(Robin) Erfarenhet stärker Några av lärarna betonar att det är erfarenheterna av dessa situationer som har gjort att de idag vet hur de ska hantera problematiken. När de var nya i yrket så tror lärarna att de inte hade hanterat det på samma sätt. Detta stärker Sam, hen menar att man som ny i yrket är mer osäker och inte riktigt vet hur man ska gå tillväga. Jag tror att det kan vara svårt, när man kanske kommer ut och är ny i yrket. Att man känner en viss osäkerhet. [...] Ju mer erfarenhet du har desto starkare blir 22 du, och du vet att du gör rätt, det är inget snack om saken. Men du kanske är ung och du ska möta dessa föräldrar som kanske är 15 år äldre. Man är osäker, gör jag rätt och tänk om si eller så. Det är klart att, då har man inte lika mycket kött på benen. Det tror jag kan vara tufft. (Sam) Charlie beskriver svårigheten med att göra en orosanmälan när man är ny i yrket. Att det inte är lätt att våga göra det själv, utan man får vara flera stycken som står bakom. Det är inte helt lätt när man kommer ut som nyutexaminerad och ta det. Det tar en stund att våga det faktiskt. Så det gäller att man är flera som kanske måste ta beslutet, man får vara ett arbetslag som hjälper varandra så att man inte ska behöva stå själv med det där, för det är inte så himla lätt. Man känner sig som att man sätter en kniv i ryggen på någon hur man än gör. (Charlie) Mer kunskap om barn i missbruksfamiljer Det flesta lärarna har inte fått särskilt mycket utbildning om barn till föräldrar med ett alkohol- och/eller drogmissbruk. De önskar att de hade fått det eller också att de vill ha mer, för att få mer kunskap kring området. De önskar mer kunskap om hur man kan upptäcka dessa barn och även hur man ska hantera det. Ja, nu är det ju lite sent. Men jag skulle ju verkligen behövt det. Det borde verkligen ingå i utbildningen. Precis som det här med barn som har psykiskt sjuka föräldrar, som också är ett stort problem för de barnen. (Robin) Ja, det skulle jag faktiskt vilja. Jag tänkte på det när ni skulle komma, att jag tror att det är många fler än vad man tror, det är ett stort mörkertal som ändå klarar av att hålla ihop sig i skolan. (Charlie) Ja, absolut. Just att tyda dem där tecknen, för barn är ju väldigt, väldigt lojala mot sina föräldrar. Det ska gå rätt så långt innan man avslöjar eller säger något negativt om sina föräldrar, man skyddar sina föräldrar gör man. (Kim) Slutsats Vi anser att studiens syfte och frågeställningar har blivit besvarade. Vilka reflektioner har lärare kring sina erfarenheter av barn som lever eller antas lever i familjer med alkohol- och/eller drogmissbruk i skolan? Intervjupersonerna uttrycker att det finns en svårighet med att se och upptäcka barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. De hävdar att barn med den här problematiken är bra på att dölja den och är hänsynsfulla mot sina föräldrar. Lärarna som intervjuats har en del erfarenheter av barn som lever eller antas leva i en familj där alkohol- och/eller drogmissbruk förekommer. Utifrån deras erfarenheter kan lärarna se att barn i den här problematiken far illa, då det finns en brist i omsorgen av barnen hos deras föräldrar. Lärarna har som erfarenhet att relationen mellan elev och lärare är betydelsefull, då de ibland har rollen som en vuxen förebild 23 för eleverna. Lärarna uttrycker att den erfarenhet de har är till hjälp för andra liknande situationer. Vad anser lärare att de fått med sig för kunskap från möten med barn som lever eller antas leva i en familj med alkohol- och/eller drogmissbruk? Det lärarna tar med sig från sina erfarenheter är att de idag skulle ha hanterat situationen annorlunda. När man är ny i yrket kan man vara mer osäker på hur man ska hantera situationen. I fortsättningen ska de ta sina misstankar på större allvar och vara tuffare mot föräldrar och socialtjänst. Intervjupersonerna poängterar att bemötandet av dessa elever är viktigt. Man bör lyssna, ta parti för barnet och engagera sig. Lärarna hävdar utifrån deras erfarenheter att de behöver mer kunskap kring barn som lever eller antas leva i en familj där föräldrarna har alkohol- och/eller drogmissbruk TEORETISK PROBLEMATISERING Resultatet av studien kommer här analyseras utifrån Schöns (1987) teori om den reflekterande praktikern och Antonovskys (2005) teori om KASAM, känsla av sammanhang, med de centrala begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Svår problematik för lärare att upptäcka Lärarna reflekterar utifrån sina kunskaper om vilka tecken som kan ses hos ett barn som lever eller antas leva i ett hem där föräldrarna har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. De uttrycker att barnen med denna problematik är svåra att upptäcka, på grund av att de döljer det. Några av lärarna har upplevt att barnen använder olika strategier för att skydda familjen från upptäckt. De har även en kunskap utifrån sina erfarenheter om att det kan finnas en skillnad mellan olika samhällsklasser i frågan om hur tabubelagt problemet kan vara. Antonovsky (2005) teori kring begriplighet beskriver i vilken grad man uppfattar och förstår händelser och situationer. Utifrån resultatet kan man se att lärarna har en kunskap som gör att de har en förståelse kring hur dessa barn lever. Schöns (1987) teori om den reflekterande praktikern innebär att man kan använda reflektion som en kontinuerlig process i sitt lärande. När lärarna reflekterar över dessa barn får de tänka till och deras kunskap medvetandegörs hos dem. Detta sätter igång en lärandeprocess för lärarna. Barnets situation enligt lärarna Lärarna beskriver att upptäckten av elever med denna problematik är svår. De reflekterar kring olika tecken hos eleverna, vilket kan få dem att börja misstänka att något inte står rätt till. Lärarna tror att det är ännu svårare att upptäcka problematiken om man inte har en bra relation till eleven, en relation kan göra att eleven kan känna sig trygg och vågar öppna sig. Genom Schöns (1987) teori om den reflekterande praktikern och Antonovskys (2005) begrepp begriplighet kan man se att lärarna reflekterat över sina erfarenheter och kunskaper och fått en förståelse för problematiken. Lärarna vet genom detta att problematiken kan visa sig genom olika tecken hos barnet. De vet även att en positiv relation till eleven kan göra att barnen kan öppna upp sig för läraren. En av lärarna hävdar att en elev som lever eller antas leva i en familj där det förekommer någon typ av missbruk kan påverkas negativt av detta i skolan. Läraren anser att eleven kan oroa sig för sina föräldrar och att detta ger 24 koncentrationssvårigheter. Den information har läraren antagligen fått genom erfarenhet och reflektion, vilket enligt Antonovsky (2005) och Schön (1987) leder till ett lärande hos läraren, på det sättet att de har större förståelse för barnets situation och hur de kan tänka i liknande situationer. Lärares erfarenhet De flesta lärarna har någon gång under sitt yrkesliv mött en elev där ena eller båda föräldrarna har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. I intervjuerna har lärarna fått reflektera kring denna erfarenhet. Schön (1987) betonar att reflektion över sin erfarenhet är viktig för att kunna utvecklas som professionell. Detta leder till en lärandeprocess hos lärarna vilket ger större kunskap som de sedan kan ha nytta av i liknande situationer. Detta kan man även knyta till Antonovskys (2005) begriplighet. Genom att de reflekterat kring dessa erfarenheter leder det till att de förstår och begriper hur problemet ser ut i verkligheten. Detta blir då inte bara en teoretisk kunskap utan också en praktisk kunskap. Lärare påverkas känslomässigt I resultatet kan man finna att lärarna blir påverkade av den situation dessa elever lever i. De blir ofta emotionellt berörda när de får reda på under vilka förhållanden barnen lever och har svårt att förstå det. En del av lärarna känner en vanmakt gentemot eleverna, de kan inte hjälpa dem på det sätt de skulle vilja. Detta gör att de ibland gör det "lilla extra" för eleverna i denna situation. På ett sätt känner lärarna sig hjälplösa mot de barn som lever i denna problematik. De upplever att de inte har något konkret sätt att hjälpa dem på. Det kan man koppla till Antonovskys (2005) teori om hanterbarhet, då lärarna känner att de inte har några resurser för att hjälpa barnen. Man kan även knyta det till Antonovskys (2005) teori kring generella motståndsbrister (GMB). GMB är påfrestningar av olika slag som man utsätts för, och kan i detta fall vara att lärarna blir påverkade emotionellt men känner att de inte kan påverka situationen på något sätt. Däremot gör vissa lärare som sagt det ”lilla extra” genom att exempelvis ge dem frukost på morgonen. Detta kan man ändå se som en slags hanterbarhet från lärarens sida, eftersom de gör det som är möjligt i situationen för att hjälpa och stötta barnet. Man kan även knyta Antonovskys (2005) begrepp meningsfullhet till det ”lilla extra” som lärarna gör. Den handlingen gör att de känner att de hjälper barnet, vilket enligt dem kan ses som en betydelsefull handling. Generella motståndsresurser beskriver Antonovsky (2005) som någon typ av resurs som gör att man kan hantera situationen. Genom att lärarna gör det "lilla extra" kan den påfrestande situationen kännas begriplig och hanterbar. Lärarnas reflektioner kring sin roll Lärarna har genom att reflektera över sina erfarenheter insett att det är svårt att veta hur man ska bemöta elever till föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk. De hävdar dock att det är viktigt att man lyssnar på eleven och att man visar att man som lärare bryr sig. De tycker också att det är viktigt att man som lärare vågar engagera sig trots att det är en obekväm situation. Antonovskys (2005) begrepp generella motståndsresurser 25 innebär bland annat att man kan ha inre resurser som avgör om och hur man kan hantera en situation. Dessa resurser kan vara avgörande för om lärarna vågar gå in i en obekväm situation och möta den problematik som förekommer hos barnet. De inre resurserna kan även vara avgörande för på vilket sätt lärarna kommer att hantera situationen. Lärarna säger att det är viktigt att man lyssnar på eleven och visar att man bryr sig, vilket Schön (1987) anser kan bottna i att de har reflekterat kring deras handlingar från tidigare situationer. Schöns (1987) teori om den reflekterande praktikern innebär att man som professionell bör reflektera över de händelser som sker runt omkring en. I resultatet har lärarna reflekterat över sin roll som lärare. Det hävdar att de tycker att de är en förebild för barnet. Lärarna tycker att relationen mellan elev och lärare kan vara betydelsefull eftersom läraren kan vara den enda vettiga och vuxna personen eleven träffar. Lärarna vill att skolan ska vara en trygg zon för eleven där eleven inte ska behöva tänka på det jobbiga som kan förekomma i hemmet. Lärarna poängterar också att skolan bör vara en fristad med rutiner som gör att eleven känner sig trygg. Att lärarna känner sig som förebilder för eleverna gör att lärarna kan vara betydelsefulla för eleven, och därför kan lärarna, enligt Antonovskys begrepp meningsfullhet (2005), känna en mening med sin roll som lärare. Utifrån Antonovskys (2005) uppfattning kring begriplighet, märker man att lärarna även har en förståelse kring att rutiner och trygghet i skolan är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga. Lärarna hävdar att när det framkom att en elev levde i ett hem där det förekom alkoholoch/eller drogmissbruk, så kunde de få stöd bland sina kollegor. De kunde prata med sina kollegor och få uttrycka sina känslor. På det sättet har lärarna tagit del av yttre resurser, som enligt Antonovskys (2005) teori kring hanterbarhet, kan användas i svåra situationer. Lärarnas reflektioner kring sin hantering av situationen Några av lärarna reflekterar kring hur de skulle agerat idag. De anser att det kan vara svårt att hantera en situation där ett barn råkar illa ut på grund av att det finns ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos barnets föräldrar. De skulle ha velat vara tuffare både mot föräldrarna och mot socialtjänsten på det sättet att de skulle krävt mer av dem. Men tack vare att de har upplevt denna problematik så har de lärt sig hur de idag ska agera på ett bättre sätt. De poängterar att man som ny i yrket känner en viss osäkerhet till hur man ska gå tillväga med hanteringen av dessa barn. Men ju mer erfarenhet du har desto starkare blir du anser en av intervjupersonerna. Detta resonemang kan knyta an till Schöns (1987) resonemang om den reflekterande praktikern. Intervjupersonerna har reflekterat kring sina händelser i efterhand, som Schön (1987) menar behövs för att kunna förbättras till kommande liknande situationer. Han anser att man som professionell kan använda sig av reflektion som en kontinuerlig process i sitt lärande. Under sitt yrkesliv möter lärarna många elever, och genom att de reflekterar kring sitt agerande så kan de hela tiden förbättras. Vi anser att lärarna i intervjusituationen reflekterade kring hur de agerade och hur de skulle gått tillväga idag. Många av lärarna hävdar också att de behöver mer utbildning kring barn med föräldrar som har alkohol- och/eller drogmissbruk. Det är både om alkohol och droger men också om hur man bemöter dessa barn och föräldrar. På detta sätt kan man enligt Antonovsky 26 (2005) se att lärarna har en begriplighet om att de vill och behöver ha mer kunskap kring detta. De vet att den kunskapen de har idag inte är tillräcklig för att de ska veta hur de ska hantera situationen. Antonovsky (2005) hävdar att om man inte har en förståelse och kunskap om ett område så kan det bli svårt att veta hur man ska hantera det. En betydande aspekt att diskutera kring är den intervjusituation som vi hade tillsammans med lärarna. Intervjusituationen i sig gav lärarna ytterligare ett tillfälle att reflektera över sina kunskaper och erfarenheter. Detta kan man knyta till Schöns (1987) begrepp kring reflektion om handling. Intervjusituationen leder till att deras lärande kring barn som lever eller antas leva med föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk utvecklas. Genom detta reflekterande får de även en bättre begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för problematiken (Antonovsky, 2005). DISKUSSION I detta avsnitt diskuteras metoden, där tas det upp brister och svårigheter som har förekommit i detta arbete. I resultatdiskussionen reflekteras det kring olika delar vi fått fram ur resultatet och knyter dem till tidigare forskning. Avsnittet avslutas med en reflektion av vad man kan dra för slutsatser av arbetet och en diskussion kring arbetets behandlingspedagogiska implikationer. Metoddiskussion Till denna studie valde vi en kvalitativ metod eftersom det var lärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring barn som lever eller antas leva i ett hem där det förekommer alkohol- och/eller drogmissbruk som vi ville finna. Vi anser att var rätt metod då vi bedömer att vi genom de semi-strukturerade intervjuerna fick fram lärarnas reflektioner. Vi anser att det hade varit bättre om vi hade fått kontakt med lärare tidigare, och därmed kunnat ha intervjuerna tidigare. Detta berodde på att vi var osäkra på hur vi skulle gå tillväga med intervjun och behövde hjälp från handledare. Det var även svårt att få tag i intervjupersoner. Det var inte många som ville ställa upp, bland annat på grund av att rektorerna ansåg att lärarna redan hade tillräckligt med arbete att göra. Men det var även de som inte hörde av sig, vilket vi tror kan bero på att de har mycket arbete. Däremot om vi hade varit mer aktiva med kontakten skulle det kunnat leda till att vi kunde genomföra intervjuerna tidigare. Innan intervjuerna skickade vi ut ett missiv. Vi upplevde att det var bra eftersom intervjupersonerna kunde förbereda sig och verkade införstådda i studien. Intervjuerna tycker vi fungerade bra. Även om någon av oss höll i en intervju själv så kände båda ändå stöd från den andre eftersom den personen också kunde flika in med frågor ibland. Vi känner att intervjupersonerna förstod våra intervjufrågor relativt korrekt utifrån vår synvinkel och att vi fick fylliga svar. Det bör has i åtanke att man kan tolka vissa frågor på olika sätt då det var öppna frågor. En del frågor kan vi nu i efterhand se som ledande, och som kunde omformuleras. Om dessa frågor inte skulle varit ledande kunde vi möjligtvis få ett annorlunda svar och resultat. Vi är i stort sett nöjda med hur transkriberingen av intervjuerna har gått. Det vi upplevt varit ett hinder med transkriberingen är att ljudet från inspelningarna av intervjuerna i 27 vissa fall varit svåra att avlyssna. Det ses däremot inte som ett stort problem då det enbart var några gånger och när det förekommit var det bara enstaka ord som föll bort. Vi tror att det kan bero på att inspelningsinstrumenten ibland låg för långt bort från intervjupersonen. Vi kan nu i efterhand se att det skulle varit bättre om vi hade transkriberat varandras intervjuer, att inte transkribera den intervjun som man själv höll i. Det hade varit en fördel att göra på det sättet eftersom vi båda kunde fått en bättre insyn i alla intervjuerna. Att hitta forskning kring detta ämne anser vi har varit svårt. Det har funnits svårigheter med att hitta litteratur som undersöker både alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna, barnets situation och lärarens eller skolans syn på detta. Samtidigt har ambitionen varit att få in den pedagogiska utgångspunkten i arbetet, vilket har varit svårt. Detta har gjort att vi har haft svårt att finna aktuell forskning, utan vi har fått gå längre bak i tiden för att hitta relevanta studier. Den här studiens kvalitetskriterier bedömer vi att dessa har tillgodosetts. Det som kanske kan vara problematiskt är att vår förkunskap omedvetet kan ha påverkat resultatet. Resultatdiskussion Syftet med den här studien var att lyfta fram lärares reflektioner om sina erfarenheter och upplevelser av möten med barn som lever eller antas leva i familjer med alkoholoch/ eller drogmissbruk. Vi ville även få fram hur lärare tänker kring dessa barn och vad de har tagit med sig för kunskap från möten med dem. Svårt att upptäcka De flesta av våra intervjupersoner betonar att denna problematik är väldigt svår att upptäcka hos eleven. De anser att eleverna är bra på att dölja det, på grund av att det är skamfullt och att de vill vara hänsynsfulla mot sina föräldrar. Eleven lär sig olika strategier för att skydda sin familj mot ett avslöjande. Johansson och Wirbing (2005) menar att man många gånger inte vet om att det förekommer ett missbruk i familjen, barnen är oerhört lojala mot sina föräldrar och de är rädda för vad som kommer hända om det upptäcks. Tafvelin (1995) som själv varit ett barn som växt upp med denna problematik berättar att det är svårt att berätta för någon eftersom det finns en skam över det, precis som intervjupersonerna i den här studien också anser. En del av lärarna har erfarenheter av att ha arbetat i olika samhällsklasser och de kan därmed se en skillnad mellan dessa. De påpekar att det är svårare att upptäcka en sådan här problematik inom ett samhälle där det förekommer en högre ekonomisk status. En lärare beskriver att de är väldigt måna om att hålla en fasad utåt i ett sådant samhälle. Samtidigt är de medvetna om att den här problematiken kan förekomma i alla olika slags samhällsklasser. Det hävdar även Socialstyrelsen (2009), som menar att missbruk hos föräldrarna är en problematik som kan förekomma i alla miljöer och samhällsklasser. 28 Tecken på barnet I resultatet fick vi fram att det kan finnas en stor oro hos barnet. Den oron kan utspela sig genom att man är högljudd eller tystlåten. De menar att en del av barnen vänder problemet inåt medan vissa av barnen i den här problematiken istället vänder det utåt. Det gör att vissa blir väldigt högljudda och utåtagerande medan andra är mer tystlåtna och sitter för sig själva. Christensen (1993) menar att det oftast är de barn som syns och hörs mest som får mest hjälp. Alla barn får därför inte hjälp eftersom vissa är mer tystlåtna, vilka också är i stort behov av uppmärksamhet och stöd. Hon menar därför att det är viktigt som lärare att kunna se alla barn, även om det kan vara svårt. Intervjupersonerna i den här studien anser att de oftast ser på ett barn om något förändras eller om det är något som inte står rätt till, vilket de kan se genom olika tecken eller ageranden hos barnen. En lärare hade som rutin att hälsa med att ta i hand med barnen varje morgon och menar att det därför är ganska lätt att upptäcka om det inte står rätt till. De flesta reflekterar över olika beteenden och tecken hos barnen som går att upptäcka och som kan göra att lärarna misstänker att något inte står rätt till. Koncentrationssvårigheter och aggressivitet är två tecken som kan göra att de misstänker något. Skolverket (2013) menar också att de oroligheterna som pågår i hemmet kan göra att barnet känner sig osäker och kan få svårt med att koncentrera sig i skolan. Det påpekar även Obot och Anthony (2004), och menar att barn som växer upp under ett sådant förhållande i hemmet kan utveckla aggressionsproblem och koncentrationssvårigheter. Hussong, Zucker, m.fl. (2005) menar att om lärare märker ett avvikande beteende hos en elev är det viktigt att man från skolans sida uppmärksammar det så snart som möjligt. Det är viktigt eftersom barnet kan få återstående problem om hen inte får hjälp (Hussong, Zucker, m.fl, 2005). Det påpekar även Hjern, Arat och Vinnerljung (2014), som visar i sin studie att det kan ge konsekvenser för barnet i vuxen ålder. Betydelsefull relation Några av intervjupersonerna uttrycker att det ibland krävs att man har en bra relation till barnet för att kunna upptäcka om något inte står rätt till. De anser att man inte berättar detta för någon man inte känner och därför är det viktigt att man skapar en relation för att barnet ska kunna öppna sig. Statens folkhälsoinstitut (2008) menar att det alltid skapas en relation mellan lärare och elev. Denna behöver inte alltid vara positiv utan kan också vara negativ. Statens folkhälsoinstitut (2008) menar att om man har en positiv relation mellan eleven och läraren kan det göra att barnet vågar öppna upp sig, vilket i sig kan leda till att problematiken upptäcks. I resultatet reflekterar lärarna om hur viktig de hävdar att deras roll som lärare är för barn som lever med den här problematiken. De flesta av dem ser sig själva som en förebild och att de som vuxen också har en viktig roll eftersom de här barnen kanske inte har någon annan vuxen som lyssnar på dem. Peirs Henriques (2011) påpekar att man som lärare har en viktig roll i barnets liv. Han menar också att det är viktigt att man som vuxen engagerar sig och lyssnar på barnet eftersom man är en viktig person för dessa barn. Detta påvisar att man som lärare är viktig för barnet i skolan. Utifrån Stigsdotter Ekbergs (2010) studie berättade även de lärarna att det kunde vara viktigt för barnen att ha många vuxna runt sig för att känna en trygghet, vilket även Tinnfält (2008) fått fram i sin studie. 29 Det goda bemötandet I resultatet lyftes lärares bemötande av eleven fram. Intervjupersonerna beskriver att om de pratar med eleverna och tar tid att lyssna på vad de har att säga så kan de känna att de har någon som bryr sig. Att de visar respekt, skojar och berömmer eleven brukar ha en lugnande effekt på eleven om denne är orolig. Det betonas även i resultatet att man som lärare bör visa att man tar parti för eleven och engagerar sig för att få eleven att förstå sina känslor. Croona (2003) beskriver i sin avhandling att kommunikation är viktigt för ett gott bemötande. Hon beskriver vidare att man bevarar elevens självbestämmande och självkänsla genom att visa respekt. Croona (2003) menar att denna respekt visas genom närvaro, lyhördhet och en viss försiktighet. Att vara närvarande handlar inte bara om att vara på plats fysiskt utan det handlar också om en relationell karaktär, att visa ett uppriktigt intresse och engagemang. Henriques (2011) betonar att man som lärare bör engagera sig och lyssna på vad eleven har att säga. Han nämner också att man bör förklara för eleven att det är okej att ha förvirrade känslor som är svåra att förstå, och att man som vuxen tillsammans med eleven ska utforska dessa känslor. Svårhanterligt för lärarna Det är svårt att hantera barn som lever eller antas leva med föräldrar som har någon typ av missbruk hävdar lärarna. Det är både svårt att veta hur man ska hantera det och det påverkar även lärarna emotionellt. En av lärarna anser att det kändes som en vanmakt när man möter barn som lever eller antas leva med alkohol-och/eller drogmissbruk i hemmet. En vanmakt eftersom man inte vet vad man ska göra, och för att man inte alltid kan göra det man önskar. En del av lärarna betonar också att det i vissa fall finns en ilska mot vuxenvärlden, att man inte förstår att någon kan göra så mot ett barn. Killén (1996) betonar också att det kan vara en jobbig situation att behöva ställas inför och speciellt för lärare som möter sina elever nästan varje dag. Han menar också att om man tycker det är en jobbig situation att handskas med kan det bildas motsägelsefulla känslor inom oss vilket kan göra att vi blundar för problematiken istället för att försöka hjälpa barnet (Killén. 1996). Kunskap och erfarenhet är viktigt De flesta lärarna känner att de skulle behövt eller behöver mer kunskap kring problematiken då det är en svår situation att ställas inför. En del av dem har erfarenheter av att det var extra svårt att möta barn med en problematik när de var nyexaminerade lärare. Men de känner idag att de erfarenheter de har varit med om har gett dem en större kunskap om området, och om hur de ska hantera det. Hur man hanterar en situation eller händelse som denna beror oftast på tidigare erfarenheter hos läraren. Dessa erfarenheter kan senare hjälpa läraren att hantera liknande situationer. Det kan även vara en svår situation att veta hur man ska hantera eftersom det kan saknas kunskap om hur man ska göra (Agevall & Jenner, 2006; Fritzén & Gerreval, 2001). Behandlingspedagogiska implikationer Studien handlar om lärares lärande utifrån deras egna upplevelser och tankar om barn som lever eller antas leva i en familj där alkohol- och/eller drogmissbruk kan förekomma. Det är utifrån deras reflektioner av erfarenheterna vi kan få ta del av vad de anser sig ha för kunskap om den här problematiken. 30 Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är det viktigt att man som professionell engagerar sig för och stöttar barnet för att kunna skapa en relation. En relation är viktigt för att eleven ska känna sig trygg och för att de ska kunna prata med en person de litar på. Detta tror vi är viktigt i många andra situationer när man arbetar med barn: att bygga upp ett förtroende som vuxen när alla andra vuxna i barnets omgivning svikit. När man arbetar med barn bör man som vuxen tänka på hur man bemöter barnet med denna problematik. Resultatet av studien kan vara till nytta för alla som arbetar med barn, till exempel inom skolan, fritidsgrupper eller socialtjänsten. Det är viktigt att ha kunskap om barn som lever eller antas leva med ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos ena eller båda föräldrarna eftersom det är bevisat att det kan ge konsekvenser för barnet. I den här studien har man även funnit att det är betydelsefullt med lärares reflektioner i och om sitt handlande, eftersom det kan ge dem en större kunskap om barn som lever i missbruksfamiljer. Den kunskap som lärare har om dessa barn och hur man kan upptäcka dem är viktigt. Det är lärarna som spenderar mest tid med barnen och deras erfarenheter och kunskaper om dessa barn kan vara betydelsefulla för andra yrkesgrupper. Vidare forskning På ett sätt hoppas vi att denna studie kan ge mer kunskap till denna profession, genom större kunskap och djupare förstålse. Det behövs däremot mer forskning och mer undevisning kring detta i lärarutbildningen. När studien genomfördes märkte vi att det förekommer en stor brist av aktuell forskning som undersöker skolans syn på barn som växer upp med föräldrar som har ett alkoholoch/eller drogmissbruk. Det finns ett stort behov av ny forskning kring denna problematik, då den alltid är aktuell. I denna studie kan man se att lärare vill ha mer kunskap om barn som lever eller antas leva i en familj där ett alkohol- och/eller drogmissbruk förekommer. Därför anser vi att det borde förekomma mer undervisning om detta i lärarutbildningen, då lärare träffar dessa barn varje dag. Det är även av intresse att det upprättas en handlingsplan för lärare som i skolan möter barn som lever med ett missbruk i hemmet. Eftersom det framkommer i denna studie att lärare tycker det är svårt att veta hur de ska hantera dessa situationer, anser vi att en handlingsplan kan göra att det lättare för läraren att veta hur de kan gå tillväga. 31 REFERENSER Agevall, L. & Jenner, H. (red.) (2006). Bilder av polisarbete: samhällsuppdrag, dilemman och kunskapskrav. Växjö: Växjö University Press. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Christensen, R. (1993). Missbrukarnas barn: på daghem och fritidshem, i skolan och vården. Stockholm: Prisma. Croona, G. (2003). Etik och utmaning: om lärande av bemötande i professionsutbildning. Diss. Växjö: Univ., 2003. Växjö. Ekberg, M.S. (2010). Dom kallar oss värstingar: om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, 2010. Växjö. Henriques, P. (2011). Supporting children affected by parental alcoholism. British Journal Of School Nursing, 6(10), 502-504. Hjern, A., Arat, A., & Vinnerljung, B. (2014). Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom – hur ser livet ut i ung vuxen ålder? NKA Barn som anhöriga 2014:4. Hussong, A. M., Zucker, R. A., Wong, M. M., Fitzgerald, H. E., & Puttler, L. I. (2005). Social Competence in Children of Alcoholic Parents Over Time. Developmental Psychology, 41(5), 747-759. doi:10.1037/00121649.41.5.747 Johansson, K. & Wirbing, P. (2005). Riskbruk och missbruk: alkohol, läkemedel, narkotika: uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri. (2., [utök.] utg.) Stockholm: Natur och Kultur. Killén, K. (1996). Svikna barn: om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lambie, G. W., & Sias, S. M. (2005). Children of Alcoholics: Implications for Professional School Counseling. Professional School Counseling, 8(3), 266-273. Martinsen, K. (1990) Omsorg i sygepleien – en moralsk utfordring. Ingår i K. Jensen (red.), Moderna omsorgsbilder. Oslo: Gyldendal. Obot, I. S., & Anthony, J. C. (2004). Mental health problems in adolescent children of alcohol dependent parents: Epidemiologic research with a nationally representative sample. Journal Of Child & Adolescent Substance Abuse, 13(4), 83-96. doi:10.1300/J029v13n04_06 Schön, D.A. (2003[1995]). The reflective practitioner: how professionals think in action. (Repr.[= New ed.]). Aldershot: Arena. 32 Skolverket, (2013). Utsatthet i hemmet. http://skolverket.se/skolutveckling/miljo-ochhalsa/elevhalsan/samverkan-kring-barn-som-far-illa/utsatthet-i-hemmet1.205300 . 2014-12-11. Socialstyrelsen, (2009). Barn och unga i familjer med missbruk – vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Edita Västra Aros,Västerås. Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem Omfattning och analys. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Tafvelin, M. (1995). Ska jag våga berätta. Skellefteå: Artemis. Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber. Tinnfält, A. (2008). Adolescents' perspective: on mental health, being at risk, and promoting initiatives. Örebro Universitet. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. 33 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund Vilken utbildning har du? Hur många års erfarenhet har du inom yrket? Lärarens kunskap Har du någon utbildning om barn i familjer med missbruk? - Om ja: vad för någon? - Känner du att du behöver mer kunskap kring området? - Om nej: Känner du att du skulle behöva ha kunskap kring området? Vad har du för kunskap om barn som lever i en familj där ett alkohol- och/eller drogmissbruk förekommer? - Kan du ge exempel? - Hur tror du det kan påverka barnets hälsa? Kan du ge exempel? Vad har du för erfarenhet av barn som lever eller antas leva i en familj där ett missbruk förekommer? - Vill du berätta mer om det? - Hur tänkte du då? - Vet du någon annan gång där det varit något liknande fall? - Någon gång där det inte varit uttalat, kanske misstänkt? Hantering och resurser Hur anser du om möjligheten till att upptäcka ett barn med denna problematik? - Hur tänker du då? Vad gjorde du efter du upptäckt detta? Anser du att det fanns tillräckligt med tid och resurser för att kunna hjälpa barnet? - Kan du utveckla? Hur var hjälp/stöd från resten av skolan? - Fanns det riktlinjer att använda sig av? Meningsfullhet Hur ser du tillbaka på dessa händelser? Är det något du skulle velat göra annorlunda? - Kan du berätta mer om vad det skulle kunna vara? Hur hade du agerat idag? Hur betydelsefull tror du att din roll som lärare är i en situation som denna? - På vilket sätt? Utveckla.. Vad har du burit med dig från de möten av barn du mött som levt i en missbruksmiljö? II Bilaga 2 MISSIV Hej! Vi är två studenter som läser vårt sista år inom programmet ”Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård” 120 hp, vid Linneuniversitetet, Växjö. Vi gör nu vårt examensarbete. Vi sänder detta brev för att förtydliga våra önskemål efter telefonkontakten vi hade. Undersökningen vi gör handlar om att lyfta fram lärares reflektioner utifrån sina kunskaper om och erfarenheter av elever i vars familjer det (kanske) förekommer alkohol- eller drogmissbruk. Vi önskar intervjua lärare med minst 5 år i yrket och som idag arbetar i årskurs 1-5. Vi kommer att genomföra enskilda intervjuer som beräknas ta cirka en timme. Vi kommer spela in intervjun, för att kunna fokusera mer på det som sägs. Materialet vi får fram kommer att hanteras konfidentiellt. I vårt uppsatsarbete har vi handledning av en lärare med stor erfarenhet av uppsatsarbete och som har lägst magisterexamen. Kursansvarig som har yttersta ansvaret har doktorsexamen, vilket också examinator har. Detta kan ses som en kvalitetsgaranti, både vad gäller uppsatsen innehåll och etiska aspekter. Inom all samhällsvetenskaplig forskning finns det etiska riktlinjer. De vi använder oss av är de som presenterats av Vetenskapsrådet. För att göra allt vi kan för att ditt deltagande i vår studie ska vara etiskt riktigt vill vi visa dig dessa riktlinjer och hur vi ser på dem. Informationskravet – innebär att du som deltagare ska vara fullt införstådd med studiens syfte och tekniken för datainsamling. Det innebär också att du ska veta vilka vi är, vilken utbildning vi tillhör och var du kan nå oss. Dessutom innebär det att du ska veta att ditt deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig för att inte delta längre. Samtyckeskravet – innebär att allt ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det något du inte gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Eller så kan du avsluta ditt deltagande i studien. Konfidentialitetskravet – innebär att vi gör allt vi kan för att ingen, förutom vi, kommer att kunna förstå att det är just du som deltagit i studien och delgett oss dina erfarenheter. Nyttjandekravet – innebär att du ska vara helt införstådd i vad studien / uppsatsen kommer att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras. Den information vi får fram genom vår undersökning kommer ställas samman till en rapport, vilken ni gärna får ta del av. Vi hoppas att du med detta känner dig lugn och är motiverad att delta i vår studie. För oss är det särskilt viktigt att du vill dela med dig av dina erfarenheter till oss - då det är just dem vi intresserar oss för. Vi kommer att genomföra intervjuerna under veckorna 7-9, men på tider som passar intervjupersonerna. Är ni intresserade av att delta i vår undersökning får ni gärna meddela oss det så fort ni kan, så bestämmer vi tid och rum för intervjun då. Med vänlig hälsning III _________________ Rebecca Nelsson rn222ci@student.lnu.se 0708-374930 ________________ Felice Nybeck fn222ca@student.lnu.se 0709-505067 Växjö xxxxxx Handledare: Marita Pekkanen Myhrberg marita.pekkanenmyhrberg@lnu.se Examinator: Mats Anderberg, Mikael Dahlberg & Margareta Stigsdotter Ekberg Kursansvarig: Mats Anderberg, Mikael Dahlberg & Margareta Stigsdotter Ekberg IV
