Emelies viktiga steg

För förtroendevalda i IF metall 3 2015
Emelies
viktiga steg
Arbetskamraterna på P Dahl
har förstått värdet av att ha
ett kollektivavtal.
sidan 5
Therese rustar för framtiden sidorna 2–3
Snart dags för avtalsrörelse, så funkar den
sidorna
6–7
Foto: Bea Tigerhjelm
– Vi i facket måste prata facket med de
unga. Ingen annan lär göra jobbet åt oss,
säger Therese Jonsson, ungdomsansvarig
i IF Metallklubben på Astra Zeneca och i
avdelningen Stockholms län.
4
enkla tips
från Therese
4 Håll det enkelt – inga svåra ord.
4 Diskutera och kommunicera – inget
föredrag.
4 Ställ öppna frågor: Är det någon som
vet vad IF Metall är?
4 Viktiga saker/kontaktuppgift på svarta
tavlan för att fotas med mobilen.
Facket måste rusta unga
med rätt kunskaper
De flesta jobb kräver många år av utbildning. Trots det saknas en viktig del
i skolundervisningen för att ta sig fram på arbetsmarknaden. Som facklig skol­
informatör rustar Therese Jonsson med rätt kunskaper.
– De flesta tror att lönen bestäms i lag och några tror till och med att facket
är ett bemanningsföretag.
Elever som genast kan svaret på Therese Jonssons frågor visar sig ofta ha fått
kunskaperna hemifrån och inte i skolan.
– Någon av eller båda föräldrarna är
2 | 3 2015
fackligt aktiv och pratar villkor och jobb
hemma vid köksbordet.
Den verkligheten känner Therese
Jonsson igen från sin jobbstart på Astra
Zeneca för sex år sedan. Där jobbade redan hennes mamma.
– Hon lotsade mig direkt till ”Niklas
som visste allt om facket”. Själv visste
jag inte mycket om varken facket eller
villkoren på arbetsplatsen.
Men det är sex år, ett antal fackliga
utbildningar och flera fackliga uppdrag
senare.
– Efter utbildningen Förtroendevald
Lyft det fina
med att vara
skolinformatör
Återväxt. Plantera så att det växer
för att kunna skörda. Det finns
naturligt i oss och det är en självklar
del för att överleva.
På samma sätt fungerar facket. Vi
behöver återväxt av unga människor
som blir medlemmar och som kän­
Anders Ferbe
Förbundsordförande
i IF Metall
ner att det är viktigt att påverka på
jobbet. Senare vill de kanske enga­
gera sig och jobba för bättre villkor
för sina arbetskamrater.
Yrkeslinjen på Tyresö
gymnasium i Stockholm är en
av 13 skolor där Therese Jonsson
pratar facket med eleverna.
var det kört. Nu har jag uppdrag för
både klubb och avdelning, berättar hon.
Även om Therese Jonsson är både
förhandlingsansvarig, kassör och handledare tycker hon att informationen till
ungdomar är bland det viktigaste.
– Vi måste satsa på dem. Ge kunskap
om facket och arbetsmarknaden, och hur
man påverkar både där och i samhället.
Vi måste göra jobbet och det är kul
Detta är viktigt för ungdomarna, men
också för facket självt om vi ska fortsätta vara starka. För några saker kan
vi vara ganska övertygade om, menar
Therese Jonsson:
– Om inte vi i facket pratar med de
unga om hur det funkar: att det är vi
tillsammans som är facket och att vi,
om vi är tillräckligt många, kan påverka
för bättre lön och villkor – då missar de
unga denna kunskap. För det lär inte
vara någon annan som gör det åt oss.
Hoppas på fler
Therese Jonsson hoppas att fler vill ta
uppdraget som skolinformatör, att ge
unga en bra start inför arbetslivet och
diskutera med ungdomar är ju roligt,
fortsätter hon.
– Jag börjar rakt på med enkla frågor. Då kommer diskussionen igång och
de ställer verkligen jättebra frågor som
gör att jag på ett bra sätt kan förklara
nyttan med facket.
annette.lack@ifmetall.se
Det finns 16 000 elever i skolorna – enbart
17 procent är med i facket.
Plantskolan drivs av de fackliga skol­
informatörerna som träffar ungdo­
mar och pratar om varför facket är
viktigt. I skolmiljöerna planterar de
tankar hos de unga om exempelvis
rättvis fördelning och bra arbets­
miljö.
Det är nödvändigt att vi hela tiden
har det här långsiktiga perspektivet
med oss. Att vara skolinformatör är
ur den synvinkeln ett väldigt bety­
delsefullt uppdrag inom IF Metall.
De bereder vägen för återväxt.
Vill vi att skolungdomarna ska veta
mera om facket, är det vi själva som
får göra jobbet. Den övertygelse och
kunskap som vi har kan inte ersättas
av en trycksak och sannolikt heller
inte av en lärare.
I förlängningen handlar detta om IF
Metalls styrka. Många medlemmar
ger stort tryck, inte minst i avtals­
förhandlingarna. Tack på förhand till
alla skolinformatörer som vill göra
ett kanonfint jobb!
3 2015 | 3
Trygghetsansvariga hjälper
medlemmar till upprättelse
Foto: Annette Lack
Bengt-Olof Hedman är
trygghetsansvarig och har hjälpt
ett flertal medlemmar att få rätt
till ersättning.
Pengar kan inte ge hälsan åter, men
de kan kompensera en del av den
förlust det innebär att få nedsatt eller
helt förlorad arbetsförmåga. BengtOlof Hedman är en av många trygg­
hetsansvariga som hjälper medlem­
mar att få sin rätt till kompensation
prövad.
rig i Södra Norrland. Han har hjälpt ett
flertal medlemmar att driva sina fall och
få dem prövade av AFA Försäkring.
– Det här är pengar som kompenserar utebliven arbetsinkomst och som ger
viss upprättelse till den som skadats
eller blivit sjuk av sitt jobb, säger
Bengt-Olof Hedman.
För den som blir sjuk eller skadad av
sitt jobb kan de ekonomiska konsekvenserna bli stora. Även om man fått rätt
till livränta från Försäkringskassan kan
det vara så att ingen hänsyn tagits till
löneutvecklingen och att man därmed
halkat efter rejält.
Retroaktiv ersättning
Ett fall rörde en man i 60-årsåldern som
på 1980-talet arbetade i en fabrikslokal
där det fanns mycket lösningsmedel i
luften. Han kom att utveckla en överkänslighet som vållade honom så stora
besvär att han fick det klassat som
arbetsskada och i början av 1990-talet
fick sjukpension.
När han läste en artikel i Dagens
Arbete om en man som tvingades byta
Kompenserar utebliven inkomst
En som väl känner till den här frågan
är Bengt-Olof Hedman, trygghetsansva-
4 | 3 2015
jobb och fick lägre lön till följd av en
arbetsskada, insåg han att det kanske
ändå fanns en chans till upprättelse.
Den mannen fick 4 miljoner kronor retroaktivt, själv fick han drygt 1,6 miljoner kronor efter att Bengt-Olof Hedman
hjälpt honom att driva sitt ärende.
Nu är jag helnöjd
– Det betydde jättemycket! Jag hade försökt stöta på Försäkringskassan om det
här förut, eftersom jag halkat efter mer
och mer. Jag trodde länge att det var
något jag skulle bli tvungen att acceptera men nu är jag helnöjd, säger mannen,
som vill förbli anonym.
Han rekommenderar alla i liknande
situation att vända sig till facket, för att
få hjälp till ekonomisk upprättelse.
ingela.hoatson@ifmetall.se
– När en av arbetskamraterna
råkade ut för en arbetsskada
började vi inse vad ett
kollektivavtal är värt, säger
Emelie Östh, klubbordförande
på P Dahl i Mölndal.
Foto denna sida: Marie Ullnert
En värdefull facklig resa
När de anställda på P Dahl förstod att
de hade rättigheter och att ett med­
lemskap i facket skulle innebära stora
fördelar så var de eniga. De ville ha
ett kollektivavtal även om ledningen
ställde sig tvärtemot till en början.
– Nästan alla blev medlemmar och vi
startade en klubb. Till slut fick vi företaget att teckna kollektivavtal, vilket bara
det höjde lönerna drastiskt och vi fick
de försäkringar som vi saknat, säger
Emelie Östh, klubbordförande på
P Dahl i Mölndal.
Utan försäkringar
Emelie började på P Dahl som elektronikmontör 2007. Precis som för många
av hennes kollegor var det första jobbet
efter gymnasiet.
– De flesta här är under 30 år. Vi
visste nog inte riktigt vad ett kollektivavtal och ett medlemskap i IF Metall
innebar. Det var inget vi pratade om då
det bara var en som var medlem.
– Vi utgick ifrån vad företaget sa och
Kamraten som skadade sig, som också var den enda medlemmen i IF Metall,
började förklara nyttan med facket för
de unga elektronikmontörerna på fabriken.
– Vi fick upp ögonen för vad ett kollektivavtal skulle innebära, att vi visst
hade rättigheter. Vissa var oroliga då
ledningen motarbetade ett avtal. Men vi
förstod att om vi är enade så kan vi få
ett avtal, säger Emelie Östh.
Emelie Östh är klubbordförande på P Dahl,
där nästintill alla är med i facket.
visste inte vad vi hade för rättigheter.
De hade ingen anledning till misstro
när ledningen sa att de redan hade de
fördelar ett kollektivavtal innehåller.
Men när en arbetskamrat drabbades av
en arbetsskada visade det sig inte alls
stämma.
– När min kollega skadade handen
visade det sig att vi saknade de försäkringar vi trodde att vi hade. Då förstod
vi att något måste göras, berättar
Emelie Östh.
Viktigt med kunskap
Sedan 2009 har det haft kollektivavtal och relationen mellan företaget och
klubben är god.
– Vi har en bra samverkan med företaget. Jag tror att de tidigare inte heller
hade kunskap om vad ett kollektivavtal
egentligen innebar, säger Emelie Östh
och fortsätter.
– Det är kul att vi har vår egen fackliga resa som vi kan hänvisa till och att
berätta om vad den har betytt, avslutar
Emelie Östh.
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
3 2015 | 5
Avtal 2016
Så här fungerar avtalsrörelsen
Okt-nov
April
15 april
Sista dag för nominering av
förhandlingsdelegationer.
15 april
Sista dagen för avdelningarna
att rapportera in sina val av
ombud till avtalsrådet.
APRIL 2015
IF Metall
Har 320 000 medlemmar på
11 600 arbetsplatser.
Förbundet har 43 kollektivavtal som löper ut under 2016.
www.ifmetall.se
IF Metallträffar
Synpunkter från medlemmar
och förtroendevalda är ett
viktigt underlag inför
prioriteringen av förbundets
avtalskrav.
Avtalsråd
Ett rådgivande organ till
förbundsstyrelsen i avtalsfrågor och består av 125
ombud som är valda
av medlemmarna i varje
avdelning samt ledamöterna i
förhandlingsdelegationerna.
Sista dag för motioner till
avtalsrådet i november.
LO och Facken inom
industrin fastställer förslag
till avtalskrav inklusive
löneökningar.
17 september
21 oktober
1 september
IF Metallträffar.
Maj
Regionala FI-konferenser.
Avtalsrådet, val av
förhandlingsdelegationer.
19 maj
23-24 september
LO:s representantskap.
MAJ 2015
Landsorganisationen
i Sverige, LO
Ett samarbete mellan 14
fackförbund som tillsammans
organiserar 1,5 miljoner
medlemmar. LO samordnar
gemensamma krav inför
avtalsrörelsen. LO:s
representantskap är dess
högst beslutande organ och
föreslår förbunden vilka
avtalskrav de bör driva.
www.lo.se
Förbundsstyrelsen.
SEPTEMBER 2015
Förbundsstyrelsen
Leder förbundets verksamhet
mellan kongresserna och
fattar slutgiltigt beslut om
avtalskrav och avtalsuppgörelser.
LO:s representantskap.
21-22 oktober
Förbundsstyrelsen behandlar
motioner till avtalsrådet.
OKTOBER 2015
Facken inom
industrin, FI
Ett samarbete mellan de
fackförbund som har
undertecknat Industriavtalet;
Sveriges Ingenjörer, IF Metall,
Unionen, Livs och GS. FI ska
bland annat föreslå
gemensamma avtalskrav till
förbunden och samordna
fackens agerande gentemot
arbetsgivarna inom industrin.
www.fackeninomindustrin.se
Jan-feb 2016
Parterna förhandlar.
Nov-dec
Möten med förhandlingsdelegationerna inleds.
18-19 november
IF Metalls avtalsråd behandlar
motioner samt LO:s och Facken
inom industrins förslag till
avtalskrav.
NOVEMBER 2015
Industriavtalet
Parterna inom industrin
träffade avtal om industriell
utveckling och lönebildning
1997. Ett nytt avtal
tecknades 2011. Avtalets
syfte är att främja industriell
utveckling, lönsamhet och
konkurrenskraft. Industriavtalet reglerar också
formerna för riksavtalsförhandlingar mellan parterna.
Förhandlingsdelegationer
Avtalsrådet väljer ledamöterna
till förhandlingsdelegationer
inom respektive avtalsområde.
Delegationerna föreslår kraven
för respektive bransch.
17 december
Förbundsstyrelsen.
31 december
Avtalskraven utväxlas mellan
parterna senast den
31 december
DECEMBER 2015
Arbetsgivarna
Arbetsgivarnas utgångspunkt
är att öka sin makt och inte
ge efter för fackens krav på
högre lön och bättre villkor.
IF Metall förhandlar med
19 arbetsgivarmotparter.
1 mars 2016
Opartiska ordförande träder
in och förhandlar om avtal
inte träffats.
31 mars 2016
Gamla avtalet löper ut.
1 april 2016
Nytt avtal klart.
MARS 2016
APRIL 2016
Opartisk ordförande,
opo
Avtalslöst tillstånd
Biträder avtalsparterna en
månad innan det gamla
avtalet löper ut. Opo har
möjlighet att agera på eget
initiativ, bland annat begära
utlåtanden från Industrins
ekonomiska råd, IER, och
lägga egna förslag till
lösningar samt skjuta upp
stridsåtgärder.
Om avtalet löper ut och
parterna inte har kommit
överens är det avtalslöst läge.
Parterna kan då varsla om att
vidta stridsåtgärder för att
tvinga den andra parten att
teckna avtal.
Nu inleds förhandlingarna
kring Bemanningsavtalet
Den 30 april går Bemanningsavtalet – som bestämmer villkoren för ungefär
6 000 förbundsmedlemmar – ut.
– Vi överlämnar våra avtalskrav i slutet av mars och därefter drar förhand­
lingar igång mellan oss, övriga LO-förbund och motparten Almega, säger Anna
Gustafsson, avtalsansvarig för Bemanningsavtalet på IF Metalls förhandlings­
enhet.
lokala och cent­rala förhandlingar, säger
han.
Mikael Widéen hoppas att parterna
kommer överens inom de utsatta tids­
ramarna, så att ett nytt Bemannings­
avtal kan se dagens ljus den 1 maj i år.
Det är bara att konstatera: inget annat land i världen har ett bemanningsavtal likt vårt svenska. Ett avtal som
fast­ställer att bemanningsanställda
både har rätt till samma villkor som
kund­företagets egna anställda och till
garanti­lön vid tillfällen som de inte är
utbokade på jobb. Avtalet är helt
enkelt unikt och det bör vi vara stolta
över.
Å andra sidan är det långt ifrån alla
bemanningsföretag som följer avtalets
skrivningar – med sämre villkor för de
bemanningsanställda som följd.
Flytta fram positioner
– Och så hoppas jag givetvis att vi får
igenom så många av våra krav som möjligt, så vi kan flytta fram våra positioner. För även om avtalet är det bästa
bemanningsavtal som finns i världen, så
kan det bli ännu bättre.
Bemanningsavtalet
Bemanningsavtalet gäller för bemanningsanställda inom flera olika branscher och
förhandlas därför gemensamt av de 14
LO-förbunden. Avtalskraven är tänkt att
överlämnas den 30 mars. Det nuvarande
avtalet går ut den 30 april.
8 | 3 2015
anneli.lundberg@ifmetall.se
* GFL = genomsnittligt förtjänstläge (när bemanningsanställda är inhyrda på ett
kundföretag ska deras
lön beräknas utifrån
genomsnittslönen
på den arbets­
platsen).
Täppa igen hål
– Det finns en del skriv­
ningar i avtalet som
kanske är för otydliga,
till exempel formuleringen kring så
kallad annan
huvud­saklig
syssel­sättning,
som öppnar upp
för felaktiga
timanställningar. Det hålet
borde täppas
igen i avtalet,
då skulle vi
Anna Gustafsson, ansvarig för Bemanningsavtalet på IF Metall.
slippa många
Foto: kristoffer Sydlén
Tolkningsfråga
Ett sådant exempel är företaget Randstad, där hundratals anställda – uthyrda till Scania i Södertälje – snuvats på
sina rättmätiga bonusar under lång tid.
Företaget hävdar dock att deras tolkning av avtalstexten är den rätta och
att deras anställda därför ska ha sämre
ersättning via sin GFL*.
– I just detta specifika fall tycker vi
att avtalstexten är tillräckligt tydlig,
men vi har valt att stämma företaget
inför Arbetsdomstolen för att få det
prövat, säger Anna Gustafsson.
Det är dock
inte alltid helt
självklart hur
avtalstexter ska
tolkas.
– Särskilt inte
när ett avtal är så
ungt som Bemanningsavtalet, det
har ju bara funMichael Widéen,
nits i 15 år.
Manpower i Malmö.
Då finns det
många skrivningar som kan behöva utvecklas, säger hon.
Mikael Widéen, som är
klubbord­förande på Manpower
i Malmö, och ingår i
IF Metalls förhandlings­
delegation för Bemannings­
avtalet, håller med Anna
Gustafsson:
Foto: Kevin Widlic
Kenneth Hertz,
koncernfacklig
arbetstagar­
representant i
Sapa AS, ser många
fördelar med EWC.
EWC ger anställda insyn
Tack vare ett väl fungerande Euro­
peiskt företagsråd, European Works
Council (EWC), vet anställda inom
Sapa AS det mesta om vad som pågår
inom koncernen. Transparens är
nyckel­ordet.
– Det är ett bra samarbete, det finns inga
dubbla agendor, säger Kenneth Hertz,
som är koncernfacklig arbetstagar­
representant.
Han har suttit i bolagsstyrelsen i 16
år. Sedan 2013 ägs Sapa AS av företagen Orkla och Norsk Hydro genom ett så
kallat joint venture-avtal. I och med ett
direktiv som EU antog 1994 har arbetstagare i medlemsstaterna och de länder
som omfattas av EES-avtalet rätt till
information och samråd genom EWC.
Simultantolkning
– Det jag ser som mitt största uppdrag
är att föra vidare information till EWCmedlemmar utanför Norden, säger
Kenneth Hertz.
Två gånger per år samlas företagets
EWC, i dagarna sker mötet i Toulouse,
Frankrike. Då är uppemot 40 delegater från en rad europeiska länder med,
liksom ett tiotal chefer från företags­
ledningen. Allt simultantolkas, vilket
innebär att en stab på omkring 25 tol-
kar är på plats. Det hela bekostas av
företaget, som ser stora vinster med att
information om viktiga frågor går ut till
arbetstagare i olika länder.
– De har tagit det här på allra största allvar. Såväl vd som HR-direktör,
områdes­chefer och flera andra ur ledningen brukar vara på plats, säger
Kenneth Hertz.
Diskussion och reflektion
Frågor som kan vara aktuella är till
exempel om ledningen överväger att
stänga en fabrik i ett visst land på
grund av dålig lönsamhet. Då har
arbetstagarrepresentanterna möjlighet
att presentera relevanta fakta, såväl för
berörda arbetstagare som för ledningen.
På så sätt undviks ryktesspridning och
missförstånd. Det händer också att be-
sluten påverkas i en annan riktning.
Vanligtvis pågår ett EWC-möte för
Sapa AS i en och en halv dag. På första
dagens förmiddag har delegaterna ett
eget möte, under eftermiddagen kommer företagsledningen och informerar
om aktuella frågor och svarar på frågor.
Dag två ägnar delegaterna förmiddagen
åt ännu ett möte, för att diskutera och
reflektera över den nya information som
getts. Det händer också att mötena förlängs med gemensamma besök på lokala
fabriker.
– Företagsledningen är faktiskt nöjda,
de också. Det finns en lång erfarenhet av
att jobba så här, med den skandinaviska
modellen. De är verkligen intresserade
av att höra åsikter från delegaterna i
vårt EWC, säger Kenneth Hertz.
ingela.hoatson@ifmetall.se
EWC – European Work Councils
4 Syftet är att förbättra arbetstagarnas rätt
till information och samråd i frågor som är
av europeisk karaktär och som berör fler än
ett land.
4 Samrådet ska ske genom en dialog och
utbyte av åsikter mellan arbetstagarrepresentanterna och företagsledningen och de
förra ska ha möjlighet att lämna synpunkter
som kan beaktas när beslut ska tas.
4 EWC ska bildas i företag som har minst
1 000 anställda inom EES-området, minst
150 anställda måste finnas i minst två
länder.
4 Ett arbetsutskott ska bildas, som arbetar
mellan mötena och har löpande kontakt
med företagsledningen.
3 2015 | 9
kortA
nyheter
Motorbranschen ropar
efter fler tekniker.
Tydlighet och långsiktighet
gav jämställda löner.
Nu kan du få information
om försäkringarna i fickan.
Finland och Sverige stärker banden
sonal. I Katrineholm planerar Ericsson för
en total nedläggning.
– Det här är ett oerhört hårt slag för
de som arbetar på Ericsson och som lojalt
arbetat för företagets utveckling. Det är
också ett hårt slag mot alla berörda orterna
och framför allt Katrineholm, säger Anders
Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.
Samarbetet mellan finska och svenska in­
dustriarbetare sträcker sig långt tillbaks i
tiden. Nu finns också en överenskommelse
om hur förbunden ska ge stöd till varan­
dras medlemmar när de arbetar/utbildar
sig i respektive land.
Tillsammans med den finske för­
bundsordföranden Riku Alto har IF Metalls
Anders Ferbe undertecknat överenskom­
melsen som har tre viktiga syften:
4 Det vardagliga samarbetet och utbyte
av information inom företagen/koncer­
nen.
4 Former för hur samarbetet ska ske vid
omstruktureringar och andra viktiga
händelser.
4 Bistå varandras medlemmar när de ar­
betar eller/och utbildar sig i respektive
land.
Förhoppningen är att överenskom­
melsen ska vara ett bra stöd för de båda
förbundens lokala fackliga representanter,
säger Anders Ferbe.
Sexuella trakasserier drabbar
oftare otryggt anställda
Sexuella trakasserier på arbetsplatsen
drabbar främst kvinnor, unga och män­ni­skor med otrygga anställningar.
– Det är mer vanligt förekommande i
vissa branscher och kvinnor med arbetar­
yrken är särskilt utsatta, säger Joa Bergold,
utredare på LO.
– En utredare har tittat på diskri­
mineringslagstiftningen och behov av
aktiva åtgärder. Det finns förslag om att
arbetsgivaren ska få ett större ansvar att
förebygga den här sortens oönskade hän­
delser, säger jämställdhetsminister Åsa
Regnér.
2 200 drabbas när Ericsson
säger upp i Sverige
Över 2 000 anställ­
da på flera orter i
Sverige drabbas av
uppsägningar när
telecomföretaget Ericsson säger upp per­
10 | 3 2015
Teknikerbrist i Motorbranschen
Facebook.com/ifmetall
Twitter.com/ifmetall
Instagram.com/ifmetall
kvinnorna på arbetsmarknaden. Ett
exempel är att arbeta aktivt för att kvinnor
ska få bättre möjligheter till kompetens­
utveckling i jobbet, så att de kan ta mer
kvalificerade och bättre betalda arbets­
uppgifter. Ett annat exempel är ett mer jämställt
föräldraskap, vilket på sikt skulle kunna
minska löneskillnaden mellan könen.
Det är också därför som förbundet i flera
avtalsrörelser drivit kravet på utfylld för­
äldralön och successivt lyckats öka antalet
månader. Bonus ledde till utebliven a-kassa
Det råder fortfarande stor brist på tekniker
inom motorbranschen. Detta enligt en ny
rapport från Motorbranschens yrkesnämnd
och Lackerarnas yrkesnämnd.
Enligt rapporten behövs 5 000 per­
soner inom motorbranschen under de
närmsta tre åren. – Det här är en bransch som hela tiden
växer och vi hör ständigt nya rapporter
om hur svårt det är för arbetsgivarna att
hitta kompetent personal. Det är bekym­
mersamt. Vi måste få fler ungdomar att
uppmärksamma fordons- och transport­
programmet när de gör sitt yrkesval.
Framtiden är ljus för dem som utbildar sig,
säger Angelica Teiffel, IF Metalls
arbetslivsenhet och vice ordförande för
Motorbranschens yrkesnämnd. Flera insatser krävs
för jämställda löner
I dag är gapet mel­
lan kvinnors och
mäns löner drygt
13 procent.
– Det är många
faktorer som samverkar till detta. Därför
kommer vi heller aldrig att kunna lösa
frågan enbart via lönebildningen, säger
Anders Ferbe.
Det krävs många insatser för att stärka
A-kassans chef Olle Åkerlund (t.h.) möter
medlemmar på Akzo Nobel.
Närmare 90 medlemmar på Akzo Nobel i
Gamleby drabbas ekonomiskt när rätten
till a-kassa begränsas av den motivations­
bonus de fått från företaget. – Jag beklagar att så många medlem­
mar drabbas. Det här visar att svensk
rättspraxis fungerar synnerligen illa, säger
Olle Åkerlund, kassaföreståndare på
IF Metalls a-kassa, vid ett besök hos
medlemmarna.
Fackförbunden är sedan ett antal år
organisatoriskt skilda från a-kassorna.
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka
Säikkälä reagerar också starkt på avräk­
ningen av a-kassan:
– Vi är lika upprörda över den här
rättspraxisen som Olle Åkerlund. Vi ska
göra vad vi kan för att påverka det här
politiskt. Vi vill verkligen få till en ändring.
Expo på heldag hos IF Metall
IF Metall har länge
samarbetat med
den antirasistiska
medlemsvärde!
Som medlem i IF Metall kan du hyra bil från
Mabi med reducerade hyrbilspriser. Visa upp
ditt medlemskort när du
ifmetall.se/medlemskort
stiftelsen Expo. Nu tas samarbetet till en
ny nivå, då fem av Expos medarbetare ut­
bildat sig i vad IF Metall står för.
– Det här är ett sätt att gå vidare med
vårt långvariga samarbete. Nu får de veta
mer om hur en facklig organisation arbetar
och vi kan ha ännu större utbyte av dem
som föreläsare, säger Hans Palmqvist som
arbetar med mångfaldsfrågor på IF Metall.
– När vi föreläser pratar vi bland an­
nat om extremhögern och varför deras hat
är ett hot mot arbetarrörelsen. De har en
politik som splittrar och som ställer arbe­
tare mot arbetare. Extremhögern vill att
arbetare ska motarbeta varandra och inte
se vilka gemensamma intressen man har
tillsammans, säger Nathalie Söderberg på
Expo.
Tydlighet gav jämställda löner
hämtar ut din förhyrda
bil.
i klubben på Volvo och suppleant i avdel­
ningsstyrelsen.
Nystartsjobb kan
vara oförsäkrat
Personer som fått
nystartsjobb är inte
garanterade full
trygghet på arbets­
platsen. Det blev
Leif Håkansson.
tydligt när en man i
50-årsåldern för en tid sedan skadade sin
fot när han fick tungt byggmaterial tappat
på den.
Det var i samband med besök på av­
delningen som mannen berättade om vad
han råkat ut för, och att han inte omfat­
tades av någon försäkring. Företaget har
inte kollektivavtal och Leif Håkansson,
ombudsman på IF Metall Norra Älvsborg
vill nu uppmärksamma det bristfälliga
skyddet. – Antingen har lagstiftaren missat det
för att det inte sker någon prövning eller
så har alliansregeringen helt enkelt inte
tyckt det vara viktigt, säger han och hop­
pas att nuvarande regering gör något för
att lösa problemet. 4
NÄSTAINFO
Info nr 4/2015 når din arbetsplats under
vecka 19. Där kommer du bland annat att
kunna läsa om ny industrialisering och
medlemsvärde.
Dina försäkringar
i fickan
Har du en smartpho­
ne med Android som
operativsystem?
Då kan du ladda
ner en inofficiell
version av IF Metalls
siffersticka som ger
dig en snabb och
omedelbar överblick
över det försäk­
ringsskydd medlemmar i IF Metall har.
Det är medlemmen Leine Johansson
på Scania i Oskarshamn som genom sitt
intresse för datorer och programmering
skapat appen.
– Sifferstickan i mobilen är ett enkelt
sätt för en mobil generation att snabbt
hitta information, säger Leine Johansson.
Sifferstickan finns att ladda ner kost­
nadsfritt på Google Play.
Skickas med
Info 3/2015
Demonstrera första maj!
industrialisering
Med detta num­ Ny
Jobb. Tillväxt. Solidaritet.
Jobb för framtiden
Hållbar tillväxt
Solidariskt samhälle
mer av tid­
ningen kommer
Demonstrera första maj!
Första maj-ma­
Ny industrialisering
Jobb. Tillväxt. Solidaritet.
terial i form av
flygblad i A5 och
affisch i A4-format.
Materialen finns också på
Demonstrera första maj!
ifmetall.se.
Ny industrialisering
En stark välfärd är beroende av en framgångsrik
exportindustri. Därför behövs satsningar för ny
industrialisering – på forskning och utveckling,
smart miljöteknik, pålitlig energiförsörjning och
en modern infrastruktur. Vi måste investera för
att utveckla företag med produktion i Sverige.
Nu krävs en jobbpolitik för framtiden!
Hållbara arbeten ger sunda, jämställda och
utvecklande arbetsplatser. Vi vill ha en kompetensutveckling i världsklass, då stärks både
människor och vår omställningsförmåga. Ge
unga rätt till bra yrkesutbildning, som Teknikcollege och Yrkesintroduktion. Alla vinner på
att industrijobben utvecklas!
Vi står upp för alla människors lika värde. Därför vill vi ha en välfärd som omfattar alla. Den
som drabbas av sjukdom eller blir arbetslös har
rätt till bra trygghets- och omställningssystem.
Vårt engagemang stannar inte vid några
gränser, det sträcker sig över hela världen.
Solidaritet är grunden i vårt fackliga arbete!
Plats:
Erik Pettersson och Åsa Dahlsten, Volvo
tid:
Lastvagnar i Umeå.
Inom IF Metall Södra Västerbotten är kvin­
nors löner 99,16 procent av männens.
Förklaringen är ett långsiktigt och konse­
kvent arbete med att skapa lönesystem
med objektiva faktorer.
– Vi har försökt få bort subjektiva
faktorer i våra lönesystem, för vi vet ge­
nom forskningen att det är sådant som
missgynnar kvinnor, säger Erik Pettersson,
aktiv i klubben på Volvo Lastvagnar i Umeå
och ledamot i avdelningsstyrelsen.
Åsa Dahlsten anser det självklart att
män och kvinnor ska ha lika lön. – Jag har egentligen inte tänkt att
”wow, vi har jämställda löner”, utan det
är något som vi har på vår fabrik och i hela
vår avdelning. Jag tycker att det ska vara
självklart, säger hon, även hon aktiv
Jobb för framtiden
En stark välfärd är beroende av en framgångsrik exportindustri. Därför behövs satsningar för ny industrialisering – på forskning
och utveckling, smart miljöteknik, pålitlig
energiförsörjning och en modern infrastruktur. Vi måste investera för att utveckla
företag med produktion i Sverige. Nu krävs
en jobbpolitik för framtiden!
Lättförståeligt om EU och Europa
Europaportalen är en nyhetssajt om EU
och Europa med bevakning från egna re­
daktioner i Stockholm och Bryssel. Ägarna
representerar arbetsgivare och löntagare
på den svenska arbetsmarknaden.
Förutom dagliga nyheter har Europa­
portalen olika temaartiklar som gör det
lättare att förstå den ibland svårbegripliga
EU-politiken.
Europaportalen, där IF Metall sitter
i styrelsen, ägs gemensamt av flera svens­
ka fackförbund samt arbetsgivarorganisa­
tioner.
På europaportalen.se kan du anmäla
dig för prenumeration på nyhetsbrev.
Hållbar tillväxt
Hållbara arbeten ger sunda, jämställda
och utvecklande arbetsplatser. Vi vill ha
en kompetensutveckling i världsklass,
då stärks både människor och vår omställningsförmåga. Ge unga rätt till bra yrkesutbildning, som Teknikcollege och Yrkesintroduktion. Alla vinner på att industrijobben utvecklas!
Solidariskt samhälle
Vi står upp för alla människors lika värde.
Därför vill vi ha en välfärd som omfattar
alla. Den som drabbas av sjukdom eller
blir arbetslös har rätt till bra trygghetsoch omställningssystem. Vårt engagemang stannar inte vid några gränser, det
sträcker sig över hela världen. Solidaritet
är grunden i vårt fackliga arbete!
Jobb. Tillväxt. Solidaritet.
Jobb för framtiden
En stark välfärd är beroende av en framgångsrik exportindustri. Därför behövs satsningar för ny industrialisering – på forskning
och utveckling, smart miljöteknik, pålitlig
energiförsörjning och en modern infrastruktur. Vi måste investera för att utveckla
företag med produktion i Sverige. Nu krävs
en jobbpolitik för framtiden!
Hållbar tillväxt
Hållbara arbeten ger sunda, jämställda
och utvecklande arbetsplatser. Vi vill ha
en kompetensutveckling i världsklass,
då stärks både människor och vår omställningsförmåga. Ge unga rätt till bra yrkesutbildning, som Teknikcollege och Yrkesintroduktion. Alla vinner på att industrijobben utvecklas!
Solidariskt samhälle
Vi står upp för alla människors lika värde.
Därför vill vi ha en välfärd som omfattar
alla. Den som drabbas av sjukdom eller
blir arbetslös har rätt till bra trygghetsoch omställningssystem. Vårt engagemang stannar inte vid några gränser, det
sträcker sig över hela världen. Solidaritet
är grunden i vårt fackliga arbete!
Ansvarig utgivare
Bengt Forsling, 08-786 82 24
Redaktionen
Tfn: 08-786 80 00 (vx)
E-post: info@ifmetall.se
Marinette Ask, Ewa Eriksson, Anders
Fredriksson, Ingela Hoatson, Annette Lack,
Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén,
Lisa Wernstedt.
Layout Inger Lernevall
tryck Sib-Tryck Holding AB
3 2015 | 11
1 n
2 n
3 n
4 5 frågor till Carita Spångberg
n
Foto: Magnus Jönsson
Trots många år med fackliga uppdrag, i klubben på Husqvarna AB, styrelsen för IF Metall Vätter­
bygden samt nu också som ledamot i IF Metalls förbundsstyrelse, gav jämställdhetsutbildningen
många nya aha-upplevelser.
Jämställdhet och genus har
Carita fått utbildning i både som
ledamot i förbundsstyrelsen och
i sin avdelningsstyrelse. – För mig
handlar det om rättvisa och det
ska vi jobba med hela tiden.
– Vi måste ha våra
genusglasögon på hela tiden
Vad var det som överraskade dig?
– Personligen har jag inte
uppfattat det som att det är
skillnader på grund av kön.
Även om det säkert varit det.
På min arbetsplats arbetar både killar och tjejer och
jargongen har väl inte alltid
varit korrekt, men man anpassar sig på något vis. Inte
heller i klubbstyrelsen upplevde jag någon skillnad fast
jag var både yngst och ensam
tjej från början.
– Efter utbildningarna i
jämställdhet känns det som
att många bitar har fallit på
plats i ett pussel som jag inte
riktigt hade klart för mig tidigare. Under temat härskartekniker dök det plötsligt upp
flera ansikten som jag mött
under åren och jag kom ihåg
hur jag blivit bemött, just
enbart för att jag var kvinna.
Det var överraskande – och
väldigt lärorikt.
2
Ser och lyssnar du på ett
annat sätt nu?
– Både och. Å ena sidan har
jag hela tiden genusglasögonen på mig, men å andra
sidan är jag fast i normer
som finns i vardagen, på job-
12 | 3 2015
Foto: Magnus Jönsson
1
på varför det är på det ena eller andra viset. Ska vi bryta
normer som finns på både
arbetsplatser och i samhället, till exempel att kvinnor
ska göra vissa arbetsuppgifter och män vissa, gäller det
att förstå vilka normer som
finns.
4
Går det att förändra?
– Jag vill se möjlig­
heterna och verktygen vi
redan har i IF Metalls hållbart arbete. Jobbar vi med
arbetsorganisation, löne­
system och kompetensutveckling samt att det blir lika för
alla oavsett kön, då tror jag
att vi bryter skillnaderna på
sikt. Formar vi vardagen så
att alla får samma möjligheter oavsett kön, då kan vi
förändra och minska skillnaderna.
5
bet, i facket och i samhället.
Skillnaden nu är att jag har
kunskaper som gör att jag ser
dem och kan ifrågasätta.
3
Behöver man utbildas
i jämställdhet?
– O ja! Det är jätteviktigt,
alla borde få utbildning
tidigt. Själv var jag inte ens
medveten om normer och
strukturer förrän jag lärt
mig mer om genus och jämställdhet. Så är det väl för
många, man lever på i sin
vardag utan närmare tanke
Lever du som du lärt
dig?
– Jag försöker ha genusglas­
ögonen på hela tiden. För mig
handlar det om rättvisa, det
är det jag jobbar med till vardags och det är den frågan
vi måste jobba med var vi än
befinner oss i organisationen.
annette.lack@ifmetall.se