På turné med erfarenhet

För förtroendevalda i IF metall 2 2015
På turné
med
erfarenhet
– Ingen ansvarig ska få
glömma det som hände
mig, säger Gustaf
Seppelin Solli som nu
träffar ungdomar på
yrkesgymnasierna.
sidorna 4–5
Kollektivavtalet är guld värt
Feminist – javisst! sidan 7
sidorna
2–3
Kollektivavtalet
– större värde än du tror
– Kollektivavtalet går egentligen inte
bara att räkna i pengar. Men genom att
plocka ut de delar som är pengabärande
går det få en uppskattning av värdet.
Oftast kommer det som en överraskning
att det är så stora summor det handlar
om, säger Tomas With, chef på IF
Metalls förhandlingsenhet.
Kollektivavtalet är mer än värd sin
vikt i guld. Det handlar inte bara om
dina rättigheter, utan kollektivavtalet
har även ett stort ekonomiskt värde. För
en arbetsplats uppgår det ofta till flera
miljoner per år beroende på antalet an­
ställda.
kollektivavtalet räknas även månads­
lönen in. En arbetsplats utan kollektiv­
avtal behöver inte betala ut en enda
krona i lön. Ett avtal ger den lönegaran­
tin, säger Tomas With.
Lite förenklat går det säga att varje
krona som betalas i medlemsavgift ger
cirka 100 kronor tillbaka i form av er­
sättning för bland annat lön, övertid,
obekväm arbetstid, delpension och skift­
formstillägg.
– Då inser du ganska snabbt att med­
lemskapet är väl satsade pengar, säger
Tomas With.
Foto: Kristoffer Sydlén
Du tjänar på att vara medlem i facket
och den största vinsten kommer med
kollektivavtalet. Men vad är kollektivavtalet egentligen värt i pengar?
Avtal ger lönegaranti
Ett sätt att räkna kan vara följande: En
arbetsplats har 50 anställda, med en
snittlön enligt Teknikavtalet på 26 253
kronor per månad. Det ger ett avtals­
värde på drygt 26 miljoner kronor per år.
– Det är vad ett kollektivavtal är värt
för medlemmarna. Utöver alla tillägg i
– Varje krona i medlemsavgift ger cirka
100 kronor tillbaka i form av ersättning
för bland annat obekväm arbetstid,
avtalspension och semestertillägg,
säger Tomas With, chef för IF Metalls
Arbetsgivare tjänar också på det
Det är inte bara för medlemmarna som
ett kollektivavtal har ett värde, utan det
finns även mycket för arbetsgivare att
vinna på att teckna kollektivavtal.
– Arbetsgivaren får främst arbets­
freden. Kollektivavtalet har inneburit
att det är få störningar på arbetsmark­
naden. Sedan ger avtalet en enkelhet
med fasta spelregler kring rättigheter
och skyldigheter och konkurrens på lika
villkor, vilket arbetsgivare uppskattar,
berättar Tomas With.
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
förhandlingsenhet.
Räkna själv ut vad avtalet är värt på er arbetsplats
snittlön/månad
x
beräknat på*
1,7
månader
x
12
antal anställda
x
avtalets värde
=
Värdet är uppskattat utifrån ett snitt på Teknikavtalet.
Så här räknar man: Snittlön per månad x 1,7* x 12 månader x antalet anställda = avtalets värde på just er arbetsplats.
* Talet 1,7 är beräknat på: Tvåskift med ob, tvåskift arbetstidsförkortning, fem tillfällen övertid lördagar, semestertillägg 0,8 procent,
semester­tillägg rörlig del 13 procent, delpension, avtalspension, omställningsförsäkring och arbetsgivaravgifter med mera.
2 | 2 2015
Foto: Kim Lill
Många samtal
om kalendern
som inte kom
Under början av året hörde många
medlemmar spontant av sig till sina
klubbar, avdelningar och till oss på
förbundskontoret. Den dominerande frågan från dem var: ”Varför
har jag inte fått min medlemskalender?”
Anders Ferbe
Förbundsordförande
i IF Metall
Jag tycker att det väldigt positivt att
medlemmarna reagerar. Jag förstår
samtidigt att ni som är aktiva i klubbar och avdelningar fick en jobbig
period, eftersom ni hamnade i en
ovanlig situation. Det var svårt att
lämna ett rakt svar.
Förra året lade IF Metall och flera
andra LO-förbund ned pappers­
versionerna av medlemskalend­
rarna. Tillsammans utvecklade
vi i stället en digital kalender för
mobilen. Stöd för det beslutet fick
vi av en medlemsundersökning som
Novus hade gjort på uppdrag av LO.
Resultatet var entydigt: Få använder
pappers­kalendern.
Att företaget har kollektivavtal är en god investering både för medlemmar och arbetsgivare.
När Caroline Holmstedt och Robert Löw möter medlemmar har de med sig kollektivavtalet.
Därför har vi kollektivavtal
Innan kollektivavtal fanns utnyttjade arbetsgivarna den konkurrenssituation som
uppstod mellan arbetarna genom att ge
jobbet till den som accepterade lägst lön.
För att komma till rätta med detta
enades arbetarna om vilken lägsta lön de
ansåg skulle gälla och träffade ett avtal
om detta med arbetsgivaren. Så uppstod
fackföreningar och kollektivavtal.
Läs mer i broschyren Kollektivavtal gör
ditt jobb mycket tryggare! som du hittar
på ifmetall.se
Efter nyår förstod vi att vi ska vara
varsamma med att dra slutsatser
utifrån sådana undersökningar.
Papperskalendern används av
många medlemmar för att skriva in
skiftgången, komma ihåg födelse­
dagar, notera besök av hemtjänsten
och allt möjligt annat.
Vi har lärt oss. Till nästa årsskifte
kommer en lösning där alla som vill
ha en kalender ska få en. Medlemskalender för 2015 finns att hämta på
alla avdelningar för dem som vill ha.
2 2015 | 3
Han lär unga om
risker i arbetslivet
Turnén har precis startat. Först ut att
få besök är yrkeselever i Kiruna och
Gällivare.
– Det som hände mig är ett skolboksexempel på hur det inte ska fungera på en arbetsplats, säger Gustaf
Seppelin Solli, som nu vill sprida sina
erfarenheter om riskerna i arbetslivet
till ungdomar.
Yrkesprogrammens elever har ofta
bristfälliga kunskaper om arbetsmiljö
och många gånger tror de att de själva
bär ansvaret för att inte utsättas för
olyckor. Det skapar knappast de bästa
förutsättningarna för framtidens indu­
striarbetare. Särskilt inte i kombination
med ett allt mer förändrat arbetsliv där
fler och fler hyrs in via bemannings­
företag, eller är anställda av firmor
långt ned i kedjan av underentreprenö­
rer. De har därför inte en rimlig chans
att varken känna till riskerna på arbets­
platsen eller våga ifrågasätta säkerhe­
ten av rädsla för att förlora jobbet, upp­
draget, inkomsten.
Svårt tacka nej till jobb
Ungefär så var det för Gustaf Seppelin
Solli som brännskadades svårt i den om­
talade kalkugnsolyckan i Luleå i slutet
av 2011. Han blev uppringd av Empo­
wer – en underentreprenörfirma till
Nordkalk, som i sin tur hade sin anlägg­
ning inne på SSAB:s område – sent en
kväll i november. De behövde hjälp med
underhållsarbetet och självklart tackade
han ja.
Tyvärr fick Gustaf och de andra män­
nen aldrig någon information om risker­
na med jobbet de skulle utföra. Inte hel­
ler drog någon ansvarig i handbromsen,
trots att det hänt en arbetsplatsolycka
vid kalkugnen tidigare samma dag.
– Det var tveklöst så att man la ut de
skitigaste, grisigaste, svåraste och mest
riskfyllda jobben på underentreprenörer­
4 | 2 2015
– Ingen ansvarig ska någonsin få möjlighet
att glömma det som hände mig. Kan jag
dessutom få någon ung i arbetslivet att
tänka efter en extra gång, få modet att
säga nej, så är väl det bra, säger Gustaf
Seppelin Solli.
En film, ett samtal och några
workshops blir till en studiedag
na. Det var till och med så att det skoja­
des om det på arbetsplatsen, säger han. Skräddarsydd studiedag om säkerhet
Gustaf Seppelin Solli är inte rädd för att
sticka ut hakan. Han har berättat sin
historia många gånger – i tv, radio och
tidningar. Och nu, efter drygt tre års
rehabilitering, vill han sprida sina erfa­
renheter till andra unga människor på
väg ut i arbetslivet.
Därför medverkar han och hans fru
i dokumentären Gustaf och Pernilla
som, tillsammans med workshops, inter­
vju och samtal, blir till en skräddarsydd
studiedag om arbetsmiljö, säkerhet och
vikten av att vara med i facket.
– Ingen ansvarig ska någonsin få
möjlighet att glömma det som hände
mig. Kan jag dessutom få någon ung
i arbetslivet att tänka efter en extra
gång, få modet att säga nej, så är väl det
bra, säger han.
LKAB först ut som sponsor
Tanken är att skolor – men också ar­
betsgivare – som tycker att arbetsmiljö
och säkerhet är viktigt ska köpa in en
studiedag. LKAB har redan statuerat
om riskerna i arbetslivet.
Ambitionen är att engagera
unga så att de blir mer försiktiga
och får modet att säga nej. På så
vis kan nya arbetsplatsolyckor
förebyggas.
exempel och sponsrat dagarna för yrkes­
eleverna i Gällivare och Kiruna.
– Vår förhoppning är att vi ska
kunna nå ut med det här till så många
yrkes­inriktade skolor i landet som möj­
ligt. Ambitionen är att engagera unga så
att de blir mer försiktiga och får modet
att säga nej, säger Margaretha Wik­
holm, som tillsammans med sin man
Janke Wikholm står bakom filmen och
utbildningskonceptet.
anneli.lundberg@ifmetall.se
Gustaf och Pernilla
– en workshop som berör
Vill du boka en filmvisning eller få hjälp
med en skräddarsydd studiedag kring
arbetsmiljö och säkerhet – kontakta
margaretha@jankewikholm.se.
Foto detta uppslag: Anders Alm
”Det är så här arbetsmiljöundervisning ska vara”
Det var idel positiva ordalag från yrkeseleverna efter studiedagen med
Gustaf Seppelin Solli som LKAB sponsrat.
Elin Tano,
första året på Industrisvets.
– Jag blev otroligt
berörd av filmen
och av att få lyssna
på Gustaf när han
berättade sin his­
toria. Han poäng­
terade bland annat att man måste våga
säga ifrån när något inte känns bra.
Alla borde få vara med om en sådan här
dag.
Tommy Eliasson,
andra året på Drift
och underhåll med
inriktning LKAB.
Johannes
Raattamaa,
andra året på
Industrisvets.
– Mest berörande
var filmen och sam­
talet med Gustaf.
Det fick mig att
inse hur snabbt li­
vet kan förändras. Ska man ha arbets­
miljöundervisning, så ska den vara så
här. Den vi fick i skolan däremot, den
var grymt trist.
– Gustafs historia
är tragisk och jag
blev väldigt impo­
nerad av honom
som person. Det
gav en rejäl tankeställare och var en
väldigt givande dag.
2 2015 | 5
Orädd förkämpe för allas rätt
Foto: Ingela Hoatson
Terminalarbetaren Emilia Töyrä trivs bra i riksdagen, här är hon i sitt arbetsrum.
Hon brinner för mänskliga rättigheter
och att människor ska ha det schyst
på jobbet. Emilia Töyrä är terminalarbetaren från Kiruna som blev riksdagsledamot med plats i konstitutionsutskottet.
Det fanns en tid när Emilia Töyrä tänk­
te sig för innan hon utmanade auktori­
teter. I dag är hon en orädd debattör och
förkämpe för sådant som nolltolerans
mot dödsolyckor på arbetet.
– Jag höll själv på att dö på jobbet.
Jag skulle in under jord och lasta ett
tåg. Det var mycket vatten och det blev
som en översvämning av malmmylla.
Det kom in i kuren där jag satt och hade
jag inte snabbt kommit ut så hade jag
dränkts.
Extra tyngd
Den här upplevelsen var något som
6 | 2 2015
Emilia Töyrä hade lagt bakom sig. När
det så blev dags att delta i riksdagens
allmänpolitiska debatt ville hon sätta
fokus på dödsolyckor – då slog det henne
plötsligt att hon faktiskt hade en egen
erfarenhet att berätta om. Givetvis ger
det orden en extra tyngd.
Hon trivs med arbetet i utskottet,
även om konstitutionsutskottet ”inte
stod med på fem-i-topp-listan” innan hon
fick veta sin placering. Men stämningen
är god och hon uppskattar att demo­
krati- och rättighetsfrågor ingår här.
Humor och direkthet
Emilia Töyrä är tjänstledig från sitt
arbete som terminalarbetare på LKAB
Malmtrafik. Arbetet innebär att hon las­
tar, lossar, växlar och klargör tågen som
fraktar malm. Själv kallar hon sig för
”bangårdstroll”. Hon har en humor och
direkthet som är slående.
– Jag är öppen och har lätt att hitta
de jag klaffar med. Kan bara vara den
jag är, om någon inte gillar mig är det
inget jag kan göra något åt. Viktigast är
ändå självskattningen, inte vad andra
ska tycka, säger hon.
Feministiskt förbund
En feministisk attityd, men så är också
Emilia Töyrä starkt engagerad i jäm­
ställdhetsfrågor. För henne är det själv­
klart att IF Metall är ett feministiskt
förbund, men hon är väl medveten om
att det finns en del jobb kvar att göra.
Själv har hon arbetat med att utbilda
avdelningsstyrelser.
– Min erfarenhet är att jämställd­
hetsarbetet behöver stärkas, särskilt på
lokal nivå, i klubbar och bland arbets­
platsombud, men även på avdelning­
arna.
ingela.hoatson@ifmetall.se
Sam Davidsson.
Peder Bostr
öm.
.
Eva Wilhelmsson
Foto denna
IF Metall Örebro Län är först ut. Under kongressperioden 2014–2017
ska alla förtroendevalda i ledande ställning samt anställda på
sida: Roger
Lundberg
Marianne Jedselius.
förbundet och i de 37 avdelningarna utbilda sig i jämställdhet.
– Jag är ju en riktig feminist
Ökade kunskaper. Det var de flesta
på avdelningen IF Metall Örebro län
beredda på att få under kursen i
jämställdhet. För ombudsman Peder
Boström blev den en riktig ögonöppnare och flera med honom utbrast lite
förvånat:
– Jag är ju faktiskt en riktig feminist.
Kanske beror det på okunskap om or­
dets betydelse, men också för att ordet
feminist har använts av många som inte
alls vet vad det handlar om.
– Det finns alltid de som ska driva
saker in absurdum och som får det att
se ut som att kvinnor ska ta över. Det
handlar det ju inte alls om, säger
Marianne Jedselius, handläggare för
a-kassan på avdelningen.
Glasklar grundvärdering
Feminist är någon som ser att män och
kvinnor i dag behandlas olika och vill
få bort orättvisor, det handlar om allas
lika värde.
– I grunden inget konstigt alls, sär­
skilt när IF Metalls grundvärdering är
just allas lika värde, menar Peder
Boström.
Glasklart kan tyckas. Men ändå så
svårt och fortfarande så mycket att
rätta till.
– Jag tyckte nog att jag vid 60 års
ålder var fullärd och jämställd. Men vår
kurs har verkligen fått mig att tänka
mer observant på hur vi bemöter varan­
dra, säger Eva Wilhelmsson, adminis­
trativ personal.
Observationer som Eva Wilhelmsson
också tagit med i övriga delar i varda­
gen – hemma och i kommunalpolitiken.
– Vi är två nya kvinnor på politiska
uppdrag och sättet som vi ibland blir
tilltalade på, just för att vi är kvinnor,
är faktiskt inte okej. Tidigare har jag
inte ens tänkt på det.
Insikt och kunskap
Skapa insikt och öka kunskap om nor­
mer, både synliga och osynliga, är kär­
nan i jämställdhetsutbildningen som
IF Metall nu storsatsar på.
– Vi behöver kunskaperna för att
kunna förändra, säger Sam Davids­
son, ledamot i avdelningsstyrelsen och
klubb­ordförande på Zinkgruvan.
För hans del sammanfaller det med
att man på arbetsplatsen tar fram en
jämställdhetspolicy och en jämställd­
hetsplan. Lön ska absolut inte ha med
kön att göra säger Sam Davidsson be­
stämt.
Höjd lägstalön
– I vårt lönesystem i Zinkgruvan har
samtliga arbetare samma lön oavsett
kön, lönesystemet utgår hela tiden från
vad som krävs för att inneha en viss
befattning.
Däremot, fortsätter Sam Davidsson,
är det fler kvinnor som arbetar med de
lägst avlönade befattningarna.
– För att få bort skillnaderna och för
att faktiskt höja lönen för dem som tar
ansvar för att dessa jobb blir utförda har
vi höjt nivån på lägstalönen, tillägger
han.
annette.lack@ifmetall.se
2 2015 | 7
Redan 2002
fick Annika
Ögren sitt första
styrelseuppdrag.
Nu sitter hon
i Husqvarnas
styrelse.
Foto: Carl-Robert Jonzon
Samma mål – olika perspektiv
Att sitta i en bolagsstyrelse är ett viktigt och givande uppdrag. Det tycker
både Annika Ögren och Johan Järvklo,
som representerar IF Metall i Husqvarnas respektive Scanias styrelser.
– Om de som äger företaget tycker att
något är viktigt, så är det ännu vikti­
gare för oss som jobbar där, säger Johan
Järvklo.
Annika Ögren har lång erfarenhet
av att som facklig företrädare sitta i en
bolagsstyrelse. Redan 2002 kom hon in i
styrelsen för Electrolux och sedan bola­
get delades och Husqvarna blev en egen
del några år senare har hon suttit i sty­
relsen där. I dag har hon suttit längre
än någon annan i styrelsen.
– Vi som anställda har en annan
infallsvinkel än de som sitter med ett
ägarperspektiv. Medan de sitter på
ekonomisk kunskap och kunskap om
industrin, har vi mer kännedom om hur
8 | 2 2015
stämingen är på företaget. Vi kan his­
toriken och förstår kulturen, känner av
inifrån hur företaget ”mår”.
Annika Ögren tycker att rollen som
facklig representant är tydlig. Alla vet
vilket mandat hon sitter på.
Strategisk utveckling
Johan Järvklo kom in som suppleant i
styrelsen 2006, blev ordinarie två år
senare och har alltså också hunnit sam­
la på sig några års erfarenhet. Fördelen
är, menar han, att han hunnit bygga
relationer till de andra i styrelsen. Även
om han representerar IF Metall är per­
spektivet lite annorlunda än det strikt
fackliga.
– Det handlar om hur vi strategiskt
ska utveckla företaget. Vilka markna­
der ska vi gå in på? Vilka produkter ska
vi utveckla? Hur mycket pengar ska vi
lägga på forskning och utveckling? Före­
kommer det en omstruktureringsprocess
är det naturligtvis något som kommer
upp i en bolagsstyrelse, säger Johan
Järvklo.
Frågor om stämningen
– Jag får frågor, om det varit omorgani­
sationer till exempel, om hur stämning­
en är. Om vi har bytt vd, hur det har
uppfattats.
En av de viktigaste sakerna, menar
Annika Ögren, är att lyssna in vad som
sägs mellan raderna. Det gäller att vara
lyhörd. Hon har tystnadsplikt när det
gäller vissa frågor, men rapporterar till
fackklubbens styrelse och koncernens
fackliga företrädare.
Hon har gått en tre veckors utbild­
ning, men mycket av kunskapen kom­
mer från andra som hon suttit tillsam­
mans med. Hon skulle rekommendera
den som får uppdraget att se till att få
utbildning så snart som möjligt.
Johan Järvklo har gått flera utbild­
Foto: Linda Håkansson
”Säg ja om du får frå­
gan att ta plats i bolags­
styrelsen. Du får fantas­
tiskt mycket insyn, ett bra
kontaktnät och du kan
ta upp medlemmarnas
intressen på ytterligare
en arena .”
ningar, det erbjuds både av IF Metall
och LO. Även han rekommenderar
detta.
– Man behöver kunna läsa en balans­
räkning, förstå hur allt hänger ihop,
vilka frågor som är relevanta att ställa
till ledningen. I styrelsen har man sam­
ma ansvar som kapitalledamöterna.
Även om intresset för företagets bästa
är gemensamt finns givetvis ett annat
perspektiv för en facklig representant.
Företräder de anställda
– Jag är där för att företräda de an­
ställda, inte för att ha ett ägarperspek­
tiv. Men till syvende och sist är det så
att om företaget går bra får vi större
för­utsättningar för sådant som löne­
ökningar och pengar till forskning och
utveckling. Givetvis har vi ett gemen­
samt intresse i att företaget går bra.
Till den som får frågan om att ta
plats i en bolagsstyrelse har Johan
Järvklo ett enkelt råd:
– Säg ja! Du får fantastiskt mycket
insyn, ett bra kontaktnät och du kan ta
upp medlemmarnas intressen på
ytterligare en arena. Det är bra att ha
den kontakten med företagets ägare.
ingela.hoatson@ifmetall.se
Johan Järvklo rekommenderar utbildning för blivande fackliga representanter i bolags­
styrelser. Det gör det lättare att förstå vilka frågor som är relevanta att ställa. Själv sitter han
i Scanias styrelse.
Vad säger lagen om fackets roll i bolagsstyrelser?
De fackliga organisationerna har rätt att
utse två representanter till bolagsstyrelsen
i företag med mer än 25 anställda. I företag
med mer än 1 000 anställda och med verksamhet i flera branscher kan tre utses. De
får dock aldrig vara fler än ägarrepresentanterna. Ersättarna har rätt att delta vid
styrelsemöten, men har ingen rösträtt.
Arbetstagarledamöternas uppdrag i
styrelsen regleras i aktiebolagslagen och
ger rätt att delta på samma villkor och
med samma skyldigheter som ägarrepresentanterna. Ledamoten har alltid
en så kallad vårdnadsplikt om bolagets
verksamhet.
Några undantag finns i rättigheterna till
deltagandet, bland annat i kollektivavtalsfrågor och i samband med stridsåtgärder.
2 2015 | 9
kortA
nyheter
Dags att också kvinnor
får lön för hela dagen.
Sök stipendium
och studera utveckling.
Kontakta din avdelning och
kom på IF Metallträffarna.
Inför 8 mars: Dags för lön hela dagen
Dags att ta tag
i arbetsmiljöproblemen
1
10 | 2 2015
Här finns stipendier att söka
Är du medlem i IF Metall, arbetar inom
ett företag anslutet till Teknikföretagen
och vill studera något ämne inom ramen
för Utvecklingsavtalet, till exempel utveckling av arbetsorganisation, företagets
ekonomi, resursfrågor eller liknande? Då
kan du söka stipendium från IF Metalls och
Teknikarbetsgivarnas Stipendiefond.
Fonden bekostar, helt eller delvis,
studie­litteratur och studiematerial.
Ansökan med beskrivning av studie­
ändamål, innevarande och/eller kommande läsår samt kostnadsberäkning
fokus industri
rapport #2
Storföretagens utvecklin
g är den
andra rapporten i serien
Fokus
industri, framtagen av
IF Metalls
utredningsenhet.
Industrilandet Sverige
är den
första rapporten i serien
Fokus
industri, framtagen av
IF Metalls
utredningsenhet.
IF Metall, 105 52 Stockholm
IF Metall, 105 52 Stockholm
| 08-786 80 00 | www.ifmetall.se
fokus industri
rapport #1
industrilandet sverige
2015
Du vet väl om att medlemskalendern sedan
2013 även finns digitalt.
Den webbaserade kalendern kan användas
både i dator och smartphone och det går att lägga in egna möten
och uppgifter. Den innehåller även samma fackliga information som fanns i den
tryckta kalendern. Vill du börja använda
kalendern eller läsa mer om den går du
till: alma.lo.se/info.
Hur har industrin i Sverige
Industrilandet
utvecklats
Sverige
Storföretagens
utveckling
under senare år? Om
detta handlar de två nya
rapporterna
Industrilandet Sverige och Storföretagens
utveckling som IF Metalls utredningsenhet
tagit fram. Industrilandet Sverige ger en bild av
utvecklingen av svensk industri under de
senaste åren och skildrar övergripande
produktions-, investerings- och sysselsättningsutvecklingen under perioden.
Storföretagens utveckling beskriver vad
som har hänt i tjugo av de företag där majoriteten av IF Metalls medlemmar arbetar,
viktiga företag både för IF Metall som förbund och för svensk arbetsmarknad.
Båda rapporterna finns på ifmetall.se.
fokus industri
Utspridda över landet
ligger natursköna fritidsanläggningar som klubben eller avdelningen
erbjuder medlemmarna
till medlemspris.
I Fritidsguiden hittar
du fritidsanläggningarna
med kontaktuppgifter till den uthyrare
som du kontaktar i samband med en förfrågan eller bokning.
Fritidsguiden finns på ifmetall.se.
Webbaserad medlemskalender
Två nya utredningsrapporter
om industrin
storföretagens utveckling
Fritidsguiden 2015
På arbetet.se kan du
läsa en debattartikel
av Raimo Pärssinen,
medlem i IF Metall
och ordförande (S)
i riksdagens arbetsmarknadsutskott, om
Raimo Pärssinen.
Socialdemokraternas
möjlighet att ta fram en ny arbetsmiljö­
strategi och en nollvision mot dödsfall
i arbetslivet.
– I stället för att göra dålig och skadlig
arbetsmiljö till vars och ens individuella
problem är det viktigt att se de struktur­
ella problemen – systemfelen. Nu är det
dags att ta tag i problemen, inte sticka
huvudet i sanden som Alliansregeringen
gjorde under åtta år. ställs till: Stiftelsen IF Metalls och
Teknikarbetsgivarnas Stipendiefond,
Lea Skånberg, Olof Palmes gata 11,
105 52 Stockholm.
Sista ansökningsdag är den
30 april 2015. fokus industri
Baserat på en arbetsdag från klockan 08.00–
17.00 får kvinnor bara
lön fram till 15:56, därefter jobbar kvinnor
gratis. Lönegapet mellan kvinnor och män är 13,4 procent.
Även om det rört sig framåt går det
alldeles för långsamt. Fortfarande tjänar
genomsnittskvinnan 4 500 kronor mindre
än genomsnittsmannen – varje månad. På
ett år blir skillnaden 54 000 kronor och
under en livstid i genomsnitt 3 miljoner.
– Det behövs många åtgärder för att
minska skillnaderna mellan mäns och
kvinnors lön. De gemensamma krav som
IF Metall tillsammans med övriga inom
Sveriges Kvinnolobby ställer är några av
de saker som skulle skynda på både lönen
och ett mer jämställt liv, säger Veli-Pekka
Säikkälä, avtalssekreterare.
Kraven som fackliga organisationer,
kvinnorörelsens organisationer och parti­
politiska kvinnoförbund står bakom är
desamma som för tre år sedan när rörelsen
Lön hela dagen bildades:
4 Ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
4 Skärpta krav på lönekartläggningar.
4 Samma rätt till heltidsarbete.
Läs mer om 15:56-rörelsen och delta
i den digitala manifestationen söndagen
den 8 mars klockan 15:56.
facebook.com/Lonheladagen
Facebook.com/ifmetall
Twitter.com/ifmetall
Instagram.com/ifmetall
| 08-786 80 00 | www.ifmetall.se
1
2
Blockad avblåst
Piezomotor Uppsala AB sattes i blockad
den 9 februari då de under en längre tid
vägrat att teckna kollektivavtal. Men den
17 februari upphörde blockaden sedan
företaget valt att teckna kollektivavtal. – Det är verkligen positivt att företaget
nu har tecknat kollektivavtal, säger Peter
Lydell, ombudsman på IF Metall Uppland.
Medlemmarna på företaget, som efterfrågat ett kollektivavtal, får nu bland
annat rätt till arbetstidsförkortning,
kollektivavtalets delpensionslösning,
avtalstrygghet och garanterad löneökning. – Nu kan medlemmarna vara säkra på
att de får de villkor och förmåner som de
ska ha enligt avtalet, säger Peter Lydell.
medlemsvärde!
Som medlem i IF Metall kan du resa till
ett extra förmånligt pris till alla Swebus
destinationer. Du får 15
ifmetall.se/medlemskort
De jobbar för facklig föryngring
Att rekrytera och organisera fler ungdomar
på skolor och arbetsplatser är grunden
för att skapa engagemang, ungdomsverksamhet och ett starkt fack. Detta är
kärnfrågorna för IF Metalls centrala ungdomskommitté. – Vi måste hela tiden jobba för att få
fler unga medlemmar i facket som också är
aktiva i olika uppdrag. Det är oerhört viktigt för fackets framtid, säger Elin Näslund,
som jobbar på LKAB och är ledamot i ungdomskommittén för IF Metall Malmfälten.
– Vi hoppas kunna vara ett stöd till
avdelningarna för att få ännu fler ungdomar att bli aktiva i IF Metall, säger
Jessica Danielsson, som jobbar på AMB
Plastindustri där hon även är ungdoms­
ansvarig.
Följande personer är ledamöter i den
centrala ungdomskommittén: Jessica
Danielsson, IF Metall Kalmarsund. Therese
Jonsson, IF Metall Stockholms län. Elin
Näslund, IF Metall Malmfälten. Christofer
Roselönw, IF Metall Göteborg.
Ytterligare en plats är fortfarande
vakant.
procent rabatt fem dagar
i veckan.
335 miljoner
kronor till fackets
medlemmar
När facket inte kommer fram förhandlingsvägen eller då
Försäkringskassan har
Annika Nilsson.
sagt nej till ersättning anlitar facket ofta en jurist från LOTCO Rättsskydd för att driva medlemmens
fråga i domstol. Under 2014 fick LO-TCO
Rättsskydd in 1 100 nya ärenden och i de
ärenden som avslutades under året fick
medlemmarna dela på 335 miljoner kronor.
– För vår del handlar det om totalt 31,5
miljoner kronor i skadestånd och ersättningar till medlemmar i förbundet, säger
Annika Nilsson, IF Metalls arbetslivsenhet.
Kort om IF Metall 2015
Kort om IF Metall är
en broschyr som kan
vara bra att ha när du
behöver uppgifter om
vår organisation, till
exempel medlemsstatistik, avgifter etc.
Kort om
Uppgifterna gäller
IF Metall
från och med den
1 januari 2015.
Du hittar broschyren på ifmetall.se.
Medlemsstatistik, avgifter
Januari 2015
m.m.
Inspirerande besök i riksdagen
Info nr 3/2015 når din arbetsplats under
vecka 14. Där kommer du bland annat att
kunna läsa om skillnaden mellan att ha ett
kollektivavtal och att stå utan.
de till och la ett bud – och vann! Nu har de
fått sitt pris.
– Det var helt fantastiskt! Det skulle
vara en timmes rundtur, men det blev
nästan fyra. Bland annat satt vi på åhörarläktaren under frågestunden i riksdagen,
det var jätteintressant. När man engagerar
sig fackligt kommer intresset för politik
tätt därpå, säger Sara Flink.
Större utbud av profilprodukter
Nu kan du förutom de sedvanliga profil­
produkterna även lägga beställningar
mot hela profilleverantörens sortiment.
Skillnaden är att produkten inte tillverkas
förrän du lagt en beställning mot just de
produkter du vill ha. Men du kan i förväg
se hur just de produkterna du är intresserad av ser ut med IF Metalls logga på.
Webbutiken hittar du via ifmetall.se.
Skickas med
Info 2/2015
Klubbordförande
Kassör
Förhandlare
Med detta nummer av tidUppdragsningen kommer
guide
också uppdaterade versioner av
Sifferstickan 2015,
Studie- 2015
Studiekatalogen
katalog
och Uppdrags­
2015
guiden.
Materialen finns
också på ifmetall.se.
Jämställdhetsansvarig
Huvudskyddsombud
Försäkringsinformatör
Ledamot
Rekommendation om uppdragsbeskrivningar för
förtroendevalda inom IF Metall på klubb- och avdelningsnivå.
Informationsansvarig
Skyddsombud
Valberedning
Revisor
Ungdomsansvarig
Kontaktombud
Förändringsledare
Studiekatalog 2015
Dags att anmäla sig
till IF Metallträffarna
På IF Metallträffarna samlas förtroendevalda för att under en dag diskutera viktiga fackliga frågor. På träffen deltar även
någon från förbundskontoret eller förbundsstyrelsen samt från avtalsrådet eller
avdelningen.
Träffarna genomförs den 13–30 april.
Är du intresserad av att delta – kontakta
din avdelning.
3
NÄSTAINFO
1
Ansvarig utgivare
Bengt Forsling, 08-786 82 24
En grundlig rundtur i riksdagen var det
åtråvärda priset som lockade till budgivning i Musikhjälpen. Riksdagsledamoten
Emilia Töyrä (S) stod för guidningen.
När Sara Flink och hennes kompisar i
ungdomskommittén i Östergötland såg att
Emilia Töyrä auktionerade ut en rundtur i
riksdagen på Musikhjälpen förra året slog
Redaktionen
Tfn: 08-786 80 00 (vx)
E-post: info@ifmetall.se
Marinette Ask, Ewa Eriksson, Anders
Fredriksson, Ingela Hoatson, Annette Lack,
Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén,
Lisa Wernstedt.
Layout Inger Lernevall
tryck Sib-Tryck Holding AB
2 2015 | 11
1 n
2 n
3 n
4 5 frågor till Katarina Persson
n
Foto: Privat
Katarina Persson är cnc-operatör och klubbstyrelseledamot på Seco Tools i Ludvika. Vid sidan
av tvåskiftet skapar hon konst av gammalt skrot, målar och skulpterar. Hon är också aktiv både i
Ludvika filmstudio och i den lokala konstföreningen samt med i skulpturgruppen Fem X.
Industrikonst. Katarina
Persson har alltid hållit på med
konst i olika former vid sidan av
sitt yrkesarbete.
– Jag får ofta idéer av saker som man kan göra något nytt av i stället för att slänga
Foto: Privat
Katarina Persson gör konst av
sådant som andra slänger, här
skulpturerna Trådgäddan och
Utbränd.
1
Du är en rutinerad
amatörkonstnär – hur
får du tiden att räcka
till?
– Det får jag inte riktigt, jag
skapar när det finns tid, helt
enkelt. Och jag vill inte gärna
begränsa mig, jag tycker om
att prova olika tekniker. Det
som ger mig idéer är ofta
material eller saker som man
kan göra något nytt av i stäl­
let för att slänga.
2
Vilka är Fem X och vad
gör ni?
– Vi är ett gäng som skapar
tillsammans utifrån olika
på förhand bestämda teman
och material. En gång var
temat trycksaker, så då vek
vi skulpturer av gamla tid­
ningar och böcker. En annan
gång gjorde vi skulpturer av
gammalt järnskrot som vi
fick från en bilskrot. Det blir
en helt annat kreativ process
när man måste använda fan­
tasin och klura ut hur man
ska använda materialet på
bästa sätt.
3
I början av året fanns
två av dina verk med på
Runö Vintersalong, hur
gick det till?
– Jag såg en annons om
Vintersalongen i tidningen
Arbetet, skickade in en an­
sökan med foton och fick två
verk antagna av juryn. Det
gav mersmak och jag kommer
säkert att söka igen nästa år.
4
Vad kan du berätta om
verket Trådgäddan?
– Det är en fisk gjord av
ståltråd och sågblad från
en gammal såg. Den tog tre
månader att snurra ihop.
Det krävdes mycket testande
fram och tillbaka innan jag
blev nöjd med resultatet.
5
Och skulpturen
Utbränd?
– Det är en rostig plåthink
fylld av söndersmälta gamla
glödlampor som lyser, en
skulptur vars första delar
kom till av en slump när någ­
ra trasiga glödlampor råkat
komma med i spånsäcken på
vårbrasan. I askan låg de se­
dan förvridna i nya spännan­
de former och lockade fram
min inspiration.
anneli.lundberg@ifmetall.se