Fritt fram på jobbet?

För förtroendevalda i IF metall 8 2015
Fritt fram
på jobbet?
Ett tryggt och inkluderande arbetsklimat gör
det lättare att vara öppen med sin sexuella
läggning. Läs om Kikki Fendell som bryter
mot heteronormen. sidorna 2–3
Medlemmarna formar avtalskraven. sidan 5
IF Metall vs Randstad – en principiellt viktig tvist.
sidan
8
Att få vara sig själv är en
mänsklig rättighet och en
grundförutsättning för att må
bra. – För mig var det enkelt att
komma ut på jobbet. Så är det
tyvärr inte för alla, säger Kikki
Fendell.
Mänsklig rättighet att få vara
Vad har arbetsmiljö med sexuell lägg­
ning att göra? Ingenting, hävdar vissa.
Allt, menar andra.
– I en bra arbetsmiljö är det fritt fram
för alla, inte bara de heterosexuella,
att vara öppna med sin läggning, säger
Christer Kikki Fendell, förtroendevald
på National Gummi i Halmstad.
Ofta betraktas sexuell läggning som
något privat, som inte ska avhandlas på
jobbet. Ändå gör vi det hela tiden – utan
att vi själva eller våra arbetskamrater
egentligen tänker på det. Fast det gäller förstås bara om vi är heterosexuella.
För på jobbet, precis som i samhället i
övrigt, styr heteronormen.
Heteronormen förutsätter att alla är
heterosexuella. På så vis blir alla andra
sexuella läggningar både avvikande och
osynliggjorda.
2 | 8 2015
– Normen är så stark att många
hetero­sexuella inte ens tänker på att
även de har en sexuell läggning och att
de uttrycker den varje dag genom vardagliga samtal och handlingar, i fikahörnan, på lunchen och så vidare, säger
Kikki Fendell.
Tryggt klimat?
Om Stefan berättar att han och hans fru
ska åka utomlands under julen är det
knappast särskilt många som höjer på
ögonbrynen. Men vad händer om
Jeanette berättar samma sak? Är
arbets­klimatet så öppet och tryggt att
hon vågar?
Inga problem
– För mig var det faktiskt inga problem
att komma ut som homosexuell på jobbet, säger Kikki. Jag berättade inte,
men försökte heller aldrig dölja min
läggning och när jag fick frågor svarade
jag ärligt. Det var aldrig några problem,
men så har vi också ett tryggt och inkluderande klimat på jobbet. Så enkelt är
det ju tyvärr inte för alla.
Flera undersökningar bekräftar det
Större risk för psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa och självmordstankar, liksom risken att drabbas av hot, kränkande behandling och fysiskt våld, är betydligt vanligare bland homosexuella, bisexuella och transpersoner än bland heterosexuella. Homo- och bisexuella är dessutom fackligt anslutna i lägre
grad än heterosexuella.
Vi är
varandras
arbetsmiljö
Så bidrar du till en öppen,
inkluderande arbetsmiljö
1 Säg gärna ”alla, oavsett kön”, i stället
för ”män och kvinnor”.
2 Utgå inte från att alla är heterosexu-
Ett tryggt och inkluderande arbetsklimat,
som på National Gummi i Halmstad, gör
ella. Använd könsneutrala ord som
partner eller sambo i stället för fru
eller pojkvän när du frågar om arbetskamraters familjeförhållanden.
3 Använd inte nedvärderande ord om
homo- och bisexuella eller transpersoner, stoppa alla tvivelaktiga
”skämt” i papperskorgen.
4 Raljera inte över ordet hen. Det är
ett viktigt ord för många som varken
identifierar sig som kvinna eller man.
5 Det är arbetsgivarens ansvar att
arbetsmiljön är bra och att ingen
diskrimineras. Om arbetsgivaren
inte tar sitt ansvar måste facket vara
pådrivande.
I vårt förbund är alla lika välkomna.
Vi accepterar inte att människor be­
handlas sämre på grund av sitt kön,
etniska ursprung eller vem man vill
leva tillsammans med. Det handlar
om vår orubbliga tro på människors
lika värde. Detta är inte förhand­
lingsbart.
Anders Ferbe
Förbundsordförande
i IF Metall
det lättare att vara öppen med sin sexuella
läggning, tycker Kikki Fendell, här med
arbetskamraterna Gerd Andreasson,
Albert Syla och Linda Binnberg.
Foto detta uppslag: Katrin Svensson
Är du förtroendevald?
Då är det extra viktigt att du föregår
med gott exempel och bidrar till öppenhet, respekt och en inkluderande
arbetsmiljö på jobbet.
Här har ni som förtroendevalda en
oerhört viktig roll. Öppenhet för
mångfald är i allra högsta grad en
arbetsmiljöfråga. Varje människa
ska kunna känna sig trygg i att få
vara sig själv på sin arbetsplats. Den
kampen måste vi ta, precis som
den för en rimlig löneutveckling och
nolltolerans mot dödsolyckor.
sig själv
Kikki Fendell säger, att det inte alltid
är så lätt att bryta mot heteronormen.
Studier visar också att det skiljer stort
mellan hur människor upplever situationen på jobbet.
Många homo- och bisexuella upplever
att deras heterosexuella arbetskamrater har fördomar och vågar därför inte
vara öppna med sin läggning. Många
homo- och bisexuella upplever även att
det förekommer trakasserier på deras
arbetsplats.
Vara föredöme
De allra flesta heterosexuella däremot
upplever att det inte finns några sådana
problem på den egna arbetsplatsen, utan
bara på andra arbetsplatser. Heterosexuella ser med andra ord inte alltid vilka
problem andra har på arbetsplatsen.
– Här har facket och vi som förtroen-
devalda en otroligt viktig roll att fylla,
säger Kikki Fendell. Vi ska stötta dem
som behöver stöttning och vi ska vara ett
föredöme i hur vi behandlar andra människor. Det måste bli fritt fram att vara
öppen på jobbet. Alla har rätt till en bra
arbetsmiljö, oavsett hur du väljer att uttrycka dig eller vem du blir förälskad i.
anneli.lundberg@ifmetall.se
Läs mer:
Broschyren Öppenhet och respekt
– en facklig fråga
finns på ifmetall.se.
För en heterosexuell person är det
kanske inte alltid så lätt att förstå
vilka förödande konsekvenser ett
skämt om sexuell läggning kan få.
För den vars livsstil aldrig ifrågasätts
är det kanske svårt att inse hur be­
gränsande det är att behöva tveka
inför att berätta om sin partner,
eftersom hen inte är av motsatt
kön.
Jag tror och hoppas att vi varje dag
kan ta nya steg i vår utveckling mot
öppenhet och respekt inför varan­
dra. Vi måste få vara olika tillsam­
mans. Tillsammans är vi starka i våra
olikheter.
Öppenhet
och respekt
a
En facklig fråg
1
8 2015 | 3
Foto: Charlotta Madestam/Vimmerby tidning
TIPS
Östra Småland tipsar:
4 Ta med alla i arbetet med att bli
bättre på att organisera.
4 Träna på samtal både på arbetsplatserna och på avdelningen.
4 Ställ öppna frågor som inte går
att svara ja eller nej på – då får du
igång samtalet.
Fem lag hann med 30 arbetsplatser på två
dagar. Glamox i Målilla och Albin Ekholm
fick besök av styrelseledamöterna Emmelie
Paakkinen och Jenny Ilke Hjelm.
Träningsläger ett lyft för alla
Organisering har kanske varit en sådan
självklar facklig uppgift att den ibland
helt glömts bort. Det är ett jobb som
ständigt ska pågå, men som till slut ingen riktigt har koll på hur det görs.
– Träningsdagarna med styrelsen och
all personal blev ett lyft för hela avdelningen. Nu har vi vänt ut och in på argument och funderingar, både våra egna
och andras, säger Marcus Kvarnberg.
Övning på plats
Efter mycket teori och prat var det dags
för övning på plats. Styrelse och ombudsmän delade upp sig i fem lag och besökte
30 arbetsplatser under några intensiva
dagar.
– Oavsett förtroendeuppdrag, eller
anställning som ombudsman eller administrativ personal, ska organiseringstänket finnas med på dagordningen,
säger Marcus Kvarnberg.
Samtalet på arbetsplatserna är viktigt, men minst lika viktigt är samtalet
per telefon som den administrativa personalen tar hand om.
4 | 8 2015
Foto: Daniel Svensson
– Vi har fått mer kunskap, fler argu­
ment och bättre struktur på samta­
len, både på arbetsplatserna och per
telefon. Men framför allt har vi fått fler
medlemmar, säger Marcus Kvarnberg,
IF Metall Östra Småland.
Malin Arkström.
– Ofta är det vi som tar det första
samtalet med dem som har bestämt sig
för att lämna facket eller enbart vill vara
med i a-kassan, säger Malin Arkström.
Vinna eller försvinna
Då gäller det att ha både kunskap, argument och mod för att våga och kunna
prata för det fackliga värdet.
– Lyckas jag inte vid detta samtal förlorar vi sannolikt en medlem, säger hon.
Att hela avdelningen är med på träningslägret är därför en ren vinst för
hela organisationen.
– Vi har en stark känsla för vår orga-
Marcus Kvarnberg.
nisation. Men vi behöver kunskap och
argument för att kunna diskutera varför
det är så viktigt att klä sig med ett fullt
fackligt medlemskap, säger Malin
Arkström.
annette.lack@ifmetall.se
bara
En del väljer att
facket som väljer att vara med i IF Metall.
fullvärdigt
Du tjänarpåpå
det att inte ha
våra arbetsplatser
Men vad innebär
Det är inte alla
utanför helt.
n, andra att stå
vara med i a-kassa
medlemskap?
mskap
Fullvärdigt medle
Detta är några
Endast medlem
skap
fullvärdigt medlem
ger dig.
i a-kassan
medlem.
än för fullvärdig
skap i a-kassan
en.
Dyrare medlem
shetsförsäkring
d vid arbetsbrist.
Omfattas av arbetslö åtgärder då man blivit uppsag
d för
Omställningsstö
•
•
•
Material att ta hjälp av
av de fördelar ett
Löneskydd.
din arbetsplats.
vavtalet.
Lokala avtal på
l och ger en
rätt utifrån kollekti
ll, sjukdom, dödsfal
Du kan kräva din
hjälper vid olycksfa
Försäkringar som
.
extra pension.
vid olyckor på fritiden
som även gäller
• Försäkring
rist.
rsäkringen.
av arbetslöshetsfö då man blivit uppsagd vid arbetsb
as
Omfatt
•
d för åtgärder
gar,
• Omställningsstö
löneförhandlin
vid tvist.
fel ersättning,
• Rättshjälp
ning, rehabilitering, mer.
mycket
• Hjälp vid uppsäg
IF Metall dig att
arbetsmiljö och
ledighet, dålig
av arbetet hjälper
eller skada orsakad
sjukdom
Vid
•
driva ärendet.
ing.
nden.
• Konfliktersättn er i form av rabatter och erbjuda
• Medlemsförmån
•
•
•
•
Icke medlem
•
•
.
Ingenting.
kollektivavtalet
din rätt utifrån
Du kan inte kräva
et i avtalet.
krav på innehåll
hävda
facket kan du inte
Ställer du dig utanför avtalet.
som bär
Det är IF Metall
Handbok för organisering och flygblad
Klä dig med fullt medlemskap hittar du på ifmetall.se.
Klä dig med fullt
medlemskap!
Medlemmarna formar kraven
I slutet av december överlämnar
IF Metall sina avtalskrav till arbets­
givarna.
– Våra krav ska stärka kollektivavtalet,
förbättra arbetsvillkoren för medlem­
marna och samtidigt vara väl avvägda,
säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekre­
terare på IF Metall.
– Det handlar om våra grundläggande
rättigheter på arbetsplatsen, såsom löner,
arbetstider, semesterfrågor och mycket
mer. Att medlemmarna varit med och format kraven ger styrka i förhandlingarna,
säger Veli-Pekka Säikkälä.
Redan under våren startade avtalsrörelsen då IF Metallträffar genomfördes
över hela landet. Vid träffarna kunde
förtroendevalda diskutera vilka krav som
ska läggas i avtals­rörelsen. Under hösten
har det dessutom gått att skicka in motioner med förslag på avtalskrav.
Foto: Linda Håkansson
Lång process
– De diskussioner som förts på
IF Metallträffarna lägger grunden för
avtalsrörelsen. Det är utifrån dessa diskussioner och de inskickade motionerna
som de slutgiltiga kraven tas på avtalsrådet, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Vägen fram till slutgiltiga avtalskrav
är lång och hela tiden behöver hänsyn
tas till det som sker i omvärlden. Det är
en viktig process, förklarar Veli-Pekka
Säikkälä:
– Det är en stor apparat att ro ihop
kraven, som både ska vara noga genomtänkta och verklighetsförankrade.
Grunden i de avtalskrav som ska överlämnas till arbetsgivarna kommer från medlemmarna.
Det är viktigt att vi alla står enade bakom kraven, menar Veli-Pekka Sääikälä, avtals­
sekreterare på IF Metall.
IF Metallträffar
Under våren 2015 genomfördes 139
IF Metallträffar med totalt 1 408
deltagare.
Motioner
Totalt har 262 motioner skickats in till
förbundskontoret. Avtalsrådet behandlar
motionerna den 18–19 november.
Svåraste biten
Att överlämna de väl avvägda avtalskraven är en sak, men det är efteråt,
när förhandlingarna inleds, som den
riktigt svåra biten börjar.
– Arbetsgivarna vill alltid något annat, ofta kommer de med stora försämringar som krav. Då är det viktigt att
kraven är väl förankrade hos medlemmarna, så att de som förhandlar känner
stödet och styrkan från hela medlemskåren, säger Veli-Pekka Säikkälä.
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
8 2015 | 5
Illustratör: Anders Linander
Foto: Kristoffer Sydlén
Foto: Scania
Miljonbonus för inhyrda
avgörs i Arbetsdomstolen
Drygt 600 anställda som bemanningsföretaget Randstad hyr ut till Scania i Södertälje
snuvades på sin bonus. – Frågan är om en arbetsgivare kan kringgå utbetalningsskyldigheten
av en bonus genom att flytta datumet när bonusens slutsumma sammanställs. Vi tycker inte
det, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.
Kan en arbetsgivare kringgå Beman­
ningsavtalet genom att flytta fram
datumet då bonusen ska utbetalas?
Den frågan får sitt svar i november,
då Arbetsdomstolen (AD) meddelar
domslut i målet mellan IF Metall och
bemanningsföretaget Randstad.
– Vi tycker inte det.
Om AD i sitt beslut går på företagets
linje, kommer det att få följder i kommande avtalsrörelse, menar han:
– Då måste vi göra allt vi kan
för att täppa igen den här luckan i
Bemannings­avtalet.
Tvisten handlar om att drygt 600
bemannings­anställda, som Randstad
hyr ut till Scania i Södertälje, inte fått
någon bonus enligt kollektivavtalets
regler. Detta eftersom bonusen, trots att
den tjänas in månadsvis, numera betalas ut en gång årligen.
Mångmiljonkrav
IF Metall kräver att de 623 medlemmarna ska få dela på drygt 7 miljoner
kronor i utebliven bonus. Summan inkluderar ränta och skadestånd. Förbundet har dessutom begärt ytterligare omkring 7,5 miljoner kronor i skadestånd.
Något som Darko Davidovic säger beror
på att företaget måste tillämpa avtalet
på alla anställda. Men det är enbart medlemmarna
som har en absolut rätt till innehållet i
avtalet. Förbundet driver inte in några
pengar till dem som valt att stå utanför
facket.
Får följder
– Den stora frågan är alltså om en arbetsgivare kan kringgå utbetalningsskyldigheten av en bonus genom att
flytta datumet när bonusens slutsumma
sammanställs, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.
8 | 8 2015
– Hade de varit med i IF Metall hade
naturligtvis även de omfattats av stämningsansökan.
Redan i februari i år hölls de muntliga förberedelserna i målet, men någon
förlikning blev det alltså inte då. I september hölls därför huvudförhandlingen
under två dagar. Domslut väntas den 25
november.
anders.fredriksson@ifmetall.se
Avtalet ska hindra lönedumpning
Bemanningsavtalet gäller på företag som
har som affärsidé att hyra ut personal till
andra arbetsgivare.
Avtalet har som huvudsyfte att förhindra lönedumpning och se till att de
uthyrda har samma lön och arbetsvillkor som anställda på det företag de är
inhyrda på.
Det gäller även exempelvis bonusoch andra belöningssystem.
Sydkorea – en mix av tusenåriga traditioner och hög tillväxt. På ett par generationer har landet gått från jordbruksnation till ett av Asiens
rikaste länder. Industrijättarna Hyundai och Samsung har gjort sydkoreansk export världskänd.
Foto denna sida: Jessica Danielsson
Sydkorea – den fackliga
vardagen är densamma
Intrycken från resan till Sydkorea och
mötet med industrifacken där har
tagit tid att smälta.
– Trots alla olikheter är det ändå
uppenbart att vardagen för oss fack­
ligt aktiva är densamma, säger Jessica
Danielsson, IF Metalls centrala ung­
domskommitté.
Under några intensiva dagar reste
Jessica Danielsson med IF Metall till
Sydkorea och träffade de båda industriförbunden FKMTU och KMWU. Hon
fick många frågor om just ungdomar.
– De ville veta allt om hur vi gör för
att locka ungdomar att bli medlemmar
och aktiva, säger hon.
Förändring på gång
Den sydkoreanska ungdomen prioriterar utbildning, och hög sådan. Detta,
i kombination med en ökad tillväxttakt,
förändrar både traditioner och normer.
Kvinnor som efter giftermål enligt
sed har förväntats stanna hemma med
barn, och även ta hand om sina egna och
mannens föräldrar, ställer inte längre
upp på detta.
– De väljer att gifta sig allt senare
och många flyttar utomlands för att
skapa sig ett annat liv, berättar Jessica
Danielsson.
Fler har fått det mycket bättre i Syd-
– Det var otroligt lärorikt att
få se en annan del av världen.
Jag inser också att som fackligt
aktiva är vår vardag densamma,
säger Jessica Danielsson.
korea, men en stor del lever också i djup
fattigdom.
Pensionssystemet är en del av orsaken. De flesta går i pension vid drygt
50 år och får då bara en liten del av sin
tidigare inkomst i pension.
– Många pensionärer måste därför
fortsätta jobba för att klara sig, berättar
Jessica Danielsson.
Samma diskussioner
Villkor, löner, pensioner och könsroller – diskussionerna i Sydkorea är mer
lika än olika de vi har i Sverige, säger
Jessica Danielsson, men tillägger att det
finns en väldigt stor skillnad:
– Sydkorea är ständigt rustat för en
eventuell attack från grannlandet Nordkorea, som sägs ha 13 500 artilleripjäser
riktade direkt mot den sydkoreanska
huvudstaden Seoul.
– Och överallt på offentliga platser
finns skyddsmasker och ficklampor, som
också används vid kraftiga luftföroreningar.
annette.lack@ifmetall.se
8 2015 | 9
kortA
nyheter
Edor får SveMins
arbetsmiljöpris 2015.
Nya föreskrifter ska minska
arbetsrelaterad ohälsa.
Kvinnonätverk
– strategiskt viktig grupp.
Så tyckte deltagarna
på IF Metallträffarna 2015
teringarna genom tiderna, värd drygt 600
miljoner kronor, säger Mikael Nilsson,
IF Metall Gotland.
I gengäld har Gotland lovats ett nä­
ringslivspaket på 100 miljoner kronor med
fokus på framtidens industrijobb.
– I jämförelse med drygt 600 miljoner
kronor är det småpengar.
I slutet av september hölls det första
mötet mellan regeringens samordnare och
LO-facken.
– Nu måste vi hitta ett samarbete för
att få fram nya alternativ till de jobb som
riskerar att försvinna inom kalkindustrin
och hos dess underentreprenörer, säger
Mikael Nilsson.
Den 13–30 april
2015 genomfördes
139 IF Metallträffar
över hela landet,
IF Metallträffar 2015
– sammanställning av
där bland annat
enkäter
avtal 2016, vår
organisation och
det politiska lä­
get diskuterades.
Träffarna avslu­
tades med en enkät och svaren
har nu sammanställts i en rapport. Vill du
se hur deltagarna svarade – kontakta din
avdelning!
Föreskrifter om psykosocial
arbetsmiljö äntligen klara
Syftet med Arbetsmiljöverkets nya före­
skrifter om organisatorisk och social
arbetsmiljö är att minska den arbetsre­
laterade ohälsan. Föreskrifterna, som
reglerar bland annat arbetsbelastning,
arbetstider och kränkande särbehandling,
börjar gälla den 31 mars 2016.
– Inte en dag för tidigt. Under flera
års tid har vi försökt få till ett regelverk
kring den psykosociala arbetsmiljön, men
arbetsgivarna har tidigare alltid lyckats
stoppa det, säger Lea Skånberg, chef på
IF Metalls arbetslivsenhet.
”100 miljoner kronor är mer
än ingenting”
– Beslutet att skapa
ett Natura 2000område just där
kalkindustrin är be­
lägen resulterar i att
Gotland förlorar en
av de största inves­
10 | 8 2015
Mikael Nilsson.
Avtalsrörelsen på hemsidan
All information
kring avtals­
rörelsen, som
redan är i full
gång, hittar du
på ifmetall.se
under rubriken
Avtal 2016.
Förutom de senaste nyheterna och
händelserna kan du ladda ner alla delar
som hittills kommit ut av Avtalsskolan,
väggtidningen Avtalsnytt som du kan
sätta upp på arbetsplatserna, foldern
Avtalsextra, tidsaxel över avtalsrörelsen,
förutsättningar och mycket mer.
Sidan kommer att uppdateras löpande
under hela avtalsrörelsen. Passa även på
att skriva upp dig för att prenumerera på
avtalsnyheterna.
Håll dig uppdaterad i avtalsrörelsen
När det sker händelser
av stort nyhetsvärde i
avtalsrörelsen och när
de nya avtalen är fär­
digförhandlade, skickar
vi ut sms och/eller mejl till dig som anmä­
ler att du vill få avtalsnyheter.
Prenumerationen startar du genom att
anmäla dig på ifmetall.se under rubriken
Avtal 2016. Information kring avtalsrörel­
Facebook.com/ifmetall
Twitter.com/ifmetall
Instagram.com/ifmetall
sen når dig snabbast och mest effektivt
om du prenumererar på avtalsnyheterna.
Kollektivavtal i stället för lex Laval
Riv upp lex Laval
och ge utökad
rätt att ta strid
för kollektivav­
tal. Det föreslår
den statliga ut­
stationerings­
kommittén.
I Laval­domen från 2007 slog EUdomstolen fast att fackliga krav på lika­
behandling var ett hinder mot den fria
rörligheten.
Domen var ett kraftigt bakslag mot den
svenska kollektivavtalsmodellen. Därför
välkomnas nu förslaget från den socialde­
mokratiskt ledda kommittén.
– Det är ett steg i helt rätt riktning, sä­
ger IF Metalls förbundsordförande Anders
Ferbe. Industrin behöver långsiktighet
i energipolitiken
Industrin är fundamental för Sverige och
den behöver få klara och långsiktiga be­
sked om hur vi i Sverige ser på framtidens
energiförsörjning.
– Om vi i Sverige menar allvar med att
vi värnar vår elintensiva basindustri, är det
också viktigt att skapa långsiktiga spelreg­
ler och forma en energipolitik som inte slår
ut dessa industrier, sa Anders Ferbe på
ett seminarium arrangerat av den statliga
energikommissionen i början av oktober.
Energikommissionen, som tillsattes i
mars 2015, består av elva representanter
från riksdagspartierna med energiminister
Ibrahim Baylan (S) som ordförande.
medlemsvärde!
IF Metalls medlemskort ger dig rabatt på ett
övervakat hemlarm. Under november får
du dessutom en extra
ifmetall.se/medlemskort
Nätverk stärker förtroendevalda
Vice förbundsordförande Marie Nilsson,
Marie Östberg och förbundssekreterare
Anna Jensen Naatikka ingår i det kvinnliga
nätverket.
Maria Östberg är en av ett tjugotal kvinnor
som ingår i ett kvinnonätverk för ordföran­
de och vice ordförande inom IF Metall.
Då ett av IF Metallkongressens besluta­
de mål är att det ska vara minst 30 procent
kvinnor i ledande positioner är detta en
strategiskt viktig grupp. Det finns många
skäl till att bilda nätverk, ett av dem är
utbytet av erfarenheter.
– Jag tycker det känns bra att träffa de
här tjejerna för att få motargument och få
testa mina argument med kloka människor
som varit med ett tag, säger Maria Östberg.
Ny rapport om industrin
Erica Sjölander.
En rättvisare bild av industrin är en ny rap­
port framtagen av chefsekonomerna på
Almega, IF Metall, Sveriges Ingenjörer,
Teknikföretagen och Unionen tillsammans.
I rapporten analyseras industrins ut­
veckling på ett nytt sätt som ger en mer
rättvisande och heltäckande bild av indu­
strins betydelse för Sveriges produktion
och sysselsättning.
– Kompetensförsörjningen är en av­
görande faktor för att industrin i bred
bemärkelse ska ha fortsatta framgångar.
9
NÄSTAINFO
Info nr 9/2015 når din arbetsplats under
vecka 47.
rörelsedetektor utan
kostnad.
Vi ser att utbildningsnivån bland de an­
ställda ökar över tid, vilket indikerar både
att de befintliga jobben förändras och att
kraven på hög kompetens ökat, säger Erica
Sjölander, utredningschef på IF Metall.
Vill du ha rapporten i digital form –
mejla ann-christin.karestad@ifmetall.se.
Nytt valideringsverktyg
IF Metall har under
många år medverkat
i utvecklingsaktivi­
teter kring validering
av yrkeskompetens.
Nu har förbundet
tillsammans med
flera starka arbets­
givarorganisationer och
Skärteknikcentrum tagit fram ett verktyg
för validering inom industriteknikbas.
– Matchningen till industrijobben kor­
tas med hjälp av verktyget, berättar Marie
Nilsson, vice förbundsordförande IF Metall.
Foldern finns på ifmetall.se.
Medlemvärde med pengar från EU
Arbetsförmedlingen
får drygt 70 miljoner
kronor för att hjälpa
de uppsagda på Volvo
trucks, och dess un­
derleverantörer, till­
baka in i arbetslivet.
Thomas Rehn.
Det är IF Metalls arbete
inom ramen för EU:s strukturfonder som
gjort detta möjligt.
– Pengarna ska användas till skräddar­
sydda insatser – yrkesvägledning, stöd till
start av eget företag, omskolning, valide­
ring och vidareutbildning, säger Thomas
Rehn, IF Metalls arbetslivsenhet.
Tungt stöd kring inflationsmålet
I början av oktober släpptes två viktiga rap­
porter, från Konjunkturinstitutet respektive
Industrins ekonomiska råd, inför avtalsrö­
relsen. Båda rapporterna ger stöd för
IF Metalls linje att inflationsmålet ska gälla. – Det här visar att inflationsmålet även
fortsättningsvis är en viktig styråra inför de
kommande avtalsförhandlingarna, säger
Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordför­
ande.
– Vi som parter ska inte försöka jaga
svängningar i inflationstakten. Vi ska heller
inte försöka väga in tillfälliga växelkurs­
förändringar eller ränteändringar.
Edor Lövgren får arbetsmiljöpris
Edor Lövgren, skydds­
ombud och operatör
på Bergteamet, till­
delas SveMins arbets­
miljöpris 2015.
– Jag är förvånad
men väldigt hedrad.
Edor Lövgren.
Det är roligt att bli
uppmärksammad för det man gör, säger
pristagaren.
Han har varit skyddsombud för
Bergteamet i åtta år och får priset för sitt
stora engagemang kring arbetsmiljö- och
säkerhetsfrågor.
– I gruvmiljö, där man utsätts för
gaser, gifter, sprängämnen, mörker och
ensamarbete, måste man ta uppdraget
på största allvar. Det är ingenting som får
göras halvhjärtat, säger Edor Lövgren.
Priset delas ut vid SveMins
arbetsmiljö­seminarium den 18 november
i Luleå.
SveMin är en branschförening för
gruvor, mineral- och metallproducenter i
Sverige.
Ansvarig utgivare
Bengt Forsling, 08-786 82 24
Redaktionen
Tfn: 08-786 80 00 (vx)
E-post: info@ifmetall.se
Ewa Eriksson, Anders Fredriksson,
Ingela Hoatson, Annette Lack,
Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén
Layout Inger Lernevall
tryck Sib-Tryck Holding AB
8 2015 | 11
1 n
2 n
3n
4 5 frågor till Lina Skoglund
n
Foto: Privat
förtroendevald från IF Metall Östra Skaraborg, som just nu vikarierar på förbundskontoret som
ombudsman med ansvar för bland annat arbetsmarknadsfrågor, hållbart arbete och yrkesut­
bildning.
engagerad. Lina
Skoglund har brunnit för
yrkesutbildningsfrågor
sedan hon själv gick det
industritekniska programmet.
Linas uppdrag
– certifiera teknikcollege
Du har ett starkt en­
gagemang för teknik­
college. Hur började
det?
– När Christer Ax, ombudsman på vår avdelning, skulle
gå i pension fick jag överta
ansvaret för att starta en lokal styrgrupp i Skövde. Det
var 2011 och jag blev ordförande för gruppen. Sedan har
det rullat på.
4
Foto: Linda Håkansson
1
– Ur elevens perspektiv
innebär det att du går på ett
gymnasium där utbildningen
är kvalitetssäkrad och ska
göra dig så anställningsbar
som möjligt. Ur företagens
synvinkel är det så att anställer du en person som har
diplom från teknikcollege vet
du att den eleven har gått på
en kvalitetssäkrad skola, där
branschen varit med och påverkat utbildningens utformning.
2
I ditt uppdrag ingår att
certifiera nya teknikcol­
lege. Varför är certifie­
ring viktig?
– För att bli certifierad som
teknikcollege måste tio kriterier, som Industrirådet har
antagit, uppfyllas. Det handlar bland annat om samverkan mellan skola och arbetsliv, samt att skolan ska ha en
uppdaterad maskinpark som
motsvarar behoven på dagens
arbetsmarknad. Utbildningsanordnaren ska också ha
inventerat vad branschen är
i behov av i regionen, i samarbete med kommunerna och
näringslivet.
Vilken betydelse har det
för en ort att det finns
ett teknikcollege där?
5
3
Vad krävs för att en
utbildning ska bli
certifierad som teknik­
college?
– Dels ska kriterierna uppfyllas, dels ska utbildningsan-
ordnaren erbjuda antingen
industritekniskt program
eller tekniska program med
olika inriktningar, till exempel svets, cnc eller automation.
Vilka övriga arbetsupp­
gifter har du?
– Väldigt många olika!
Under mitt vikariat går jag
in som vice ordförande i
Motorbranschens yrkesnämnd, jag sitter med i
granskningskommittén för
teknikcollege, jag håller
utbildningar i hållbart arbete och har ansvar för
avdelningar­nas förändringsledare.
ingela.hoatson@ifmetall.se