Behovsbedömning

SAMRÅDSHANDLING
BILAGA 1
1 (6)
Behovsbedömning- Checklista för detaljplaner
Beskrivning
Planens namn/Dnr:
Beskriv planområdets befintliga förhållanden:
Beskriv planförslaget:
Medverkande tjänstemän:
Behovsbedömning
Måluppfyllelse: Strider planen mot …?
- Gällande planer och program
- Riksintressen (se översiktsplanen)
- Nationella miljömål
Detaljplan för Jakobsbergs centrala delar:
Del av fastigheten Jakobsberg 11:15 m fl
Dnr: Kst 2013/ 423
Planområdet består av flerbostadshus och
kontorhus i 3-11 våningar, Riddarparken
som är Jakobsbergs stadspark, Tornerparkeringen (ca 435 p-platser som tillhör centrum) samt några kommunala gator. Merparten av byggnaderna inom planområdet uppfördes under 1960-talet och saknar uttalade
kulturhistoriska värden.
Planförslaget innebär att ca 600 bostäder
kan byggas inom planområdet och att lokaler för verksamheter får uppföras i bostadshusens bottenplan. Den nya bebyggelsen
uppförs dels på befintliga centrum- och
bostadsparkeringar, dels på kvartersmark
som idag används som uteplats för de boende. Den nya bebyggelsen kommer huvudsakligen att vara 6-8 våningar.
Nikara Movafaghi och Jenny Ångman
Ja/Nej
Ja
Nej
Nej
Beskrivning
Det finns inga antagna program
eller FÖP för planområdet i dagsläget. Däremot pågår ett programarbete för Jakobsberg centrum
och planförslaget är samordnat
med det pågående programmet.
Planområdet är idag planlagt som
parkering, bostäder, park och
natur. Enligt planen ska markanvändningen ”parkering” ändras
till ” bostäder och handel” och i
övrigt ersätts en del av prickmark
med byggrätt för bostäder och
handel.
Det finns inga Riksintressen inom
planområdet.
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan kan påverkas både
Plan- och exploateringsavdelningen
Besöksadress: Vasaplatsen 11
Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA
Telefon växel: 08-580 285 00
E-post: kommunstyrelsen@jarfalla.se Webbplats: www.jarfalla.se
Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082
2015-03-30
2 (6)
positivt och negativt. Det kan
innebära minskade utsläpp genom
att bygga en tät struktur med bostäder i närheten av spårtrafik.
Dessutom ska gång- och cykeltrafik prioriteras, vilket också kan
bidra till minskade koldioxidutsläpp. Dock kan nya bostäder och
nya verksamheter generera ytterligare biltrafik. Beroende av hur
biltrafiken gynnas inom planområdet, kan det ge en positiv eller
negativ påverkan på klimatet. Om
nybyggnationen sker på ett energieffektivt sätt bidrar det till
minskad klimatpåverkan på lång
sikt.
Miljömålet Frisk luft kan påverkas både negativ och positivt
lokalt. En tätare bebyggelsestruktur med fler bilvägar kan innebära
förhöjda föroreningshalter eftersom luftgenomströmningen
minskar och trafikmängden riskerar att öka. Samtidigt bidrar en
tätare struktur till möjlighet att
använda fjärrvärme, sopsug,
fjärrkyla, mm, vilket leder till en
positiv påverkan på målet.
Det finns risk för att andelen hårgjorda ytor ökar, vilket medför en
ökad mängd dagvatten. Det är
viktigt att hanteringen av dagvatten sker på rätt sätt, så att inte
följande miljömål påverkas negativt: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och
Giftfri miljö.
Ett rikt växt- och djurliv kan
påverkas negativt om befintliga
grönytor tas i anspråk.
En god bebyggd miljö kan påverkas positivt av planen om rekreativa värden höjs, om bullerpåverkan minskar, om gröna oaser skapas, om dagvatten hanteras
i dagen. Målet kan påverkas negativt om grönytor försvinner och
om bullernivåerna blir alltför
höga. Mer hårdgjorda ytor och
mindre grönt, kan medföra större
2015-03-30
3 (6)
risker vid värmeböljor.
Bidrar planen till att nå lokala miljömål?
- Minskade utsläpp av koldioxid.
- Gynna kollektivtrafik och cyklande.
- Tillgänglighet till bostadsnära natur.
- Minskad andel bullerutsatta bostäder.
- Ökad areal skött biologisk värdefull mark.
- God vattenstatus i sjöar och vattendrag.
Påverkas omgivande miljö?
- Mark
- Luft
- Vatten
- Klimat
Ja
Ja
Nej
Nej,
kanske Ja
Nej
Ja, om vi
renar
dagvatten
mer än
idag.
Nej
Ja
Nej
Nej
Minskade koldioxidutsläpp, se
ovan.
Spårtrafik finns i närområdet.
Gång- och cykeltrafik ska prioriteras.
Det finns risk för att fler personer
blir bullerstörda om gångvägar
förändras till bilvägar.
Planen kommer inte att innebära
ökad andel areal biologiskt värdefull mark.
Planen ligger inom Bällstaåns
avrinningsområde. Bällstaån är en
vattenförekomst enligt Ramdirektivet för vatten och den ska uppnå
god kemisk och ekologisk status
innan 2020. Rening och fördröjning av dagvatten behöver ske så
att god vattenstatus kan nås.
Marken som kommer att tas i
anspråk är till stor del exploaterad
redan idag.
Det finns inga kända markföroreningar inom planområdet. Vid
exploatering kommer detta att
undersökas och vid behov kommer förorenad mark att saneras.
Vid tätare struktur med fler bilvägar, mer transporter och med
högre byggnader finns risker för
försämrad luftkvalitet, läs mer
ovan.
Planen ska bidra till att Bällstaåns
kemiska och biologiska status
höjs enligt Ramdirektivet för vatten.
Genom att bygga en tät struktur
med bostäder nära pendeltågstationen, finns goda förutsättningar
för att minska klimatpåverkan per
son, läs mer ovan.
2015-03-30
Påverkas landskapsbild eller stadsbild?
- In- och utblickar, vyer, siktlinjer
- Horisonten, stadssiluetten
- Landskapsrum, stadsrum, gaturum
Påverkas naturmiljö/naturvård (inkl. biologisk mångfald)?
- Riksintresse för naturvård
- Natura 2000-område
- Naturreservat/Naturskydd
- Strandskydd
- ESKO
- Rödlistade arter
- Annan värdefull natur eller samband
Påverkas rekreation och friluftsliv?
- Riksintresse för turism- och friluftsliv
- Människan
- Gröna stråk
Påverkas kulturmiljö/kulturarv?
- Riksintresse för kulturmiljö
- Kulturreservat
- Fornminne
- Byggnadsminne
- Kulturminnesvård
- Historiska samband, möjligheten att avläsa historien i den fysiska miljön
- Annan värdefull kulturmiljö
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
4 (6)
Stadsbilden kommer att förändras
vid planens genomförande och ett
mer attraktivt område kan skapas
med både bostäder och lokaler.
Området kommer att förtätas med
slutna kvarter och byggnaderna
kommer att vara varierade i storlek och höjd.
Bällstaån är ett ESKO (ekologiskt
särskilt känsligt område). Bällstaån ska inte påverkas negativt
av planen. Planen ska istället bidra till att Bällstaåns kemiska och
biologiska status höjs enligt
Ramdirektivet för vatten.
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
ja
Nej
Marken inom planområdet har till
största del bestått av åker- och
ängsmark under Jakobsbergs
gård. Från 1920-talet och framåt
togs marken i anspråk för villabebyggelse. Villakvarteren lades ut i
ett rutnätsmönster och skiljdes åt
av alléer. Den redan befintliga
allén mellan gårdarna Jakobsberg
och Säby (nuvarande Viksjöleden) kompletterades med två nya
poppelalléer, dels den från stationen och upp mot Aspnässkolan,
dels den som idag skiljer de båda
centrumparkeringarna åt vid
Folkungavägen. Villabebyggelsen
revs helt i början av 1960-talet för
att ge plats åt flerfamiljshus, centrumparkeringar och en grönyta
med fotbollsplan/skridskobana
och pulkabacke.
De historiska samband som återstår från villaepoken är de båda
alléernas sträckning öster om
centrum samt enstaka träd. Däremot finns hela 1960-talets struktur bevarad, med undantaget att
grönytan/fotbollsplanen omvandlades till Riddarparken i samband
med förnyelsen av centrum i början av 1990-talet.
2015-03-30
Motverkar planen hushållning av naturresurser och andra resurser?
- Mark, vatten, materiella resurser m.m.
- Transporter, kommunikationer, energi
m.m.
- Tillgänglighet till grönområden
- Effektiv infrastruktur inkl. fjärrvärme
- Ekosystemtjänster
Finns risker för hälsa och säkerhet, uppstår
störningar från omgivningen eller ger planen upphov till störningar?
- Buller, vibrationer
- Föroreningar (mark, luft, vatten)
- Överskrids miljökvalitetsnormer?
- Uppstår risker (Farligt gods, hälsopåverkande verksamheter, strålning)
- Uppstår övriga störningar (t.ex. djurhållning, lukt, allergier)
-Påverkas inre/yttre vattenskyddsområdet
- Riksintresse för dricksvatten
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
5 (6)
Regionen är i behov av fler bostäder. Att förtäta redan ianspråktagen mark är ett sätt att hushålla
med resurser.
En del av marken som kommer
att exploateras är grönytor idag,
det medför att tillgängligheten till
grönytor minskar lokalt.
Vid exploatering används naturresurser. Därför är det viktigt att
genomföra exploateringen med
minsta möjliga påverkan. Dock
bidrar förtätningen till möjlighet
för resurshushållning, energieffektivitet, fjärrvärmeanvändning
och transporteffektivitet.
Det finns risker för ökade bullernivåer om gångvägar förändras
till bilvägar.
Ja
Ja
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
För att skapa god ljudmiljö för de
nya och befintliga bostäderna är
det viktigt att placera byggnaderna på rätt plats utifrån vad som
framkommer av bullerutredningen.
Störningar från vibrationer kan
ske under byggtiden.
Under byggtiden är det viktigt att
Järfällas riktlinjer för länshållningsvatten följs, så att inte Bällstaån förorenas.
Vid dimensioneringen av dagvattenreningen ska Järfällas riktlinjer
för dagvatten följas.
Planområdet gränsar till en sekundär transportväg för farligt
gods.
Om befintliga gångvägar ombildas till bilvägar, behöver säkerhetsaspekterna analyseras.
Finns det risker för…?
- Översvämning
- Erosion, ras, skred
Nej
Nej
2015-03-30
6 (6)
Slutsats om fortsatt utredningsbehov
Kommer planen att leda till betydande miljöpåverkan? Ja eller nej.
Samlad bedömning och motivering till ställningstagandet:
Nej
Det är framförallt redan ianspråktagen mark
som kommer att exploateras. Blandad bebyggelse med arbetsplatser och bostäder i ett
pendeltågsnära läge är positivt med avseende på klimatpåverkan.
Det som måste beaktas i planen är EUs
ramdirektiv för vatten, som säger att god
ekologisk och god kemisk status ska uppnås
i sjöar och vattendrag.
För att skapa god ljudmiljö för de nya och
befintliga bostäderna är det viktigt att placera byggnaderna på rätt plats utifrån vad
som framkommer av bullerutredningen.
Behov av utredningar:
Dagvattenutredning
Bullerutredning
Markundersökningar
Riskanalys, om byggnation av bostäder i
närhet till Viksjöleden (sekundär transportled för farligt gods) planeras
Nästa steg
Om ja: Utför en miljöbedömning och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning under den
fortsatta planprocessen.
Om nej: Redovisa resultat och bedömningar från gjorda utredningar under avsnittet ”Inverkan på miljön” i planbeskrivningen.