STK-2015-938

Malmö stad
1 (1)
Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa
Beredningsbrev
Datum
2015Adress
August Palms Plats 1
Till
Kommunstyrelsen
Diarienummer
STK-2015-938
Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
STK-2015-938
Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa har vid sammanträde den 12 november 2015 beslutat
föreslå kommunstyrelsen besluta
att med godkännande lägga rapporten till handlingarna.
Ordförande
Frida Trollmyr
Sekreterare
Ing-Marie Johansson
Malmö stad
1 (9)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-11-02
Vår referens
Susanne Abramsson
Utvecklingssekreterare
susanne.abramsson@malmo.se
Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
STK-2015-938
Sammanfattning
Syftet med slutrapporteringen är att beskriva fem års arbete med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö samt sprida lärdomar, erfarenheter och goda exempel från arbetet. Föreliggande rapport är med andra ord ingen utvärdering av satsningen. Arbetet har fokuserat på boendemiljön, lärande och arbete för boende i områdena. En av de viktigaste framgångsfaktorerna
har bl a varit samarbeten kring den fysiska miljön som lett till utökade dialoger med medborgarna kring trygghetsskapande åtgärder i den byggda miljön och lokala arbetstillfällen i byggprocesser. En annan viktig framgångsfaktor är experimenterande förhållningssätt och innovativt arbetssätt som gett många nya lösningar på utmaningar i områdena. Områdesprogrammet för ett
socialt hållbart Malmö avslutas i samband med spridningskonferensen den 10 december 2015.
Förslag till beslut
Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta
att med godkännande lägga rapporten till handlingarna.
Beslutsunderlag


G- Tjänsteskrivelse Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Beslutsplanering
Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa 2015-11-12
KS Arbetsutskott 2015-11-16
Kommunstyrelsen 2015-11-18
Kommunfullmäktige 2015-12-10
Ärendet
SIGNERAD
2015-11-02
Bakgrund
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en femårig investering (2010-2015) för att förbättra
levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som
lägst. Genom att påverka utvecklingen i fem områden verkar Områdesprogrammet för att stärka
2 (9)
den sociala hållbarheten i hela Malmö. De fem prioriterade områdena är Herrgården,
Holma/Kroksbäck, Södra Sofielund/Seved, Lindängen och Segevång.
Samma år som kommunstyrelsen fattade beslut om Områdesprogrammet togs även två andra
viktiga politiska beslut inom social hållbarhet i Malmö stad, att införa en folkhälsopolicy och att
tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmökommissionen.
Malmökommissionens uppdrag var att genomföra en analys över orsaker till ökade skillnader i
hälsa och föreslå vetenskapligt underbyggda rekommendationer. Områdesprogrammet däremot
har haft mer fokus på praktiska insatser.
Under 2011 togs en gemensam målbild för Områdesprogramet fram. Med utgångspunkt i erfarenheter av tidigare satsningars målformuleringar (framför allt Välfärd för allas kvantitativa mål)
beslutades att målen skulle vara av kvalitativ karaktär och omfatta både sociala och fysiska dimensioner. Alla mål i Områdesprogrammet knöts till kommunens budgetmål: arbete och tillväxt,
trygghet delaktighet och demokrati, barn och ungas livsvillkor, integration och minskade klyftor
samt kultur och fritid. Följande långsiktiga mål för HolmaKroksbäck/Herrgården/Lindängen/Seved/Segevång (Områdesprogrammet) formulerades:





Områdena ska vara attraktiva och trygga där människor med olika bakgrund och förutsättningar väljer att bosätta sig och vistas och där olika typer av fastighetsägare väljer att
investera.
Den fysiska utvecklingen ska vara en bärande kraft som leder den sociala utvecklingen
framåt i den grad att det blir en förebild för arbetet med sociala förändringar.
Skolorna ska utveckla en verksamhet som gör att elever från hela Malmö och Skåne söker sig till dessa skolor.
Näringslivs- och innovationsklimatet ska vara så stimulerande att många företag och entreprenörer väljer att etablera sig där.
Innehållet i kultur- och fritidsaktiviteter ska hålla en sådan nivå att människor från hela
Malmö och Skåne väljer att ta del av dem.
De övergripande målen är framför allt av visionär karaktär och har inte redovisats separat i deloch helårsrapporter till kommunstyrelsen. Inom respektive område har målområdena däremot
brutits ner till lokala mål som följts upp i olika omfattning.
Tre gemensamma spår; boende, lärande och jobb, har genomsyrat det gemensamma arbetet i
Områdesprogrammet i form av bland annat gemensam målbild, i uppföljningarna till kommunstyrelsen och i lokala arbetsgrupper. De tre spåren kompletterar varandra. För en hållbar stadsutveckling krävs investeringar både i den fysiska miljön och dess infrastruktur samt investeringar
i människors kunskap och kapacitet, eller som det formulerats i Områdesprogrammet ”det fysiska skelettet kompletteras med sociala muskler”.
Dialog och involvering är centrala begrepp i programmet med betoning på att göra saker med
invånare och olika aktörer, snarare än åt och för. Fokus i arbetet har varit att göra många saker på
samma plats. Utgångspunkten har varit konkreta utmaningar och möjligheter i respektive område, att involvera många olika aktörer för att både formulera problem och tänkbara lösningar
samt tillämpa ett prövande och experimenterande arbetssätt där lösningar som fungerar gradvis
skalas upp.
3 (9)
Styrning och organisering
Stadsområdesfullmäktige är ytterst ansvarig för Områdesprogrammet i respektive stadsområde
och kommunstyrelsen ansvarar för programmet som helhet.
I Områdesprogrammets styr- och ledningsgrupp ingår stadsdirektören, stadskontorets välfärdsdirektör, sociala resursförvaltningens direktör, stadsområdesdirektörerna, kulturdirektören, miljödirektören och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsdirektören.
Stadsområdenas områdesutvecklingschefer och enhetschefen för FoU och socialt hållbar utveckling på stadskontorets välfärdsavdelning har regelbundna möten.
Inom respektive Områdesprogram finns en områdeskoordinator anställd. De ansvarar för lokal
samordning av arbetet och att utifrån Områdesprogrammet initiera och driva för att stimulera
olika aktörer att var för sig och tillsammans, bidra till områdenas utveckling. Stadskontorets kontaktperson för Områdesprogrammet har haft regelbundna möten med områdeskoordinatorerna i
samband med sammanställningen av slutrapporten.
Kommunikationscheferna har tillsammans med kommunikationsansvariga från stadskontoret
återkommande möten för att diskutera kommunikationsfrågor rörande satsningen. Stadskontoret ansvarar för samordningen av de övergripande kommunikationsinsatserna.
Stadskontoret ansvarar även för uppföljningen av Områdesprogrammet, vilket innebär att förse
kommunstyrelsen med delårs- och helårsrapporter. I stadskontorets ansvar ingår därmed även
slutrapportering till kommunstyrelsen som kan bidra till att sprida goda exempel från arbetet.
För att uppfylla detta ansvar har stadskontoret tagit fram en tjänsteskrivelse och en rapport till
kommunstyrelsen och en slutrapport i populärversion. Rapporterna och goda exempel från arbetet med Områdesprogrammet kommer även att spridas genom en konferens i samband med
programtidens slut. Slutrapporterna ska kunna användas som inspiration efter programtidens
slut i kommande välfärdssatsningar och i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö.
Rapporten utgör en beskrivning av valda delar av arbetet med Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö. Det är med andra ord ingen utvärdering.
Ekonomi
Anslaget till Områdesprogrammet uppgår till drygt 20 Mkr per år. Finansieringen av Områdesprogrammets genomförande ingår framför allt inom ramen för förvaltningarnas resursfördelade
budget, vilket har krävt tydliga prioriteringar och att insatserna i programmet arbetats in i befintliga verksamhetsplaner och budgetar. Vissa kostnader, bland annat lönekostnader för de fem
områdeskoordinatorerna, har dock finansierats av extra tilldelade medel. De kommunala medlen
till Områdesprogrammet har framför allt använts till att utveckla nya samarbeten och lösningar
snarare än till ordinarie verksamhet. I budgeten för 2014 förändrades de ekonomiska förutsättningarna för Områdesprogrammet genom beslutet att 2 Mkr per Områdesprogram skulle avsättas för en långsiktig utveckling av lokala mötesplatser för unga. Flera förvaltningar har inom
ramen för befintlig budget avsatt medel för insatser och personella resurser i Områdesprogrammet. Områdesprogrammet avslutas i september 2015.
Resultat
Detta avsnitt utgör en kortfattad beskrivning av valda delar av arbetet med Områdesprogrammet
för ett socialt hållbart Malmö.
Herrgården
4 (9)
Rosenkraft är ett partnerskap som syftar till att stimulera näringslivsetableringar och investeringar
i Rosengård för att fler arbetstillfällen ska skapas. Partnerskapet verkar även för att utvidga och
stärka samarbetet kring lokal utveckling. En viktig del är att arbeta med bilden av området för att
visa på fördelarna för verksamheter att etablera sig i Herrgården.
Amiralsstaden tar sin utgångspunkt i knutpunkten Amiralsgatan/Kontinentalbanan och den planerade Rosengård station. Syftet är att genom stadsutveckling stärka kopplingarna till och bryta
barriärer till angränsande områden. Amiralsstaden är ett av två föreslagna stadsutvecklingsprojekt som förespråkas i Malmökommission. Målen är att skapa fler bostäder och arbetstillfällen
genom en förtätning och utveckling av det befintliga stadsrummet.
Kraftsamling Herrgården är en kunskapsallians med aktörer från idéburen, offentlig och privat sektor samt Malmöbor. Syftet är att utifrån en gemensam målbild definiera gemensamma behov av
samverkan och insatser samt identifiera tillgångar och möjligheter, hinder och problem för att nå
en gemensam målbild. Hittills har ca 50 aktörer medverkat i Kraftsamling Herrgården. Processen
samordnas för närvarande av Rädda Barnen, Individuell Människohjälp och stadsområdesförvaltning Öster och Malmö stad.
Lindängen
Allaktivitetshuset på Lindängen har öppet sju dagar i veckan och erbjuder gratis aktiviteter till
Lindängens alla barn och vuxna. I följeforskningen är det inte aktiviteterna på Allaktivitetshuset
som i första hand framhålls som framgångsfaktorn utan istället de värden som skapats på mötesplatsen i form av tillit och att vara eller ha en lokal förebild. Forskningen visar även att mobbing, knarkförsäljning och klotter minskat samt att skolbetygen på Lindängeskolan ökat mest i
hela Malmö. 60 procent av besökarna på Allaktivitetshuset är flickor och kvinnor vilket är unikt i
motsvarande områden.
Processen kring Lindängen centrum är ett exempel på en samverkan mellan det fysiska skelettet och de
sociala musklerna dvs investeringar i den fysiska omgivningen som skapar sociala effekter i form av
trygghet, kunskap och nya arbetstillfällen. Behovet av förnyelse av Lindängen centrum är uttryckt i dialoger med boende i området. I planen finns ett öppet torg, ökade handelsytor, ett nytt
bibliotek, mer service och nya bostäder runt torget. Ett avtal med en investering på ca 300 Mkr i
totalt 140 nya lägenheter på Lindängen har tecknats. Nya arbetstillfällen har möjliggjorts genom
sociala klausuler mellan fastighetsägaren och Malmö stad.
Framtidens hus har ett särskilt fokus på ökad sysselsättning och minskat försörjningsstöd. Offentliga (SoF Söder, individ- och familjeomsorgen, Arbetsförmedlingen Bryggan, Jobb Malmö, Öppenvårdshuset Gustav) och idéburna aktörer (Röda Korset och Rädda Barnen) finns i lokalt på
Lindängen vilket ger aktörerna förutsättningar att arbeta gemensamt utifrån en helhetsbild av
brukarens behov och förutsättningar. Framtidens hus lyfts i Malmö stads budgettext från 2016
som en framgångsrik metod för att på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd.
Holma/Kroksbäck
El Sistema syftar till att stärka skolresultaten genom att utveckla barns språk via musik och sång.
Verksamheten riktar sig till flickor och pojkar 4-9 år. Föräldrarna bjuds till skolan varje vecka för
att lyssna på när barnen spelar och sjunger vilket resulterat i att skolan nu får kontakt med föräldrarna som tidigare varit svåra att nå. Verksamheten är ett exempel på hur en förvaltning, i
detta fall kulturförvaltningen, tar hjälp av andra förvaltningar och aktörer för att stärka skolresul-
5 (9)
taten. Samarbetet skapar även förutsättningar för Kulturskolan att nå ut till flickor och pojkar i
socioekonomiskt svaga områden.
Kulturbro är en satsning på upplevelsebaserat lärande som går ut på att hjälpa barn med den
språkliga utvecklingen genom att organisera utflykter. Inför utflykterna går pedagogerna igenom
de ord och begrepp som barnen kommer att möta vid utflykten. Det underlättar upplevelsen och
används sedan i undervisningen med syfte att öka barnens ordförråd och därmed även måluppfyllelse. Genom utflykterna får barnen bilder att koppla de nya orden till och får ta del av samhället utanför det egna boendeområdet. Kulturbro sker i samvekan mellan Holmaskolan, kulturförvaltningen och SoF Väster.
Forskningscirklar har använts som metod i syfte att finna former för samverkan och få en fördjupad förståelse för komplexa frågor såsom svårhanterliga sociala processer som utvecklas i olika
bostadsområden. I forskningscirkeln har förutom forskarna bl a representanter från polis, räddningstjänst, skola, individ- och familjeomsorg, områdesutveckling, gatukontoret, bussbolag, fastighetsföretag och Rädda Barnen deltagit. En viktig slutsats var att det krävs samordnade fysiska
och sociala åtgärder för att förändra en plats egenskaper och utsatthet. Arbetet har resulterat i
bättre samverkan mellan lokala aktörer och i vissa fall rapporter och åtgärdskataloger.
Segevång
Familjer på Segevång är en satsning med målet att fler föräldrar i barnfamiljer ska bli självförsörjande samt att minska kostnaderna för försörjningsstödet. Klienterna ska närma sig arbetsmarknaden genom att stärka nätverksbyggandet och delaktigheten i samhällslivet samt öka kunskapen
om svenska språket. Under projektet har 51 av 131 barnfamiljer blivit självförsörjande, vilket
motsvara ca 40 procent. Framgångsfaktorer är bl a färre antal ärenden per ansvarig socialsekreterare, möjligheten att kunnat testa nya metoder för att utreda bakomliggande faktorer till arbetslöshet samt nya förhållningssätt.
Sege Park ska omvandlas till en stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, offentlig service
och parker. Områdesprogrammet har varit representerat i den fysiska planeringen vilket har bidragit till en bättre koppling mellan de sociala och fysiska förvaltningarnas kompetenser och en
omfattande dialog med medborgarna. Dialogerna har syftat till att ta tillvara på tankar och idéer
om området idag och förväntningar på området i framtiden. Arbetet har lett fram till ett planprogram och en hållbarhetsstrategi.
Fritids- och kulturhuset ska efter beslut av stadsområdesnämnden få utökad aktivitet. I huset ryms
idag områdesbibliotek, medborgarkontor, fritidsgård och fritidsklubb för mellanstadiebarn samt
lokaler som hyrs ut till fest, teater, möten och idrott. Ambitionen är att göra huset till ett levande
kulturhus.
Södra Sofielund/Seved
Unga möts i Sofielund (UMIS) skapades för att ge en meningsfull fritid till barn och unga i området.
Att Malmö stad och civilsamhället (ungdomsorganisationen Hela Malmö) äger frågan tillsammans ses som en nyckel till ett långsiktigt engagemang och är en del av framgången. Aktiviteterna är gratis och hålls på Sofielundskolan direkt efter skoltid, vilket bidrar till att barnen får delta i
aktiviteterna. Ett aktivt jämställdhetsperspektiv har resulterat i att lika många flickor som pojkar
deltar i aktiviteterna. På UMIS skapas även arbetstillfällen genom att ett 30-tal aktivitetsledare
från aktuella föreningar och verksamheter arvoderas.
6 (9)
BID (Business Improvement District) i Sofielund, är en ideell förening med kommersiella fastighetsägare som vill rusta upp och utveckla Sofielund till en attraktiv del av Malmö. Det ska göras
genom seriös fastighetsförvaltning och ökad trygghet, stolthet och sammanhållning i området.
Ett av målen för föreningen är att få fler boende att vilja stanna kvar på området. Fastighetsägarna tjänar på att trivseln i området ökar genom att det lockar till sig fler som vill investera,
bygga och starta företag. Det bidrar även till att Malmö stads kostnader för bl a skadegörelseminskar. BID Sofielund har drygt 25 medlemmar.
Mötesplatsen på Seveds syftar till att öka tilliten och främja den sociala sammanhållningen mellan
olika grupper i området. På mötesplatsen kan man umgås med vänner eller komma i kontakt
med olika myndigheter och organisationer. Mötesplatsen samarbetar med bl a Arbetsförmedlingen Bryggan, Förebyggarsektionen, Hela Familjen och Jobb Malmö för att skapa arbetstillfällen. Seveds Mötesplats driver även projektet Mötesplats: Naturen med syfte att stärka
undervisningen i förskolan och skolan. Det görs genom utomhuspedagogik med fokus på kretslopp, odlingsaktiviteter, naturfrågor och kunskap kring hållbar utveckling. I Seved har Mötesplats: Naturen bidragit till att ett ökat antal föräldrar söker sig till skolan, inte bara familjer bosatta i Seved, utan även familjer från övriga Malmö.
Slutord
Utvecklingen i de geografiska områdena som Områdesprogrammet verkat i har följts upp och
utvärderats genom bl a forskning, i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen och i statistiska underlag under programtidens fem år. Bland annat genomfördes en tvåårsavstämning av
Demokratikonsult1 och KTH i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 8 september 20102.
Tvåårsavstämning
Utvärderarna konstaterade att det efter två års verksamhet var för tidigt att mäta effekter som
visar på förbättrad social hållbarhet utifrån genomförda åtgärder. Det var också svårt att avgöra
vilka effekter som uppstått som en följd av insatserna inom ramen för Områdesprogrammet och
vad som berodde på utomstående insatser och från ordinarie kommunal verksamhet. Det som
kunde påvisas var främst fysiska förbättringar i form av bättre boende- och områdesmiljö samt överlag
förbättrad upplevd trygghet i områdena. En erfarenhet i områdesprogramsarbetet har varit att förtroende från medborgarna vunnits genom ett konsekvent arbete med utvecklingen i området, vilket
delvis exemplifieras av upprustningen av fastigheter, lägenheter och innergårdar. Det är snabba insatser
som syns och är påfallande effektiva eftersom boende trivs bättre och känner sig tryggare.
Av rapporterna framgår att förutsättningarna för att skapa social hållbarhet har förbättrats. Nya nätverk,
mötesplatser och kontaktytor till medborgarna har etablerats. En arbetsprocess som har utvecklats i Områdesprogrammet är det tvärsektoriella arbetet med nära involvering av fackförvaltningar, fastighetsägare, myndigheter, föreningar och enskilda medborgare. Både Demokratikonsult och KTH
beskriver att arbetet i Områdesprogrammet har lyckats med just detta: ”Områdesprogrammen
har inneburit en positiv förändring avseende uppbyggnaden av en mottagande organisation som
utgår från de boendes behov” och som istället för att arbeta för invånarna arbetar tillsammans
med invånarna. Rapporterna visar att det finns förbättringsområden avseende Områdesprogrammens målformulering och begreppsdefinitioner.
Utvärderingsrapport för åren 2010-2012, Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, Demokratikonsult & samarbetspartner
1
2
KS-KOM-2010-00176
7 (9)
När Områdesprogrammet skulle starta formulerades behovet av följeforskning som löper under
projektets gång, från start till slut, med målsättningen att genom kontinuerlig dialog och återkoppling av relevanta observationer hjälpa projektet att uppfylla sina målsättningar. Diskussioner
kring förslag på följeforskning och kostnader har genomförts. Det har inte avsatts medel för en
gemensam följeforskning. Istället inleddes en rad andra samarbeten mellan stadsdelarna, stadskontoret och universitet och högskolor. Följande lärdomar och erfarenheter har dragits efter fem
års arbete.
Samverkan och dialog
Framgångarna med samverkan och dialog som KTH och Demokratikonsult beskriver i tvåårsavstämningen har fortsatt vara en framgångsfaktor i Områdesprogrammet. Utifrån samlad erfarenhet och forskning framkommer att det behövs många olika insatser på flera olika områden tillsammans med flera aktörer för att uppnå en helhet som sammantaget gör skillnad på befolkningsnivå. I Kommunstyrelsens beslut om Områdesprogrammet från 2010 uppmanas alla kommunala förvaltningar att avsätta tid och resurser i satsningen. I ärendet står det även att kunskapsallianser med många olika aktörer ska skapas. Områdesprogrammet är med och påverkar
utvecklingen av nya metoder och arbetssätt där samverkan mellan olika aktörer är en av de mest
framgångsrika.
Grundläggande i arbetet har varit att fånga upp medborgarnas, föreningarnas och andra aktörers
engagemang och intresse för sitt område och ta reda på vilka frågor som de bedömer som mest
angelägna att arbeta vidare med. Lokala aktörer och boende i områdena har varit med och bidragit till att skapa relevanta aktiviteter och de kommunala verksamheterna har på flera olika sätt
anpassat organisationen för att på bästa sätt möta deras behov och önskemål. Samarbetet med
de tekniska förvaltningarna är ett exempel på detta. De fysiska åtgärder som har genomförts och
genomförs i Områdesprogrammet är väl förankrade i de sociala aspekterna till följd av samarbeten mellan olika aktörer. Det har bland annat lett till utökade dialoger med medborgarna kring
trygghetsskapande åtgärder i den byggda miljön och lokala arbetstillfällen i byggprocesser.
Ett innovativt arbetssätt
Inom Områdesprogrammet har begreppet innovation varit välanvänt. I nationalencyklopedin
(ne.se) definieras innovation som ”förnya”, ”åstadkomma något nytt” och beskrivs som ”förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och
sedan sprids där”. I Områdesprogrammets allra första tjänsteskrivelse från 2010 är detta tankesätt tydligt formulerat: Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas
och de som fungerar gradvis skalas upp. På så sätt förflyttas de fyra områdena från ”problemområden” till ”innovationsområden”. Ambitionen är att göra innovationsarbetet i dessa områden så intressant att en lång rad parter
i samhället med kompetens och resurser vill ansluta sig till förändringsprocessen.
Ett innovativt arbetssätt har inom Områdesprogrammet inneburit dels att ha ett experimenterande förhållningssätt, dels att kombinera befintliga lösningar på nya sätt. En innovation kan
jämföras med en resväska med hjul, där befintlig kunskap eller två existerande uppfinningar, i
detta fall hjulet och väskan, sätts samman och blir en ny lösning. Ett exempel från Områdesporgrammet är aktiviteter i skolans lokaler efter skoltid. Skolans lokaler står tomma efter skoltid och
kunskapen om vikten av lokala mötesplatser för att skapa tillit och trygghet i området har resulterat i att skolans lokaler används till aktiviteter för boende i området. Denna innovativa lösning
är resurseffektiv, kostnadseffektiv, socialt hållbar och är en av de viktigaste i Områdesprogrammet.
8 (9)
Lärande
När till exempel föräldrarnas stöd och initiativ inte räcker till måste kompensatoriska krafter
stödja flickors och pojkars möjlighet att utvecklas och uppnå en av de viktigaste skyddsfaktorerna, godkända betyg i åk 9. I Områdesprogrammet har det bl a inneburit samarbeten mellan skolan och andra aktörer.
Mot bakgrund av omorganisationen inom skolförvaltningarna bestämdes tidigt att inga stora
insatser skulle genomföras i undervisningen i Områdesprogrammet. De flesta insatser som rör
lärande har istället haft ett fokus på att komplettera skoldagen, ofta i samarbete med civilsamhället, genom att skapa en meningsfull fritid, servera frukost innan skoldagens början, hjälpa till
med läxläsning, språkstöd i form av bl a musik och utflykter och mycket annat som syftar till att
förbättra skolresultaten. Fokus har även legat på att göra skolan till en del av det lokala samhället
och inte bara en plats där barnen vistas dagtid. Skolan ska vara ett kunskapscentrum som är integrerad på alla plan i det lokala samhället. Detta tankesätt har implementerats på flera platser i
Områdesprogrammet och omfattar lärande medborgare till medborgare som har skapat sysselsättning, tillit och gemenskap för boende.
För att få stöd till fortsatta satsningar som syftar till att komplettera skoldagen för ökad måluppfyllelse i skolan har Allaktivitetshuset utvärderats kvalitativt och kompletterats med betygsstatistik och både UMIS och El Sistema håller på att utvärderas.
Sociala investeringar
I en artikel på Malmö stads intranät i april 2015 intervjuas ekonomidirektören, en ekonom och
en kvalitetscontroller på stadskontoret för att beskriva Malmö stads syn på sociala investeringar.
Kommuner har ettåriga budgetar och måste hitta lösningar inom det. De intervjuade menar dock
att sociala investeringar innebär ett nytt sätt att göra prioriteringar av insatser i det förebyggande
arbetet för att minska framtida kostnader. Det handlar om att sätta in resurser tidigt utifrån två
aspekter: tidigt i livet och tidigt när ett problem uppstår. Det är viktigt eftersom socialt utanförskap medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. Nationalekonomerna
Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har utvecklat beräkningar som visar vad utanförskap kostar för enskilda kommuner, myndigheter och samhället i stort. Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10–15 miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under personernas vuxna liv. Med hjälp av detta beräkningsverktyg är det möjligt att räkna ut
samhällsvinsten för enskilda förebyggande projekt. I Områdesprogrammet har forskning med
stöd av universitet och högskolor genomförts men det saknas ofta ett socialt investeringsperspektiv och en kostnadsberäkning som kan visa på förväntad nytta och konsekvenser av utebliven insats. Den kvalitativa bedömningen som ofta görs kan tillsammans med kostnadsberäkningar ligga till grund för prioriteringar av insatser där olika alternativa lösningar ställs mot
varandra. Den typen av underlag hade sannolikt varit användbara i diskussionerna kring besparingar och hot om nedläggning av förebyggande insatser inom Områdesprogrammet.
En lärande organisation
Malmö stad har sedan mitten av 1990-talet varit föremål för en rad olika nationella och/eller
lokala välfärdssatsningar. När de sammanställs efter varandra är likheten mellan formuleringarna
av Områdesprogrammets uppdrag och tidigare satsningar slående. Det tyder på att arbetet med
ojämlikhet i hälsa och frågor som boende, lärande och jobb kräver långsiktighet och är ständigt
aktuella. Däremot finns ett behov av att på ett bättre sätt dra lärdom av tidigare satsningar. Redan år 2011 tog stadskontoret ett initiativ till att undersöka förutsättningarna för att upprätta en
9 (9)
erfarenhetsbank med lärdomar från kommunens tidigare välfärdssatsningar. Någon erfarenhetsbank har dock aldrig upprättats. Det finns ett behov av att åter lyfta frågan om en stadsövergripande erfarenhetsbank med syfte att verka för lärande och utveckling genom spridning av kunskap och erfarenheter. Inför att nya välfärdssatsningar sätts igång behöver även tid avsättas för
att kunna göra medvetna prioriteringar av resurser. I en lärande organisation behöver även lyckade satsningar implementeras i ordinarie verksamhet/kärnverksamheten.
Nästa steg
Malmö stad har under många år arbetat med att breda utvecklingsinsatser för hela staden men
också riktat mot områden där behoven har varit mer uttalade. För att fortsätta främja utvecklingen och stärka framdriften i hållbarhetsfrågorna planeras en förvaltningsövergripande ansökan
inom ERUF ”hållbar stads- och samhällsutveckling”. Ansökan ska ta sin utgångspunkt i
Malmökommissionen och Malmömodellen och även beakta lärdomar från Områdesprogrammet. Den gemensamt upparbetade kunskapen i tidigare initiativ är den bärande delen i arbetet
för ett långsiktigt hållbarhetsarbete i Malmö stad.
Ansvariga
Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
Slutrapport Områdesprogram
för ett socialt hållbart Malmö
Stadskontoret, Välfärdsavdelningen
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-09-16
1.0
Lisa Gunnefur
Stadskontoret
Välfärdsavdelningen,FoUochsocialt hållbar utveckling
Innehållsförteckning
Slutrapport Områdesprogram ........................................................ 1
för ett socialt hållbart Malmö .......................................................... 1
Innehållsförteckning........................................................................ 2
Sammanfattning .............................................................................. 6
Inledning........................................................................................... 7
Bakgrund .......................................................................................... 8
Syfte ............................................................................................... 8
Tillvägagångssätt ........................................................................... 8
Tidigare välfärdssatsningar (1995-2015)........................................ 9
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ........................... 11
Målen för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ........ 12
Styrning och organisering ......................................................... 13
Styrning och organisering av Områdesprogrammet har vid ett
flertal tillfällen förändrats under programtiden. ......................... 13
Politik ........................................................................................ 14
Ekonomi ................................................................................... 15
Följeforskning – en del av uppföljning och utvärdering ............. 17
Boende, lärande, jobb ur ett Malmöperspektiv ........................... 18
Fysisk planering, boende, trygghet och tillit ................................. 18
Jobb ............................................................................................. 22
Lärande ........................................................................................ 26
Aktiviteter i respektive Områdesprogram ................................... 30
.................... 30
Områdesprogram Herrgården ...................................................... 30
Förhållningssätt och arbetssätt ................................................. 30
Kraftsamling Herrgården .......................................................... 31
Rosenkraft ................................................................................ 32
Amiralsstaden ........................................................................... 32
Dialog med Malmöbor .............................................................. 32
Mervärden med samverkansprocesser .................................... 33
2 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Lindängen .................................................................................... 34
Allaktivitetshuset på Lindängeskolan ........................................ 34
Centrumprocessen Lindängen ................................................. 35
Framtidens hus ......................................................................... 36
Holma/Kroksbäck ......................................................................... 38
El Sistema ................................................................................ 38
Kulturbro för socialt hållbar stadsutveckling ............................. 39
Holma Infocenter ...................................................................... 39
Forskningscirklar och trygghetsprogram................................... 39
Segevång ..................................................................................... 42
Familjer på Segevång............................................................... 42
Medborgardialog i Sege Park ................................................... 43
Utvecklingsområde Fritids- och Kulturhus på Kirseberg ........... 44
Södra Sofielund och Seved .......................................................... 46
Unga möts i Sofielund (UMIS) .................................................. 46
Fastighetssamverkan (BID) ...................................................... 46
Mötesplats Seved ..................................................................... 48
Mötesplats: Naturen ................................................................. 48
Övriga förvaltningars engagemang i Områdesprogrammet ...... 50
Fastighetskontoret ....................................................................... 50
Fritidsförvaltningen ....................................................................... 50
Gatukontoret ................................................................................ 50
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning - stadskontoret har
haft samordningsansvar för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö.
Ansvaret har inneburit, förutom att vara sammankallande för gemensamma
mötesorgan, en kontinuerlig kontakt och stöd till respektive
områdesprogram. Mötesorganen under åren 2010-2014 har varit
samordningsgruppen, i vilken stadsdirektören, stadsområdesdirektörerna och
kulturdirektören ingått, beredningsorganet, i vilket områdeskoordinatorerna och
stadsområdenas kommunikationschefer ingått, samt koordinatorsgruppen i
vilken samtliga områdeskoordinatorer och stadskontorets team ingått. Under
2014 kompletterades samordningsgruppen med ytterligare kompetens och
bytte namn till ledningsgrupp för Områdesprogram. Sammansättningen
breddades till att omfatta även förvaltningsdirektörer med ansvar för de tre
definierade spåren; framtidens lärande, boende och jobb. Ansvaret från
stadskontoret var fortsatt att koordinera Områdesprogrammen, men den
sammankallande rollen förändrades under året för att ge ett optimalt
strategiskt stöd och processledning. Stadskontoret ansvarade fortsatt för att
samordna kommunikationsinsatser. Vid styr- och ledningsgruppen för social
hållbarhets möte i januari 2015 beslutades att samordningsgruppen skulle
upplösas och att dess uppdrag framöver skulle ingå som en del av styr- och
ledningsgruppen Social hållbarhets uppdrag. I denna styrgrupp ingår
stadsdirektören, stadskontorets välfärdsdirektör, sociala resursförvaltningens
direktör, stadsområdesdirektörerna, kulturdirektören, miljödirektören och
arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsdirektören. ................. 50
Därutöver har stadskontoret medverkat i planering, utveckling och
genomförande av för områdesprogrammen gemensamma aktiviteter, såsom
strategidagar, studiebesök, möten och dialog med övriga förvaltningar och
ledningsgrupper, samverkan med Malmö högskola mm. ........................ 51
Stadskontoret har dessutom utvecklat infrastrukturen för social hållarhet och
social innovation i Malmö stad och arbetat för att knyta samman
3 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Områdesprogrammen med åtaganden från ärendet med
Malmökommissionen. Vidare svarar stadskontoret för bevakning av och
stöd för att söka medel inför EU:s kommande strukturfondperiod. Det
handlar bland annat om att identifiera aktiviteter som prövats, utvärderats i
Områdesprogrammen och som kan skalas upp med stöd av EU-finansiering.
..................................................................................................... 51
Stadskontoret har vidare koordinerat uppföljningsinsatser av
Områdesprogrammen och försett kommunstyrelsen med underlag till DR 1,
DR2 och en årlig lägesrapport. I stadskontorets ansvar ingår därmed även
att skriva föreliggande slutrapport till kommunstyrelsen och bidra till att
sprida goda exempel från arbetet. Även de centrala
kommunikationsinsatserna har samordnats på stadskontoret. I det arbetet
har bland annat en gemensam övergripande kommunikationsstrategi tagits
fram. Strategin utgick ifrån Malmö stads kommunikationspolicy och i den
angavs bl a interna och externa målgrupper, kommunikationsmål, budskap
och aktiviteter, men också grafisk profil och principer för
kommunikationsarbetet. Kommunikationsvägarna har varit både
traditionella kanaler, som webb, film, trycksaker och nyhetsbrev, och nya
som facebook, väggtidning och elektronisk infobox, användes. Media har
kunnat följa Områdesprogrammet både via de kommunikationskanaler som
användes för att nå medborgarna och via pressmeddelanden. Som en del av
den interna kommunikationen till medarbetare i Malmö stad framställdes ett
chefspaket vars syfte var att öka chefernas reflektion på hur de skulle kunna
bidra i Områdesprogrammet. Kommunstyrelsens ledamöter har genom
nyhetsbrev fått regelbunden uppdatering av arbetet i Områdesprogrammet.
Som ett sätt att tillfälligt öka kommunikationsresurserna för ett
Områdesprogram i taget startades 2011 arbetssättet
kommunikationsfokusering. Under en vecka samlades ett stort antal
kommunikatörer i ett av Områdesprogrammen. Det exemplifierade nya sätt
att samarbeta över förvaltningsgränserna och att hitta innovativa lösningar.
..................................................................................................... 51
För den kontinuerliga samordningen av arbetet med områdesprogrammen
har stadskontoret avsatt sammanlagt cirka två heltidstjänster, uppdelade på
olika funktioner. Därutöver har tillkommit den arbetstid som olika
tjänstemän på stadskontoret har avsatt för medverkan i arbetsgrupper,
utförande av uppdrag med mera......................................................... 52
Kulturförvaltningen ....................................................................... 52
Miljöförvaltningen ......................................................................... 52
Serviceförvaltningen..................................................................... 52
Skolförvaltningarna ...................................................................... 53
Sociala resursförvaltningen .......................................................... 53
Stadsbyggnadskontoret ............................................................... 54
Resultat av arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart
Malmö ............................................................................................. 55
Sammanfattning av Demokratikonsult och KTHs forskning inför
tvåårsavstämningen ..................................................................... 55
Uppföljningar och forskning.......................................................... 56
Holma Kroksbäck ..................................................................... 56
Lindängen................................................................................. 57
Herrgården ............................................................................... 59
Södra Sofielund/Seved ............................................................. 61
4 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Segevång ................................................................................. 62
Koordinatorernas sammanfattande punktlista ........................... 64
Slutord ............................................................................................ 66
Samverkan och dialog.................................................................. 66
Ett innovativt arbetssätt ................................................................ 66
Lärande ........................................................................................ 67
Sociala investeringar .................................................................... 67
En lärande organisation ............................................................... 68
Nästa steg .................................................................................... 68
5 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Sammanfattning
Syftet med denna rapport är att beskriva fem års arbete med Områdesprogram
för ett socialt hållbart Malmö samt sprida lärdomar, erfarenheter och goda
exempel från arbetet. Föreliggande rapport är med andra ord ingen utvärdering
av satsningen. Texterna är framtagna i nära samarbete med stadsområdenas
områdeskoordinatorer, med stöd från representanter/sakkunniga från
stadsområdena och stadskontoret. Rapporten är framtagen under våren 2015.
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en i raden av flera
välfärdssatsningar i Malmö. För att sätta arbetet med Områdesprogrammet i en
historisk kontext ges inledningsvis en kort tillbakablick på välfärdsarbetet i
Malmö stad avseende bland annat tidigare välfärdssatsningar. I
bakgrundskapitel beskrivs även Områdesprogrammets syfte, mål, ekonomi,
styrning mm.
Tre gemensamma spår, boende, lärande och jobb, har genomsyrat arbetet i
Områdesprogrammet i form av en gemensam målbild, i lokala arbetsgrupper
och i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen. De tre spåren
kompletterar varandra. För en hållbar stadsutveckling krävs investeringar både
i den fysiska miljön och dess infrastruktur samt investeringar i människors
kunskap och kapacitet, eller som det formulerats i Områdesprogrammet ”det
fysiska skelettet kompletteras med sociala muskler”. Under det andra kapitlet
presenteras ett urval av beslut, omorganisationer, samarbeten, insatser och
andra omständigheter som påverkat arbetet med ett socialt hållbart Malmö och
därmed även Områdesprogrammets genomförande och utfall.
I kapitlet Aktiviteter i respektive Områdesprogram lyfts ett urval av alla de
aktiviteter, insatser och arbetssätt som genomförts inom ramen för
Områdesprogrammet, inom respektive delområde. Bland annat beskrivs hur
arbetet med Malmöbors medverkan, strategisk fysisk planering, nya
förhållningssätt, samverkan och medskapande samt sociala innovationer och
uppskalning genomförts. För att samla in material har områdeskoordinatorerna
och representanter från de verksamheter som beskrivs i kapitlet intervjuats.
Kommunstyrelsens beslut från 2010 om starten av programmet innebär ett
åtagande, i tid och resurser, för alla Malmö stads förvaltningar. I kapitlet Övriga
förvaltningars engagemang i Områdesprogrammet ges en kortfattad beskrivning av
förvaltningarnas resurser och viktigaste insatser i programmet.
Rapporten avslutas med en lista över hur arbetet följts upp och utvärderats,
resultat av arbetet, punktlista samt slutord. Texten syftar till att komplettera de
insatser som beskrivs under kapitelet Aktiviteter i respektive Områdesprogram.
6 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Inledning
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en femårig investering (2010-2015)
för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de
områden i Malmö där välfärden är som lägst. Genom att påverka utvecklingen i
fem områden verkar Områdesprogrammet för att stärka den sociala
hållbarheten i hela Malmö. De fem prioriterade områdena är Herrgården,
Holma/Kroksbäck, Södra Sofielund/Seved, Lindängen och Segevång.
Samma år som kommunstyrelsen fattade beslut om Områdesprogrammet togs
även två andra viktiga politiska beslut som berör social hållbarhet i Malmö
stad, att införa en folkhälsopolicy och att tillsätta en kommission för ett socialt
hållbart Malmö. Malmökommissionens uppdrag var att genomföra en analys
över orsaker till ökade skillnader i hälsa och föreslå vetenskapligt underbyggda
rekommendationer. Områdesprogrammet däremot var av mer praktiskt
karaktär.
En central tanke i Områdesprogrammet är att arbetet ska byggas runt ”fysiska
skelett” och ”sociala muskler”. Stora fysiska förändringar ligger i startgropen i
alla områden. Tågstationer, nya byggnader, förtätning av bebyggelse, parker,
stråk, trädgårdar osv kommer alla att bidra till att förbättra kommunikationen
inom staden och tydliggöra den potential för utveckling som finns i områdena.
Till detta fysiska skelett läggs också investeringar i sociala muskler; människors
kapacitet och kunskap, genom bland annat insatser med syfte att förstärka
möjligheten för människor att påverka sina liv, sina inkomstmöjligheter, sitt
boende och sin utbildning.
Dialog och involvering är centrala begrepp i programmet med betoning på att
göra saker med invånare och olika aktörer, snarare än åt och för. Fokus i arbetet
har varit att göra många saker på samma plats. Utgångspunkten har varit
konkreta utmaningar och möjligheter i respektive område, att involvera många
olika aktörer för att både formulera problem och tänkbara lösningar samt
tillämpa ett prövande och experimenterande arbetssätt där lösningar som
fungerar gradvis skalas upp.
Stadskontoret ansvarar bland annat för uppföljningen av Områdesprogrammet,
vilket bland annat omfattar att samordna de gemensamma
kommunikationsinsatserna samt förse kommunstyrelsen med lägesrapporter. I
stadskontorets ansvar ingår därmed även slutrapportering till kommunstyrelsen
som kan bidra till att sprida goda exempel från arbetet. För att uppfylla detta
ansvar har stadskontoret tagit fram en tjänsteskrivelse med föreliggande
rapport till kommunstyrelsen och en slutrapport i populärversion. Rapporterna
och goda exempel från arbetet med Områdesprogrammet kommer även att
spridas genom en konferens i samband med programtidens slut.
Slutrapporterna ska kunna användas som inspiration efter programtidens slut i
kommande välfärdssatsningar och i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Malmö. Rapporten utgör en beskrivning av valda delar av arbetet med
Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö. Detta är med andra ord
ingen utvärdering.
7 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Bakgrund
I detta kapitel redogörs för hur rapporten tagits fram, tidigare
välfärdssatsningar samt Områdesprogrammets syfte, mål, ekonomi, styrning
mm. Områdesprogrammet består av fem områden.
Syfte
Syftet med denna rapport är att beskriva fem års arbete med Områdesprogram
för ett socialt hållbart Malmö samt sprida lärdomar, erfarenheter och goda
exempel från arbetet. Föreliggande rapport är med andra ord ingen utvärdering
av satsningen.
Tillvägagångssätt
Under denna rubrik förklaras hur föreliggande rapport tillkommit.
Stadskontorets kontaktperson för Områdesprogrammet har ansvarat för
slutrapporteringens samtliga delar. Arbetet har skett i nära samarbete med
stadsområdenas områdeskoordinatorer, med stöd från
representanter/sakkunniga från stadsområdena och stadskontoret. Rapporten
är framtagen under våren 2015.
För att kunna samla in goda exempel från arbetet med Områdesprogrammet
anordnades, under våren 2015, temamöten kring boende, lärande och jobb.
Mötena syftade till att bidra med underlag till tjänsteskrivelsen, rapporten och
slutrapporten i populärversion.
Mötena processleddes av en konsult från företaget PlanB och planerades
tillsammans med stadskontorets kontaktperson för Områdesprogrammet och
områdeskoordinatorerna. Områdeskoordinatorerna bjöd in kvinnor och män
till respektive möte som på olika sätt bidragit till arbetet i
Områdesprogrammet. Syftet med mötena var att gemensamt diskutera
lärdomar från Områdesprogrammet och öppna upp för en reflektion och
utbyte av tankar och idéer kring mötets tema. Mötena hade förutom temat
boende, lärande eller jobb även en övergripande fråga; Vilka lärdomar kan vi ta
med oss från Områdesprogrammet för det fortsatta arbetet i Malmö?” Mötena
syftade därmed även till att skapa förutsättningar för att lära av varandra och få
till ett fortsatt samarbete för att ta ett steg framåt i arbetet med social hållbarhet
i Malmö.
Metoden som användes vid mötena kallas ”Open Space” och är en mötesform
där deltagarna ges möjlighet att själva formulera de frågor och idéer som de vill
prata om med utgångspunkt i mötets tema. I slutet av respektive möte fick
deltagarna markera vilken eller vilka frågor och lärdomar de tyckte
var viktigast att ta med från Områdesprogrammet till det fortsatta arbetet med
social hållbarhet i Malmö.
Ett stort antal rapporter och politiska beslut ligger till grund för de två
inledande kapitlen, ”Bakgrund” och ”Boende, lärande och jobb ur ett
Malmöperspektiv”. För att prioritera vilka insatser och beslut som skulle nämnas
under det sistnämnda kapitlet har en eller flera sakkunniga rådfrågats inför att
texterna tagits fram och de har även fått komma med synpunkter på den
färdiga texten.
8 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Materialet från temamötena kompletterades med att stadsområdesdirektörer,
stadsdirektören, områdesutvecklingscheferna, områdeskoordinatorerna samt
välfärdsavdelningens chefer och kontaktperson har formulerat goda exempel
på framgångsrikt arbete inom ramen för satsningen. De goda exemplen ligger
till grund för texterna i kapitlet Aktiviteter i respektive Områdesprogram. Även ett
stort antal representanter från de verksamheter som beskrivs i kapitlet har
intervjuats.
Populärversionen ska visa på goda exempel och lärdomar från
Områdesprogrammet. En redaktör har anlitats för att genomföra arbetet med
att ta fram en lättillgänglig rapport bestående av reportage, bilder och fakta från
Områdesprogrammet.
Under hösten år 2015 genomförs en spridningskonferens med syfte att
kommunicera goda exempel och erfarenheter av fem års arbete med
Områdesprogram samt att sprida rapporterna. Det kommer att erbjudas
seminarier samt en utställning i stadshusets konferensavdelning. Den
sistnämnda kommer att tas fram i samarbete med stadskontorets och
stadsområdenas kommunikationsavdelningar. Områdesprogrammet avslutas
officiellt vid slutkonferensen.
Tidigare välfärdssatsningar (1995-2015)
I mitten av 1990-talet startade den första av flera års välfärdssatsningar på hela
eller utvalda geografiska områden i Malmö. Den första i raden var särskilda
insatser i utsatta bostadsområden, den s.k. Blommansatsningen (1995-1999). Åtta
kommuner fick i uppdrag av regeringen att utarbeta handlingsplaner för att
motverka boendesegregationen i så kallade utsatta bostadsområden. Under
samma tidsperiod startade URBAN (1996-1999) Malmö som var ett initiativ
från EU med liknande syfte och målgrupp. Kommunstyrelsen i Malmö
ansvarade för programmets genomförande som omfattade Södra Innerstaden
och Fosie. Insatserna i både Urban- och Blommansatsningen skulle planeras
efter invånarnas önskemål och behov. Samverkan beskrevs som central och
insatserna skulle bygga på lokala initiativ och behov. Det fanns även ett tydligt
fokus på träffpunkter och att stärka kompetensen hos medborgarna genom
arbetsmarknadsinsatser. Sammanlagt fick Malmö stad ta del av 140 Mkr för att
kunna genomföra båda satsningarna. Blommansatsningen fick hård kritik trots
att det är svårt att avgöra vad som var resultatet av vilken satsning. Ingen av
satsningarna hade ett uttalat barn- eller ungdomsfokus.
Storstadssatsningen (1999-2003) utgick från regeringens proposition
1997/1998:165 Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet. Lokala
utvecklingsavtal mellan stat och kommun tecknades. I Malmös avtal ges en
dyster beskrivning av staden utifrån låg utbildningsnivå, den högsta
arbetslösheten i landet och många unga som lämnar skolan utan fullständiga
betyg. Satsningarna som gjordes skulle vara långsiktiga och förväntades
fortsätta inom ordinarie budget vid satsningens slut. Även vid
Storstadssatsningen var utgångspunkten de lokala förutsättningarna, enskilda
aktörers och föreningars medverkan, samt att samverkan skulle användas som
arbetsform. Arbetet skulle främst ske i de bostadsområden som bedömts varit
de mest socioekonomiskt och etniskt segregerade. Storstadssatsningen hade till
skillnad från tidigare satsningar, ett speciellt fokus på barn och unga. Satsningar
på språkförskolorna är exempel på insatser som har varit en inspiration för
fortsatta satsningar inom skolan.
9 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
År 2004 startade Malmö stad satsningen Välfärd för alla (2004-2008) för att
hantera det så kallade ”dubbla åtagandet”. Det första åtagandet var att sörja för
att alla Malmöbor har en välfärd som ger god levnadsstandard. Det andra
åtagandet var att Malmö tillsammans med Lund skulle fungera som
tillväxtmotor för Sydvästskåne, Skåne och Öresundsregionen. I Välfärd för alla
beskrivs Malmö i mer positiva ordalag, med en positiv utveckling av nya
företag, en högskola i expansion och en växande marknad i Öresundsregionen.
En samordningsgrupp, bestående av kommunstyrelsen, tillsammans med
representanter för övriga styrelser och nämnder samt representanter från
föreningsliv, religiösa samfund, statliga myndigheter och fackföreningar
ansvarade för arbetet. Välfärd för alla skulle i huvudsak finaniseras inom
ordinarie budget, men 25 Mkr avsattes 2004 specifikt för satsningen.
Förvaltningscheferna beskrivs som nyckelpersoner och skulle föreslå
”omprioriteringar av personella och ekonomiska resurser”. Arbetsgrupper
inrättades under varje delområde; arbete, utbildning, boende, trygghet,
medborgardialog/mötesplatser. Till skillnad från tidigare satsningar fokuserade
inte Välfärd för alla på några specifika geografiska områden. Utmaningarna som
beskrivs kräver ”samverkan” och ”kraftsamling” för att undvika klyftor,
utanförskap och segregation. De kvantitativa målen för satsningen var högt
satta. Malmö skulle inom en femårstid höja skolresultaten, sänka
försörjningsstödet och öka förvärvsfrekvensen till riksgenomsnittet, öka
bostadsbyggandet och minska brottsligheten. Trots fem års arbete förändrades
knappt faktorerna alls medan en del av de positiva effekterna som rörde
kvalitativa värden inte utvärderades. I likhet med tidigare satsningar fanns
svårigheter med att få lyckade metoder och samarbeten att föras vidare in i
ordinarie verksamhet efter projektens avslut1.
I början av år 2010,sammanställde Ilmar Reepalu, dåvarande ordförande i
kommunstyrelsen, ett brev till kommunstyrelsen. Detta brev blev starten för
det som skulle bli Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö (20102015). I ärendet till kommunstyrelsen uttrycktes att ”Malmös fortsatta
utveckling måste kännetecknas av social hållbarhet [där] alla Malmöbor ska
inkluderas och integreras i samhället och få del av välfärden”. Flera centrala
begrepp i brevet har kommit att bli Områdesprogrammets kännetecken och
viktigaste framgångsfaktorer. Bland annat beskrivs vikten av ett
medborgarperspektiv för att lyckas med den lokala förankringen och att
mobilisera lokala resurser som föreningar, fastighetsägare, företagare, övriga
myndigheter och inte minst invånarna själva. Vikten av att skapa delaktighet
och engagemang poängterades och att frammana kreativitet hos samtliga
aktörer i processen. Insatserna ska samordnas och genomföras inom ramen för
Områdesprogrammet. Det framkommer också en tydlig uppmaning till
samtliga kommunala förvaltningar att ha ett långsiktigt perspektiv och att
prioritera insatserna i Områdesprogrammet högt.
I maj 2010 (Dnr/363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en
kommission för ett socialt hållbart Malmö (2010-2014),
Malmökommissionen. Malmökommissionen var en av världens första lokala
kommissioner för minskade skillnader i hälsa. Malmökommissionen skulle med
Områdesutveckling Seved, Malmö högskolas utvärderingsenhet, Innovation och
utveckling, Malmö 2015
1
10 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
utgångspunkt i Malmös utmaningar och potential, föreslå vetenskapligt
underbyggda strategier för hur skillnader i hälsa skulle kunna minska i Malmö.
Sammanlagt publicerades 32 underlagsrapporter och en mängd dialogmöten
genomfördes som resulterade i slutrapporten Malmös väg mot en hållbar framtid –
hälsa, välfärd och rättvisa. Malmökommissionen har lagt fram två övergripande
rekommendationer som handlar om vad som ska göras samt hur det ska
genomföras.
1. Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i
levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika.
2. Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och
demokratiserad styrning.
De två rekommendationerna är ömsesidigt beroende av varandra. En social
investeringspolitik måste bygga på ett arbetssätt som innebär kunskapsallianser
(interna och externa samarbetsformer och processer) och demokratiserad
styrning (gemensamma prioriteringar och målbilder) och vice versa. I april
2013 (Dnr 143/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna
Malmökommissionens slutrapport och i mars 20142 beslutade
kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en social hållbar
utveckling som idag omfattar ett 50-tal ärenden.
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Med utgångspunkt i Ilmar Reepalus brev fattade kommunstyrelsen den 3 mars
2010 beslut i ärendet Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Fyra
delområden i Malmö, stadsdelsfullmäktige med ansvar för Herrgården, HolmaKroksbäck, Lindängen och Seved, omfattades initialt. En arbetsgrupp med två
representanter per stadsdel samt en koordinator från stadskontoret tillsattes
med uppdraget att utforma områdesplaner för respektive delområde. I
underlaget fanns även ett förslag på en gemensam målbild (som presenteras
längre ner i stycket) samt förslag på hur denna önskvärda utveckling skulle nås.






Vi utgår från behov, utmaningar och möjligheter i de fem
områdena.
Områdena blir Malmös nya innovationsområden.
Vi sätter Malmöborna i centrum. Vi går från åt och för till med och
tillsammans.
Vi stimulerar öppen och jämlik samverkan mellan offentlig, privat
och ideell sektor.
Vi stimulerar ett prövande och experimenterande arbetssätt.
Vi testar och skalar upp metoder och idéer som kan spridas lokalt,
nationellt och internationellt.
Arbetsgruppens underlag med målbild och medel att nå målen formulerades i
den tjänsteskrivelse som kommunstyrelsen fattade beslut om den 8 september
20103. Programmet beskrivs i ärendet som en långsiktig satsning under fem år
2
Slutrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, STK 2013-145
3
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö (KS-KOM-2010-00176)
11 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
för att dels förbättra levnadsvillkoren i områden där välfärden är som lägst,
dels utveckla den fysiska miljön. Områdesprogrammets inriktning och
arbetssätt sammanfattas i tjänsteskrivelsen på följande sätt:
”Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö syftar till att skapa en ur alla aspekter
hållbar stad. Genom att prioritera arbete i fyra avgränsade områden - Herrgården, HolmaKroksbäck, Lindängen och Seved - ges möjlighet att utgå från platsens behov och dynamik.
Med start i konkreta utmaningar i dessa områden arbetar hela staden för att dra in många
olika aktörer – medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö
högskola/utbildningsinstitutioner, statliga myndigheter osv. – i en medskapande process för
att generera och realisera lösningar för den hållbara staden med betoning på sociala problem.
Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas och
de som fungerar gradvis skalas upp. På så sätt förflyttas de fyra områdena från
”problemområden” till ”innovationsområden”. Ambitionen är att göra innovationsarbetet i
dessa områden så intressant att en lång rad parter i samhället med kompetens och resurser
vill ansluta sig till förändringsprocessen. På så sätt kan Malmö bli en stad där miljömässig,
ekonomisk och social hållbarhet ömsesidigt stärker varandra och en förebild för städer runt
om i världen som brottas med likartad problematik.”4
Ett femte Områdesprogram, Områdesprogram Segevång, anslöt efter
kommunstyrelsens beslut den 7 september 20115.
Målen för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Under 2011 togs även en gemensam målbild för Områdesprogramet fram.
Med utgångspunkt i erfarenheter av tidigare satsningars målformuleringar
(framför allt Välfärd för allas kvantitativa mål) beslutades att målen skulle vara
av kvalitativ karaktär och omfatta både sociala och fysiska dimensioner. Alla
mål i Områdesprogrammet knöts till kommunens budgetmål: arbete och
tillväxt, trygghet, delaktighet och demokrati, barn och ungas livsvillkor,
integration och minskade klyftor samt kultur och fritid. Följande långsiktiga
mål för Holma-Kroksbäck/Herrgården/Lindängen/Seved/Segevång
(Områdesprogrammet) togs fram:
 Områdena ska vara attraktiva och trygga där människor med olika
bakgrund och förutsättningar väljer att bosätta sig och vistas och där
olika typer av fastighetsägare väljer att investera.
 Den fysiska utvecklingen ska vara en bärande kraft som leder den
sociala utvecklingen framåt i den grad att det blir en förebild för arbetet
med sociala förändringar.
 Skolorna ska utveckla en verksamhet som gör att elever från hela
Malmö och Skåne söker sig till dessa skolor.
 Näringslivs- och innovationsklimatet ska vara så stimulerande att
många företag och entreprenörer väljer att etablera sig där.
 Innehållet i kultur- och fritidsaktiviteter ska hålla en sådan nivå att
människor från hela Malmö och Skåne väljer att ta del av dem.
De övergripande målen är framför allt av visionär karaktär och har inte
redovisats separat i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen. Inom
respektive Områdesprogram har målområdena däremot brutits ner till lokala
mål, med tillhörande handlingsplaner och arbetsgrupper, som följts upp i olika
4
5
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, KS-KOM-2010-00176
Förslag till Områdesprogram för Kirseberg, Segevång, KS-KOM-2011-767
12 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
omfattning. I samband med Malmö stads omorganisation 2013, övergick
ansvaret för skolfrågorna till tre skolförvaltningar.
Styrning och organisering
Styrning och organisering av Områdesprogrammet har vid ett flertal tillfällen
förändrats under programtiden.
Vid starten omfattade Områdesprogrammet fyra stadsdelar för att 2011 utökas
till fem av tio stadsdelar. I Malmö stads omorganisation år 2013 inrättades fem
stadsområden och inom varje stadsområde bedrivs idag ett Områdesprogram.
Efter omorganisationen förändrades även organiseringen av programmet i
stadsområdena. Från att organisationen sett olika ut i stadsdelarna inrättats en
avdelning för områdesutveckling i varje stadsområde, inom vilken respektive
Områdesprogram drivs. Avdelningarna för områdesutveckling ansvarar även
för att bedriva och utveckla stadsområdets bibliotek, medborgarservice,
fritidsverksamhet och mötesplatser för unga och vuxna.
Även ledningen av Områdesprogrammet har ändrats vid ett par tillfällen.
Styrgrupp under åren 2010-2014 har varit samordningsgruppen, i vilken
stadsdirektören, stadsområdesdirektörerna och kulturdirektören ingått. Under
2014 kompletterades samordningsgruppen med ytterligare kompetens och
bytte namn till ledningsgrupp för Områdesprogram. Sammansättningen
breddades till att omfatta även förvaltningsdirektörer med ansvar för de tre
definierade spåren; framtidens lärande, boende och jobb. Ansvaret från
stadskontoret var fortsatt att koordinera Områdesprogrammen, men den
sammankallande rollen förändrades under året för att ge ett optimalt strategiskt
stöd och processledning. Stadskontoret ansvarade fortsatt för att samordna
kommunikationsinsatser. 6Vid styr- och ledningsgruppen för social hållbarhets
möte i januari 2015 beslutades att samordningsgruppen skulle upplösas och att
dess uppdrag framöver skulle ingå som en del av styr- och ledningsgruppen
Social hållbarhets uppdrag. I denna styrgrupp ingår stadsdirektören,
stadskontorets välfärdsdirektör, sociala resursförvaltningens direktör,
stadsområdesdirektörerna, kulturdirektören, miljödirektören och
arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsdirektören. Mötena hålls
varannan månad.7
Efter omorganisationen där stadsdelar blev stadsområden genomfördes också
en omorganisation på stadskontoret som bidrog till att ansvaret för
programmet förändrades på stadskontoret. Samordningsansvaret för
Områdesprogrammet som funnits på avdelningen för samhällsplanering
övergick till en kontaktperson på välfärdsavdelningen på stadskontoret.
Förutom direktörernas möten träffas även stadsområdenas
områdesutvecklingschefer och enhetschefen för FoU och socialt hållbar
utveckling på stadskontorets välfärdsavdelning regelbundet, mötena hålls en
gång i månaden.
6
7
Lägesrapport 2012 för Områdesprogrammen, KS-KOM-2012-00796
Minnesanteckningar Styr- och ledningsgrupp för Social hållbarhet, 2015-01-28
13 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Inom respektive Områdesprogram finns en områdeskoordinator anställd. De
ansvarar för lokal samordning av arbetet och att utifrån Områdesprogrammet
initiera och driva arbetet samt stimulera olika aktörer att var för sig och
tillsammans, bidra till områdenas utveckling. I ansvaret ingår även
dokumentation, uppföljning och rapportering samt att delta i samordningen av
de fem områdenas gemensamma insatser. Stadsområdenas
områdeskoordinatorer och stadskontorets kontaktperson har regelbundna
möten.
Stadsområdenas kommunikationschefer har tillsammans med
kommunikationsansvariga från stadskontoret återkommande möten för att
diskutera kommunikationsfrågor rörande satsningen. Deras uppdrag och
aktiviteter presenteras närmre i kapitlet om ”Övriga förvaltningars engagemang i
Områdesprogrammet”.
Stadskontoret ansvarar för samordningen av de gemensamma
kommunikationsinsatserna och uppföljning av Områdesprogrammet, vilket
innebär att förse kommunstyrelsen med delårs- och helårsrapporter.
Stadskontoret ansvarar även för slutrapporteringen vilket omfattar föreliggande
rapport och tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen, en populärversion och en
slutkonferens.
Stadsområdesfullmäktige är ytterst ansvarig för Områdesprogrammet i
respektive stadsområde och kommunstyrelsen ansvarar för programmets
helhet.
Det praktiska arbetet med Områdesprogrammet har sedan starten varit indelad
i olika arbetsgrupper. Under 2011 diskuterades om hur ett mer gemensamt
arbetssätt skulle kunna utvecklas och det bestämdes att två spår, lärande och
jobb skulle vara i fokus. Det har senare kompletterats med ytterligare ett spår,
boende8. Arbetet inom respektive spår har organiserats på olika sätt inom
respektive Områdesprogram. Flera förvaltningar har skapat processgrupper,
bestående av representanter från olika förvaltningar, civilsamhället och
näringslivet, som driver utvecklingsarbetet och skapar förutsättningar för nya
idéer och lösningar. Områdesprogrammet innebär ett åtagande, både vad gäller
tid och resurser, för samtliga förvaltningar i Malmö stad. Satsningar som görs, i
den mån det är möjligt, involveras i de reguljära verksamheterna.
Politik
Kommunstyrelsen har vid flertalet tillfällen årligen fått information om
Områdesprogrammets fortskridande genom del- och helårsrapporter. I
rapporterna framgår förvaltningarnas dialog med respektive program, de
viktigaste insatserna under perioden, planerade insatser samt resursanvändning.
Utöver del- och helårsrapporterna har Malmö stads Kommunstyrelse
informerats om och fattat beslut gällande Områdesprogrammet vid följande
tillfällen:
 Ilmar Reepalus brev till kommunstyrelsen den 3 mars 2010
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, Diskussionsunderlag, stadskontoret,
2013-10-18
8
14 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö







Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, den 8 september 20109
Lägesrapport i arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö10
Förslag till Områdesprogram för Kirseberg, Segevång, den 7 september 201111
Tvåårsavstämning åren 2010-2012 med bifogat dokument Demokratikonsult
& samarbetspartners Utvärderingsrapport för åren 2010-201212
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö – Tvåårsavstämning åren 2010201213
Medelsanvändning för Områdesprogrammets mötesplatser14
Fördjupad granskning – Områdesprogrammet, Stadsrevisionen15
För att informera lokala politiker om Områdesprogrammet genomfördes under
år 2011 en busstur för arbetsutskotten i respektive stadsdelsfullmäktige, med
gemensam information och korta besök i respektive område. Under 2012
genomfördes motsvarande bussturer för tekniska nämnden, revisorskollegiet
miljö-, service-, stadsbyggnads-, fritids-, kultur-, sociala resurs- och
utbildningsnämnden16.
Under 2011 genomfördes även två ”papperslösa KS-möten”. Mötena hölls i
stadsdelarna mellan stadsdelarnas presidium och kommunstyrelsens ledamöter
och handlade uteslutande om utvecklingen i Områdesprogrammet. Mötena var
av informell karaktär och inga protokoll skrevs. Däremot har olika nämnder
och politiker deltagit i möten i Områdesprogrammet vid ett stort antal tillfällen
för att få information om arbetet och få tillfälle att se utvecklingen på plats.
Den lokala rapporteringen till nämnder och arbetsutskott har framför allt varit
av muntlig karaktär, ofta som stående informationspunkt på dagordningen.
Utöver det har även bland annat ansökningar om finansiering av insatser via
Områdesprogrammets medel, det vill säga ärenden av mer formell karaktär,
behandlats. SoF Väster har haft ett politiskt råd för Områdesprogrammet som
kontinuerligt träffat representanter för Områdesprogrammet för att informera
samt diskutera tänkbara investeringar i Holma/Kroksbäck.
Ekonomi
Finansieringen av Områdesprogrammets genomförande ingår framför allt
inom ramen för förvaltningarnas resursfördelade budget, vilket har krävt
tydliga prioriteringar och att insatserna i programmet arbetats in i befintliga
verksamhetsplaner och budgetar. Vissa kostnader, bland annat lönekostnader
för de fem områdeskoordinatorerna, har dock finansierats med extra tilldelade
medel.
KS-KOM-2010-00176
KS-KOM-2010-00176
11
KS-KOM-2011-767
12
STK-2013-155
13 KS-KOM-2013-00170
14
STK 2013-931
9
10
15
16
STK-2015-734-1
KS-KOM-2012-00796
15 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
År 2010 startade programmet och extra medel omfattade då endast
områdeskoordinatorernas löner. Sedan 2012 har anslaget räknats upp från
totalt ca 17 Mkr per år till drygt 20 Mkr år 2015. Kulturförvaltningen har sedan
2013 fått en förstärkning av projektstödbudgeten med 1 Mkr i form av Särskilt
stöd för kulturprojekt inom Områdesprogrammen. Medlen är sökbara och kan
användas för projekt som:




utvecklar kontaktytor mellan de som bor och verkar i de fem områdena
och Malmö i övrigt.
genomförs av kulturorganisationer som är förankrade i ett eller flera av
de fem områdena.
skapar nya samarbeten mellan olika parter inom Malmös kulturliv,
utvecklar nya initiativ och når nya målgrupper.
har förutsättningar att utvecklas långsiktigt17.
Flera förvaltningar har inom ramen för befintlig budget avsatt medel för
insatser och personella resurser i Områdesprogrammet.
I budgeten för 2014 förändrades de ekonomiska förutsättningarna för
Områdesprogrammet genom beslutet att 2 Mkr per Områdesprogram skulle
avsättas för en långsiktig utveckling av lokala mötesplatser för unga18. I de fall
det inte fanns någon mötesplatsverksamhet för unga, som finansierades av
Områdesprogrammet, innebar det att en sådan skulle byggas upp. I de fall det
redan fanns mötesplatser skulle dessa stärkas till att åtminstone omfatta 2 Mkr
av budgeten för Områdesprogrammet. I arbetet skulle de lokala
förutsättningarna och föreningslivet tas tillvara och arbetet med jämställdhet
och mötesplatspolicyn skulle vara vägledande. Åtgärderna har framför allt följts
upp i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen.
De ekonomiska resurserna till Områdesprogrammet har framför allt använts
till att utveckla nya samarbeten och lösningar snarare än till ordinarie
verksamhet. Områdesprogrammet avslutas i september 2015 och i budget finns
avsatta medel till året ut.
Flera förvaltningar har under programtiden även fått ytterligare ekonomiska
resurser för att driva eller följa upp olika insatser. Bland annat har
följeforskning och olika insatser med inriktning barn och unga i Seved
bekostats av prestationsbaserade statliga medel inom ramen för ”Urbana
utvecklingsmedel”, satsningen ”Lindängen mot framtiden” 2012-14
finansierades inom ramen för den Europeiska regionala utvecklingsfonden och
Rosengård har fått finansiering genom miljöförvaltningens EU-projekt.
I mars 2013 beslutade regeringen att betala ut 99 miljoner kronor i
prestationsbaserat stimulansbidrag till nio kommuner och femton
stadsdelar. Medlen kom kommunerna till del under 2013 och 2014 (medlen
används även under 2015). Kriterierna för att ingå i det urbana
utvecklingsarbetet utgår från andel av befolkningen som förvärvsarbetar eller
mottar långvarigt försörjningsstöd samt andel elever som gick ut nionde klass
malmo.se/kultur&fritid, 150610, ”särskilt stöd för kulturprojekt inom
Områdesprogrammen”
18 Medelsanvändning för utveckling av mötesplatser för flickor och pojkar inom
Områdesprogrammet, STK-2015-938
17
16 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
med behörighet till gymnasieskolans nationella program. Hänsyn har även
tagits till mottagandet av flyktingar. I Malmö ingår Södra Sofielund och
Herrgården i satsningen. Boverket har regeringens uppdrag att följa upp hur
medlen används och påverkar kommunens arbete samt att bedöma vilka
effekter de har när det gäller att minska utanförskapet. Ju större positiv
förändring för respektive indikator, desto högre andel av de fördelade medlen
tilldelas stadsdelen eller kommunen19.
Följeforskning – en del av uppföljning och utvärdering
Tidigare satsningar har framför allt blivit utvärderade i slutet av programtiden,
vilket inneburit att erfarenheter och lärdomar först har kunnat användas i
framtida satsningar. När Områdesprogrammet skulle starta formulerades
därför behovet av följeforskning under projektets gång med målsättningen att
genom kontinuerlig dialog och återkoppling av relevanta observationer hjälpa
projektet att uppfylla sina målsättningar. Diskussioner kring förslag på
följeforskning och kostnader har genomförts20. Det har inte avsatts medel för
en gemensam följeforskning. Istället inleddes en rad andra samarbeten mellan
stadsdelarna, stadskontoret och universitet och högskolor. Bland annat inledde
fyra av fem områden, Kirseberg, Södra Innerstaden, Fosie och Rosengård ett
samarbete med kungliga tekniska högskolan (KTH), vilken inkluderade en
systematisk kartläggning, jämförelse och analys av områdena. Hyllie hade redan
etablerat ett samarbete med Malmö högskola, urbana studier, och valde därför
att inte ingå. Stadskontoret anlitade Demokratikonsult för att genomföra en
tvåårsavstämning. Rapporten användes som underlag till stadskontorets
tvåårsavstämning till kommunstyrelsen. Rosengårds stadsdelsförvaltning
inledde ett samarbete med kungliga tekniska högskolan (KTH) med syfte att
vara bollplank i områdesarbetet. KTH anlitades även av stadsområde Söder för
följeforskning av ”Lindängen mot framtiden” och Malmö högskolas
utvärderingsenhet har anlitats av stadsområde Innerstaden för rapporten
”Områdesutveckling Seved”. Även Områdesprogram Holma/Kroksbäck har
haft samarbete med Malmö högskola. Den forskning som bedrivits i respektive
områdesprogram presenteras under rubrikerna Aktiviteter i respektive
Områdesprogram och under Effekter av Områdesprogrammet för ett socialt hållbart
Malmö
19
Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget, delrapport 1, Boverket
mars 2014.
20
Områdesprogrammens status i mars 2012. PM av Bjarne Stenquist.
17 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Boende, lärande, jobb ur ett Malmöperspektiv
Tre gemensamma spår; boende, lärande och jobb, har genomsyrat arbetet i
Områdesprogrammet i form av bland annat gemensam målbild i
uppföljningarna till kommunstyrelsen och i lokala arbetsgrupper. De tre spåren
kompletterar varandra. För en hållbar stadsutveckling krävs investeringar både
i den fysiska miljön och dess infrastruktur samt investeringar i människors
kunskap och kapacitet, eller som det formulerats i Områdesprogrammet ”det
fysiska skelettet kompletteras med sociala muskler”.
Under Områdesprogrammets femåriga programtid har en rad beslut,
omorganisationer, samarbeten, insatser och andra omständigheter påverkat
arbetet med ett socialt hållbart Malmö och därmed även Områdesprogrammets
genomförande och utfall. Ett urval av dessa presenteras i detta kapitel.
Områdesspecifika insatser presenteras framför allt i nästkommande kapitel.
Fysisk planering, boende, trygghet och tillit
Stadens utformning är en grundläggande förutsättning för invånarnas hälsa.
Sociala kontakter, social kontroll, tillit och trygghet kan möjliggöras (och
förhindras) beroende på bostadsområdets utformning. Malmö är en segregerad
stad, det vill säga invånarna bor och vistas åtskilda utifrån inkomst,
upplåtelseformer, åldersfördelning, skolresultat och tillgång till grönytor21. För
att minska segregationen i Malmö krävs både fysiska och sociala insatser.
En omständighet som påverkar arbetet med boendemiljön är husens
utformning i Områdesprogrammet. Fyra av fem områden i
Områdesprogrammet är framför allt byggda mellan åren 1965 och 1975 inom
ramen för det så kallade ”Miljonprogrammet”. Under perioden byggdes
650 000 lägenheter i flerfamiljshus, vilket motsvarar en tredjedel av samtliga
flerfamiljshus i Sverige. I Malmö byggdes 30 000 lägenheter under perioden.
Detta är ett problem eftersom segregationen, det vill säga åtskillnad av
människor, får konsekvenser som sämre inkomstutveckling, ohälsa och brist på
delaktighet.
Det motsatta förhållandet till det segregerade samhället är det socialt hållbara
samhället. I Ålborgdeklarationen (som är en del av FN:s Agenda 21-arbete)
från år 1994 definieras det som platser:
”(…) där människor vill leva och arbeta, nu och i framtiden. De möter de mångfaldiga
behov som nuvarande och framtida boende har, är uppmärksamma på deras miljö och bidrar
till hög livskvalitet. De är säkra och inkluderande, välplanerade, byggda och förvaltade, och
erbjuder jämlika möjligheter och god service till alla22.”
Den fysiska miljön kan skapa olika lägen i staden genom olika hög tillgång till
gemensamma resurser och service som t ex vård, fritidsaktiviteter för barn och
vuxna, skolor och myndigheter. Tidigare forskning inom ramen för Dela(d)
stad-projektet visar att vissa stadsdelar i Göteborg är väsentligt missgynnade i
förhållande till andra områden i staden med ett begränsat utbud av olika typer
av faciliteter och service. Områdena i Dela(d) stad-projektet är på många sätt
jämförbara med Malmös miljonprogramsområden. En väsentlig skillnad är
Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett
socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013
22 Storstäder i samverkan, Kungliga tekniska högskolan, sidan 13, Legeby mfl.
21
18 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
dock Malmös geografiska närhet mellan centrala delar och stadens
miljonprogramsområden. Men det som är gemensamt och typiskt för dessa
områden är att den byggda miljön begränsar utbytet med angränsande
stadsdelar genom svårigheter att röra sig mellan dem. Holma/Kroksbäck,
Herrgården, Lindängen och Segevång är, i likhet med det som beskrivs i
Dela(d) stad-projektet, omringade av trafikleder vilka utgör barriärer och
begränsar utbytet med staden och skapar svårigheter att röra sig mellan
stadsområden. Detta i kombination med lågt lokalt marknadsunderlag i
områdena, bidrar till ogynnsamma förutsättningar för etableringar av
verksamheter och service. Möjligheten att röra sig mellan olika områden är
grundläggande ur ett integrationsperspektiv och har stor betydelse för
chanserna att få tillträde till arbetsmarknaden23.
I Områdesprogrammet finns dock flera exempel på hur viktig stadsplaneringen
är för att bygga bort barriärer som separerar bostadsområden med olika
förutsättningar, förbättra infrastrukturen för ökad tillgänglighet, omvandla
trafikleder till stadsgator och stärka stråk genom blandande funktioner (som
bostäder, arbetsplatser och offentliga miljöer). Exempel på detta är
Pildammsvägen, Lindängen centrum och Rosengårdsstråket. För att öka
medvetenheten om sociala frågor i den fysiska planeringen har en arbetsgrupp
bestående av representanter från stadskontoret, stadsbyggnadskontoret,
gatukontoret och miljöförvaltningen tagit fram ett verktyg för sociala
konsekvensbedömningar av fysiska investeringar i staden Med hjälp av
verktyget diskuteras bland annat målgrupper, sociala klausuler, vems normer
som styr bedömningarna och hur näringsliv kan attraheras. Syftet med
verktyget är att öka medvetenheten om social hållbarhet så att flera gruppers
behov blir tillgodosedda. De första bedömningarna gjordes 2015 och verktyget
kommer att utvärderas efter ett års användning24.
Ett nytt arbetssätt som påverkat boendemiljön i Områdesprogrammet är
Miljöförvaltningens tillsynsarbete. Miljöförvaltningen i Malmö utför
bostadstillsyn enligt miljöbalken, vilket traditionellt innebär att utreda klagomål
och olägenhetsanmälningar som anmäls till förvaltningen. Men Malmö är först
i landet med sin förebyggande uppsökande verksamhet, vilket haft stor
betydelse för boendemiljön i framför allt i Herrgården, Seved och Lindängen.
Det uppsökande tillsynsarbetet utgår från Områdesprogrammet. Vid tillsynen
kontrolleras om det finns skadedjur, ventilation, fukt och mögel, samt
bostadens temperatur. Samtliga kvinnor och män, som bor i fastigheterna där
tillsynen genomförs, får möjlighet att berätta om eventuella brister i
boendemiljön. I de fall det behövs ställs det krav på fastighetsägare att åtgärda
uppmärksammade brister genom bland annat vitesföreläggande. Detta
antecknas i fastighetsregistret, vilket försvårar förvaltarnas möjlighet att sälja
fastigheten innan bristerna åtgärdats. Miljöförvaltningens nya arbetssätt har
därmed haft stor betydelse för möjligheten att slumförvalta fastigheter i
Malmö, d.v.s. köpa och sälja fastigheter enbart med fokus på att skapa vinster
snarare än att förvalta och åtgärda uppmärksammade brister i fastigheterna.
Miljöförvaltningen har genom överklaganden av vitesförelägganden fått till
prejudicerande domar som vidgat tolkningen av miljöbalken och därmed
inspektörernas möjlighet att driva på utvecklingen av bostadstillsynen. Även
23
24
Ibid.
Samtal med Marianne Dock, stadsbyggnadskontoret, Malmö stad
19 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
media, som följt förvaltningens tillsynsarbete med ett stort antal artiklar, har
påverkat utvecklingen i positiv riktning. Miljöinspektörerna har ett nära
samarbete med Områdesprogrammet och den uppsökande verksamheten
utgör idag 75 procent av inspektörernas arbete25.
Den fysiska miljön är, som tidigare nämnts, en viktig grund för möjligheten till
integration genom att bidra till olika rörelse- och vistelsemönster. Små avstånd
till viktiga platser och service gör också människor mer benägna att känna sina
grannar och att lita på människor i området, vilket bidrar till upplevelsen av
tillit och trygghet. Tillit definieras i Malmökommissionen som nätverk, stöd,
deltagande i samhällslivet och samhörighet och har ett tydligt samband med
folkhälsan. För individen är tillit och trygghet avgörande för att våga röra sig
fritt i området och kunna ta del av utbud och service26. En hög grad av
otrygghet begränsar handlingsutrymmet, vilket kan få som konsekvens att
individerna avstår från aktiviteter i vardagen. På områdesnivå kan en hög grad
av otrygghet försvaga den informella sociala kontrollen (de boendes
benägenhet att reagera på regelbrott) i området, vilket kan leda till en högre
nivå av brottslighet som i sin tur påverkar tryggheten27.
När ett bostadsområde fungerar bra och människor känner trygghet och
delaktighet finns ofta även en stark tillit i relationerna mellan viktiga aktörer för
bostadsområden. De kan sammanfattas i fem grupper; boende, fastighetsägare,
myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. Genom aktörernas olika förmågor
finns det goda förutsättningar att gemensamt hantera olika störningar. Finns
det brister i förmågorna eller dålig samverkan mellan aktörsgrupperna kan det
uppstå svårigheter att hantera problem om sådana dyker upp28. I kapitlet
Aktiviteter i respektive Områdesprogram beskrivs exempel på hur olika lokala
aktörer samverkar för en bättre boendemiljö.
Tillit och trygghet kan skapas genom att etablera mötesplatser, av både spontan
och planerad natur, som till exempel utanför trappuppgångar, aktiverade stråk
eller på lokala bibliotek där boende i området kan mötas. Speciellt viktigt är
detta i områden med stor trångboddhet. Ju mer segregerat boende, desto
viktigare blir det även att skapa inkluderande miljöer där sammanhållning
mellan olika typer av människor och grupper uppmuntras29. Tillits- och
trygghetsskapande åtgärder har varit grundläggande frågor för
Områdesprogrammet. Kunskapsallianser som har skapats med syftet att
bekämpa brott har kombinerats med allianser för att skapa ett aktivt
föreningsliv, kulturella arrangemang samt delaktighet och dialog. Det
sistnämnda har skapats för att bekräfta och ta tillvara på boendes idéer och
tankar om hur områdets potential kan tas till vara. Även arbetet med lokala
mötesplatser har varit centralt sedan starten av programmet, men
intensifierades genom kommunstyrelsens beslut från 2013 som innebar att
ungefär hälften av Områdesprogrammets budget skulle gå till en långsiktig
Intervju med miljöinspektör Caroline Tandefelt, Miljöförvaltningen Malmö, 2015
Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett
socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013.
27 Malmö områdesundersökning 2012, Lokala problem, brott och trygghet,
Institutionen för kriminologi, Malmö högskola 2013.
28 Sammanfattning av forskning i Holma/Kroksbäck
29 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett
socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013.
25
26
20 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
utveckling av lokala mötesplatser för unga30. Medlen har framför allt gått till att
utveckla befintliga mötesplatser genom dialog med de boende i områdena och
samarbeten med civilsamhället, myndigheter och andra aktörer. I budget för år
2015 gav kommunfullmäktige ett uppdrag till kommunstyrelsen att tillsammans
med berörda nämnder utreda mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet. Som
ett betyg på att arbetet med mötesplatserna i Områdesprogrammet har varit
framgångsrikt står det i budgettexten att Mötesplatsverksamheten från
Områdesprogrammen tas tillvara. Under kapitlet Aktiviteter i respektive
Områdesprogram beskrivs flera exempel på mötesplatser för flickor, pojkar,
kvinnor och män som har skapat gemenskap och tillit i områdena.
Medelsanvändning för utveckling av mötesplatser för flickor och pojkar inom
Områdesprogrammet, STK-2013-931.
30
21 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Jobb
I Områdesprogrammet har jobbskapande insatser varit ett av tre
fokusområden. I detta avsnitt presenteras dels kopplingen mellan
arbetslöshet/låg inkomst och hälsa, dels några av de beslut, samarbeten och
insatser som har haft störst betydelse för att skapa jobb för boende i
Områdesprogrammet.
I WHO:s rapport från 2008 om hälsans sociala bestämningsfaktorer tas
möjligheten till förvärvsarbete och rimliga anställningsvillkor upp som de
viktigaste faktorerna för en god hälsa, både för den som arbetar och
familjemedlemmar som är beroende av inkomsten. Några av de hälsoproblem
som har tydligt samband med arbetslöshet/låg inkomst är psykisk ohälsa, lågt
skattad hälsa, sömnbesvär, ekonomisk stress och risk att dö i förtid. Det finns
olika faktorer som förklarar sambandet mellan inkomst och hälsa, vilka brukar
delas upp i individuella och strukturella faktorer. De individuella inbegriper
levnadsvanor och levnadsvillkor som till exempel mat- och motionsvanor samt
alkohol- och tobaksbruk. De strukturella faktorerna avser orsakerna som ligger
bakom individens levnadsvanor och levnadsvillkor som till exempel
skolsystem, arbetsmarknad samt inkomst- och skattepolitik. De strukturella
faktorerna har större betydelse som bestämningsfaktor för levnadsvanor bland
individer med låg inkomst. Långvarigt ekonomiskt bistånd har ett starkt
samband med flera sociala problem och är inte endast ett tecken på familjens
ekonomiska svårigheter31. Det visar sig bland annat i skillnaden hos barn i,
missbruk och psykisk sjukdom32.
Ungdomar med ofullständiga gymnasiebetyg och ungdomar med utländsk
bakgrund har ofta större problem att etablera sig på arbetsmarknaden. De
hänvisas därför oftare till osäkra anställningar utan kollektivavtal och facklig
organisering som t ex praktikanställningar utan lön, projektanställningar,
påtvingat egenföretagande och timanställningar. De nämnda
anställningsformerna är förknippade med stress över den bristande möjligheten
att kunna planera sin tid och ekonomi. Arbetslöshet är en av de viktigaste
orsakerna till hälsoskillnader mellan utlandsfödda kvinnor och män och övrig
befolkning33. Arbetslöshet, mätt i procent av arbetskraften, är i Malmö
generellt väsentligt högre för utrikes födda. Den största skillnaden finns inom
gruppen ungdomar (18-24 år) där 38,1 procent i gruppen utrikes födda är
arbetslösa jämfört med 22,6 procent av den totala arbetskraften inom
åldersspannet i Malmö i december 2014. Andelen män i Malmö som är
arbetslösa är högre än andelen kvinnor oavsett åldersgrupp eller inrikes/utrikes
födda, något som även återspeglas när arbetslöshet belyses på Skåne- och
riksnivå 34.
Arbetslösheten i befolkningen samvarierar med behovet av ekonomiskt
bistånd. Kostnaden för ekonomiskt bistånd och antalet hushåll med
Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett
socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013.
32 Social rapport 2006, Socialstyrelsen, ISBN: 91-85482-16-1
33 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett
socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013.
34 Försörjningsstödssatsningen om 30 Mkr, årsrapport 2014, Stadskontoret, 2015,
H.Hansson, M.Regnéll.
31
22 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
ekonomiskt bistånd har under en femårsperiod ökat markant i Malmö, vilket
visas i figurerna nedan.
Figur 2: Utbetalt ekonomisk bistånd under året respektive år i Malmö stad
År
Utbetalt belopp
2010
2011
2012
2013
2014
679 683 091
770 667 063
860 723 920
927 757 425
962 938 350
Ökning utbetalt
belopp
13,3 %
11,7 %
7,8 %
3,8 %
Källa: Försörjningsstödssatsningen om 30 Mkr, årsrapport 2014, Stadskontoret 35
Figur 3: Antal unika hushåll som någon gång under året respektive år beviljats
ekonomiskt bistånd i Malmö stad
År
Antal hushåll
2010
2011
2012
2013
2014
12 849
13 660
14 409
15 244
16 218
Ökning genomsnitt antal
beviljade hushåll per
månad
8,2 %
7,5 %
7,1 %
2,8 %
Källa: Försörjningsstödssatsningen om 30 Mkr, årsrapport 2014, Stadskontoret 36
De senaste åren har ett par insatser genomförts i Malmö i syfte att minska antalet
och förkorta tiden som hushåll är beroende av försörjningsstöd och därmed
även minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Med det som syfte avsatte
kommunfullmäktige 30 Mkr i budget 2014 för att effektivisera arbetet med
försörjningsstödet med hjälp av socialtjänsten och budgeterade
arbetsmarknadsåtgärder. En stor del av satsningarna har handlat om att
förstärka personalresurserna som handlägger försörjningsstödet och att
handläggarna ska ha färre antal ärende för att kunna arbeta mer med enskilda
hushåll. En omfattande nyrekrytering har även genomförts. Malmö
stadsrevision genomförde år 2014 en granskning av satsningen.
Revisionsrapporten och stadskontorets årsrapport av satsningen visar på en
positiv utveckling. Det har under år 2014 skett en dämpad ökning av det
genomsnittliga antalet beviljade hushåll per månad (se figur 2 och 3).
Detsamma gäller kostnaderna för ekonomiskt bistånd under år 2014 jämfört
med de senaste tre åren. Personalförstärkningarna, en fördjupad samverkan
över och inom förvaltningsgränserna och fler upprättade genomförandeplaner
tros ligga bakom den positiva trenden37.
Utöver kommunfullmäktiges avsatta medel till ekonomiskt bistånd har även två
samverkansavtal tecknats och två FINSAM-projekt (Finansiell samordning)
startat. Samverkansavtalen är bland annat mellan individ- och familjeomsorgen,
Försäkringskassan, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen (Af) Bryggan och
syftar till att gemensamt få bästa möjliga resultat i arbetet med att stödja
35
36
Ibid.
Ibid.
Granskningsrapport, Försörjningsstöd, Olof Hammar, Beslutad av revisorskollegiet
2015-01-28
37
23 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
arbetslösa Malmöbor till arbete. Det ska bland annat uppnås genom att sitta i
gemensamma lokaler i Malmös fem stadsområden och på JobbMalmö och
kalla till flerpartsmöte kring den arbetssökandes planering. Målgruppen för
överenskommelsen är bland annat ungdomar (16-24 år)38.
Arbetsförmedlingen i Malmö startade år 2011 en ny arbetsförmedling, Malmö
Bryggan, med syftet att arbeta uppsökande i Områdesprogrammets fem
områden. Arbetsförmedlarna fanns inledningsvis främst på lokala mötesplatser
i områdena, men har sedan ett år tillbaka utvidgats till att omfatta hela staden
och sitter nu regelbundet i individ- och familjeomsorgens lokaler i
stadsområdena. Målet är att fler Malmöbor som befinner sig långt ifrån
arbetsmarknaden ska få jobb och bli självförsörjande. Ungdomarna är
prioriterade. Arbetet sker i nära samarbete mellan Malmö stad och JobbMalmö,
men också den ideella sektorn och näringslivet. Första steget är att motivera
människor att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och nästa steg är att planera
hur vägen till ett jobb ska se ut beroende på personens förutsättningar39.
Malmö stad har sedan våren 2012 en social investeringsfond för investeringar i
förebyggande arbete som gagnar barn och unga samt främjar utveckling och
användning av nya metoder och arbetssätt. På sikt ska de leda till minskade
kommunala kostnader. Ett exempel på en satsning som beviljats medel är Hela
familjen i Seved som startade 2013. Projektets arbetssätt bygger på få ärenden
per handläggare (25st), djupintervjuer för att kartlägga underliggande orsaker
till försörjningshinder och att stötta familjer till kontakt med samverkansparter.
En av de viktigaste framgångsfaktorerna är det nära samarbetet med AF
Bryggan, JobbMalmö, Vägledningscentrum, Områdesutveckling och Malmö
företagarförening med flera där samtliga fokuserar på att ge deltagarna i Hela
familjen bästa stöd till självförsörjning. Samarbetet har fungerat bra trots att de
inte är samlokaliserade mer än en gång i veckan, istället har det viktiga varit att
det varit få samverkanspersoner. Resultatet visar att under 2014 har 16 av 63
hushåll blivit självförsörjande jämfört med kontrollgruppen där endast två
hushåll blivit självförsörjande under samma period. Projektet utgår från att
kostnaderna för försörjningsstöd för ett barnfamiljshushåll är 108 Tkr per år
och att investeringskostnaderna kommer att vara återbetalda i juni 201640.
I Malmö stads budget för 2016 hänvisas till ett gott exempel på samverkan
mellan olika aktörer som används i Områdesprogram Lindängen. Syftet har
varit att skapa sysselsättning för de boende i områdena.
”De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året
förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver
stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området,
särskilt statliga myndigheter, i en så kallad ”one stop shop” utreds. Allt detta förväntas på
sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd”41
Ibid.
Samtal med Klas-Erik Holmqvist, chef Arbetsförmedlingen Malmö Bryggan
40 Samtal med Lena Christenson, utvecklingsledare, stadsområdesförvaltning
Innerstaden, Malmö stad.
41 Malmö stads budget 2016, med plan för 2017-2021
38
39
24 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Arbetet på Framtidens hus och flera andra jobbskapande insatser och
arbetssätt beskrivs närmare under kapitlet ”Aktiviteter i respektive
Områdesprogram”.
25 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Lärande
I Områdesprogrammet har lärande varit ett av tre fokusområden. I detta
avsnitt presenteras dels kopplingen mellan skolresultat och hälsa, men framför
allt den nya skolorganisationens fokus på att skapa förutsättningar för högre
måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet. Med anledning av den stora
omorganisationen har arbetet inom Områdesprogrammet framför allt gått ut
på att kompletterar flickors och pojkars skoldagar genom bland annat läxhjälp,
meningsfull fritid och samverkan med lokalsamhället. Lärandet i
Områdesprogrammet har även haft fokus på ”lärande medborgare till
medborgare”.
I Malmökommissionen inleds kapitlet om utbildning på följande sätt: utbildning
är den samhällsstruktur som äger den största potentialen att utrusta barn och ungdomar med
kapacitet att överskrida familjebakgrundens sociala begränsningar och utveckla god hälsa.
Tidiga insatser inom förskola och skola har stor betydelse för att främja
befolkningens hälsa och är ur ett livsloppsperspektiv den investering som ger
störst utdelning. En förskola och skola av god kvalitet har en socialt
utjämnande effekt eftersom den har störst betydelse för flickor och pojkar vars
föräldrar har begränsade socioekonomiska villkor.
Figur 4: Beräkning av avkastning på investering i humankapital för barn från
resursfattiga förhållanden i ett livsperspektiv42.
Figur: Beräkning av avkastning på investering i humankapital för barn från resursfattiga förhållanden ur
ett livsperspektiv. Källa: Malmökommissionen.
Malmökommissionen visar att låg utbildning är förknippad med en rad
hälsoproblem i vuxenlivet. Det är därför ett stort samhälls- och hälsoproblem
att så många barn inte deltar eller når målen inom förskola och skola. Tre
orsaker till att inte fullfölja sina studier nämns i Malmökommissionen, de
strukturella (t ex föräldrarnas utbildningsbakgrund) de individuella (t ex
skoltrötthet) samt skolans inre arbete (t ex pedagogisk kvalitet och mobbing).
Barn med utländsk bakgrund och/eller som växer upp i familjer med
försörjningsstöd lämnar generellt sätt skolan med mycket lägre betyg43.
Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett
socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013.
43 Ibid.
42
26 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
År 2010-2011 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av Malmö stads
förskolor och skolor. Rapporten visade bland annat på skillnader i
måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet inom kommunens utbildning samt
brister i kommunens styrning och ledning. Skolinspektionens kritik samt en
politisk ambition, att skapa en organisation som förbättrar förutsättningarna
för en mer likvärdig kvalitet inom förskola och skola med hög måluppfyllelse,
låg till grund för starten av ett omfattande förändrings-arbete i Malmö stad.
Den 1 juli 2013 infördes en ny skolorganisation44 som innebar att ansvaret för
förskolan och skolan överfördes från stadsdelsfullmäktige och
utbildningsnämnd till tre nya centrala skolnämnder och förvaltningar; förskole, grundskole- respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
Förvaltningarna har utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet,
ersättningsprinciper och resursfördelning i syfte att besvara Skolinspektionens
kritik och Malmökommissionens rekommendationer gällande förtydligande av
styrningen, ökad måluppfyllelse, likvärdighet och social hållbarhet45. Det
omfattande förändringsarbetet uppmärksammades av Skolinspektionens
uppföljande beslut år 2014 ”Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun”46 och
ärendet avslutades.
I Malmökommissionen lyfts fyra stora utmaningar som Malmös
utbildningsinstitutioner står inför. Under varje utmaning lyfts även exempel på
de insatser/arbetssätt som genomförts i Malmö sedan omorganisationen. Den
första utmaningen handlar om elevernas socioekonomiska bakgrund som är den
viktigaste faktorn för skolprestationer. Sverige har i ett internationellt och
historiskt perspektiv haft små betygsskillnader mellan skolor. Det har dock
förändrats. I Malmökommissionen hänvisas till PISA-undersökningarna som
visar att variationen mellan skolor ökat kraftigt och att elevsammansättningen
på skolorna betyder allt mer för elevernas resultat. Valfrihetssystemet som
infördes på 1990-talet nämns som en sannolik orsak till utvecklingen.
Förskolenämnden och Grundskolenämnden i Malmö stad har, sedan
omorganisationen, infört nya ersättningsmodeller. I den tidigare
stadsdelsorganisationen fördelades budgetmedel per stadsdel med hänsyn till
demografi och ett antal tilläggskriterier som speglade stadsdelens sociala
struktur. Stadsdelarna hade frihet att omfördela resurserna mellan
verksamheterna. De nya ersättningsmodellerna, som infördes år 2014, utgår
från att alla barn ska ges lika förutsättningar att lyckas oavsett bakgrund och
geografiskt område. Ersättningsmodellerna till för- och grundskolan utgår bl a
från de socioekonomiska variabler som har starkast samband med barnens
utveckling och elevernas skolresultat. Variablerna är; kön, utländsk bakgrund,
föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare.
Grundskolan har även variablerna bostadsområde och skola. En första
uppföljning har gjorts av den nya ersättningsmodellen i förskolan. Slutsatsen är
att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser eftersom modellen har
tillämpats i mindre än ett år vid utvärderingstillfället47.
KS-KOM-2011-01067
Övergripande ersättningsprinciper och resursfördelning på nämndsnivå för den
pedagogiska verksamheten, STK-2013-269
46 Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun, Skolinspektionens Dnr 43-2009:3755
47 Utvärdering av ersättningsmodellen för förskoleverksamheten i Malmö, FSKF-20141924
44
45
27 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Den andra utmaningen är att höja kvaliteten i utbildningarna genom att
medvetet öka likvärdigheten i alla skolformer. Malmökommissionen menar att
pedagogen är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten och flickor och
pojkars resultat i förskolan och skolan. Skollagen (4 kap 2-8§) ställer krav på ett
systematiskt kvalitetsarbete. För att stödja förskolorna och skolorna i det
systematiska kvalitetsarbetet i Malmös förskola och grundskola ingår kollegial
granskning, eller så kallade insynsbesök och kvalitetsbesök. Syftet med besöken
är bland annat att skapa en kollegial förbättringskultur i staden med hjälp av
kritiska vänner och att skapa en kultur där starka skolor hjälper svaga. Under
loppet av tre år ska samtliga förskolor och skolor i Malmö stad få ett besök
med kollegial granskning48. En annan satsning som genomförts i Malmö är
anställandet av förstalärare. Regeringen beslutade år 2013 om två nya
karriärsteg för lärare; förstelärare och lektor. Syftet med reformen är att
förbättra resultaten i svensk skola genom att ge yrkesskickliga lärare en
karriärmöjlighet och ett lönepåslag för att göra läraryrket mer attraktivt. Malmö
stad har anställt drygt 300 förstelärare som ett led i kvalitetsarbetet49.
Förvaltningarna arbetar också enligt riktlinjer och planer för strategisk
kompetensförsörjning – en stor utmaning och ett viktigt uppdrag för att nå
kvalitet. Även Pedagogisk Inspiration Malmös (PI Malmö) uppdrag utgår från
de tre skolförvaltningarnas systematiska kvalitetsarbete samt åtaganden50.
Den tredje stora utmaningen som, enligt Malmökommissonen, Malmös
utbildningsinstitutioner står inför innebär att möta nyanlända elevers behov
och skapa förutsättningar för måluppfyllelse. En stor andel av barnen i Malmö
har ett annat modersmål än svenska. Mottagningssystemet är avgörande för en
effektiv pedagogisk och social integration av elever (flickor och pojkar) som är
nyanlända, i skolan såväl som i det omgivande samhället51. Grundskoleförvaltningen är inne i en intensiv utvecklingsprocess kring nyanlända elever.
Bland annat är Språkcentralen en ny organisation i Malmö som ansvarar för
modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, mottagning av
nyanlända elever i grundskoleålder samt undervisning av nyanlända elever i
årskurs 7–9 på Mottagningsskolan Mosaik52.
I Malmö går de allra flesta barn (ca 88 %) i förskolan. Malmökommissionen
har dock pekat på vikten av att analysera vilka barn som står utanför
förskoleverksamheten. Förskoleförvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå
denna grupp, som ofrivilligt eller frivilligt avstår förskola för sina barn.
Orsakerna till att barnen inte går i förskolan varierar, men visar bland annat på
vikten av att sprida kunskap om förskolan och dess kvaliteter, samt att arbeta
för en högre tillgänglighet utifrån språk och kulturella aspekter. Den största
andelen barn som inte går i förskolan finns i Rosengård, Fosie och Södra
Innerstaden53.
Komin, Grundskoleförvaltningen, mål och styrning i grundskoleförvaltningen,
systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetsbesök
49 Karriärtjänster för lärare i malmö kommun 2014, GrF-2013/21
50 Utredningsuppdrag: CPI & FoU-Malmö utbildning, GRF-2013-373 och fortsatt
anpassning av PI Malmö, GRF 2015-7089
51 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett
socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013.
52
Förslag till organisering av modersmålsstöd och språkutveckling i
Förskoleförvaltningen, Malmö stad 2014, C. Persson, E. Möller
53 Utredningsmaterial från förskoleförvaltningen
48
28 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Under den fjärde utmaningen samlas flera utmaningar som är gemensamma för
Malmö och många andra kommuner i Sverige. Bland annat gällande skillnader i
flickors och pojkars skolprestationer, gymnasieavhopp och relationer mellan
olika aktörer i och omkring skolan. Under denna utmaning kan Malmö
elevhälsas förändrade uppdrag i den nya skolorganisationen nämnas. I
Skollagen står det att Det ska finnas elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta
medicinska, psykologiska, psykosociala, och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska
stödja elevernas utveckling mot målen. En förutsättning för att leva upp till skollagen
är en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga
personalgrupper i skolan54.
Mot bakgrund av omorganisationerna inom utbildningsområdet bestämdes
tidigt inom Områdesprogrammet att inte genomföra fler förändringar i
undervisningen och pedagogiken. De flesta insatser i Områdesprogrammet
som rör lärande har istället haft ett fokus på att komplettera skoldagen. Ofta
har det skett i samarbete med civilsamhället bl a genom att skapa en
meningsfull fritid, servera frukost innan skoldagens början, hjälpa till med
läxläsning, språkstöd med hjälp av musik och utflykter och mycket annat som
syftar till att förbättra skolresultaten. Fokus har varit att göra skolan till en del
av det lokala samhället. Insatser i skolan har kompletterats med ett tydligt
fokus på lärande medborgare till medborgare. Exempel på insatser som har för
avsikt att stärka lärandet och skolresultaten ges under kapitlet Aktiviteter inom
respektive Områdesprogram.
54
Komin, elevhälsa
29 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Aktiviteter i respektive Områdesprogram
Detta kapitel utgör en bild över områdena som ingått i Områdesprogrammet
samt en beskrivning av valda delar av arbetet med Områdesprogrammet för ett
socialt hållbart Malmö. Synpunkter har samlats in från stadsområdesdirektörer,
stadsdirektören, områdesutvecklingscheferna, områdeskoordinatorerna samt
välfärdsavdelningens chefer och kontaktperson och ligger till grund för valet av
insatser som lyfts i kapitlet. För att samla in material till texterna har
områdeskoordinatorerna och representanter från de verksamheter som
beskrivs i kapitlet intervjuats.
Områdesprogram Herrgården
Herrgården är ett område i mellersta Malmö. Det omges av Amiralsgatan i norr, Inre
Ringvägen i öster, Västra Kattarp och Rosengårdsfältet i söder, och Örtagården i väster.
Här bor 4 448 personer. Herrgården har en ung befolkning. Ungefär en tredjedel är 0-15
år. Bostadsbebyggelsen består av 31 hus med totalt 1375 lägenheter. Alla är hyresrätter. I
Herrgården finns även lokaler för förskola, skola, kultur- och fritidsverksamheter, kontor
och affärer. Här finns flera grönområden och utomhusfritidsanläggningar.
Sabina Dethorey, områdeskoordinator i Herrgården
Förhållningssätt och arbetssätt
Områdesprogram Herrgården har sedan starten haft sin utgångspunkt i
Herrgårdens potential, kvaliteter och möjligheter. Traditionellt har satsningar i
befintliga bostadsområden i Sverige fokuserat på problem. Områdesprogram
Herrgården valde det motsatta förhållningssättet då ett problemfokus riskerar
att bidra till stigmatisering. Områdesprogrammets uppdrag var att arbeta
innovativt och nyskapande och då måste detta prägla även förhållningssätt och
arbetssätt. Det var viktigt att göra Herrgårdens kvaliteter, potential och
möjligheter kända och synliga för andra aktörer som tidigare inte
uppmärksammat dem. På så sätt blir det möjligt för en aktör att ta ställning till
hur Herrgårdens förutsättningar kan medverka till utvecklingen av området. I
30 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
förlängningen finns ytterligare en dimension: Att förmedla vikten av ett annat
förhållningssätt till hela Malmö och också till nationella aktörer för att alla
geografiska områden ska få chansen att utvecklas utifrån de specifika kvaliteter
som varje område har. Detta fokus på potential präglar såväl det övergripande
arbetet som samverkansprocesserna och de enskilda insatserna inom
Områdesprogram Herrgården.
Områdesprogram Herrgården har verkat genom att identifiera ”glapp” som
funnits rörande Herrgårdens utveckling. Det har till exempel handlat om att
identifiera aktörer, insatser eller arbetsformer som saknats för att kunna få ett
helhetsperspektiv på områdesutvecklingen. Samtidigt har det också varit av stor
vikt att vidareutveckla redan pågående insatser och verksamheter.
Samverkansprocesser har genomsyrat Områdesprogram Herrgården sedan
start. Med hjälp av tvärsektoriella samarbeten för såväl specifika insatser som
övergripande utvecklingsarbete har arbetet förts framåt och varit innovativt.
Kraftsamling Herrgården
Kraftsamling Herrgården är en kunskapsallians och en plattform för att
långsiktigt utveckla Herrgården. Arbetet är uppbyggt som en tvärsektoriell
samverkansprocess där aktörer från idéburna, offentliga och privata sektorn
samt Malmöbor medverkar. Syftet är att i samverkan planera och agera för att
utveckla Herrgården. Processen växer och fler aktörer tillkommer efter hand.
Det arbetssätt som används kallas Collective Impact och är utformat för att
bemöta komplexa samhällsutmaningar. Syftet är att utifrån en gemensam
målbild definiera gemensamma problemformuleringar, behov av
samverkansformer och insatser samt identifiera tillgångar och möjligheter,
hinder och problem för att nå målbilden. Collective Impact är hittills ovanligt i
Sverige, men har använts i andra länder, exempelvis av instanser som Gates
Foundation och Vita huset och finns även i lokala utvecklingsarbeten i t.ex.
Kanada, Australien och i flera utvecklingsländer. Grundarna av Collective
Impact menar att komplexa samhällsutmaningar inte kan lösas med hjälp av
manualliknande arbetssätt. Istället krävs ett förhållningssätt där bemöts
utmaningarna ur flera olika perspektiv bemöts samtidigt. Då är det helt
avgörande att flera aktörer, gärna från olika perspektiv och samhällssektorer
deltar.
Hittills har ca 50 aktörer medverkat i Kraftsamling Herrgården. Arbetet
startade 2013 med ett inledande fokus på att ta fram en fördjupad målbild för
Herrgårdens utveckling. Det har sedan dess fortsatt dels i sex temaprocesser,
dels via gemensamma seminarier och tvärfrågor. De sex temaprocesserna är:
Mötesplatser och social mobilisering, Utbildning och lärande, Arbetsmarknad
och näringsliv, Stadsbyggnad och infrastruktur, Trygghet och säkerhet, samt
Kultur och fritid. Stadsområdesförvaltning Öster medverkar i samtliga
processer med processledare och deltagare. Processen samordnas för
närvarande av Rädda Barnen, Individuell Människohjälp och
Stadsområdesförvaltning Öster, Malmö stad. Med Kraftsamling Herrgården
som grund har Områdesprogram Herrgården säkrat en bred tvärsektoriell
samverkan kring det fortsatta arbetet med Herrgårdens utveckling samt
säkerställt att den fortsatta utvecklingen av Herrgården sker så effektivt och
målinriktat som möjligt.
31 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Rosenkraft
Rosenkraft är ett partnerskap (City Gross, Swedbank, Bergendahlskoncern,
Malmö studenthus, MKB, Victoria park, Cornerstone, stadsområdesförvaltning
öster, stadsbyggnadskontoret, näringslivskontoret , Yallatrappan, ICA
Toftanäs, Hestia och Ikea) som syftar till att stimulera näringslivsetableringar
och investeringar i Rosengård för att fler arbetstillfällen ska skapas.
Partnerskapet verkar för att utvidga och stärka samarbetet kring lokal
utveckling med fokus på arbete och näringsliv. En viktig del är att arbeta med
bilden av området för att visa på fördelarna för verksamheter att etablera sig
här. Idén togs fram i en workshopserie inom Områdesprogram Herrgården.
Det konkreta arbetet med Rosenkraft startade 2011. Under 2013 togs
rapporten Marknadsanalys Rosenkraft fram i syfte att undersöka Rosengårds
nuläge som marknads-, boende- och etableringsalternativ samt arbetsmarknad.
Rapporten kunde förverkligas genom en samfinansiering av medlemmarna i
partnerskapet. Under 2014 och 2015 har arbetet fokuserat på att utveckla
möjligheter för fortsatt partnerskap kring lokal utveckling och gemensamt
arbete i lokala utvecklingsfrågor med arbete och näringsliv som fokus.
Framtida mål är att stärka och utvidga Rosenkraft bland annat genom att
fastställa en organisationsform för det fortsatta arbetet.
Amiralsstaden
Amiralsstaden är en process som tar sin utgångspunkt i knutpunkten
Amiralsgatan/Kontinentalbanan och den planerade Rosengård station. Syftet
är att genom stadsutveckling stärka kopplingarna mellan Östra Sorgenfri,
Emilstorp, Rosengård, Sofielunds industriområde och Annelund. I sin
förlängning kommer arbetet även att inbegripa Amiralsgatan. Amiralsstaden är
ett av två föreslagna stadsutvecklingsprojekt som förespråkas i
Malmökommissionen. Tankarna kring en utveckling av Amiralsgatan har
funnits i Områdesprogram Herrgården sedan starten och det var också här
arbetet började med att ta fram en för-förstudie som visar på möjliga
utvecklingar. En förvaltningsövergripande styrgrupp har arbetat vidare med
hur det fortsatta arbetet kan se ut, samt vilka möjligheter Amiralsstaden skulle
kunna innebära. Målen är att skapa fler bostäder och arbetstillfällen genom en
förtätning och utveckling av det befintliga stadsrummet. Det första steget är en
utveckling av området kring Station Rosengård. Processen inbegriper en bred
tvärsektoriell samverkan, där offentlig, idéburen och privat sektor medverkar.
Amiralsstaden planeras att genomföras i en inkluderande, transparent och
innovativ process där social, ekonomisk och miljömässig nytta maximeras.
Malmö stads nio budgetmål kommer att utgöra utgångspunkt för arbetet. Ett
viktigt fokus för processen är innovation och förnyelse. Amiralsstaden kommer
att bidra till en integrerad och hållbar stad och stärker Malmös attraktivitet.
Området beräknas ge mellan tusen och tretusen bostäder på en tjugoårsperiod
beroende på exploateringsgrad.
Dialog med Malmöbor
Områdesprogram Herrgården för dialog med Malmöbor dels kontinuerligt i
det dagliga arbetet, dels via aktiviteter. Den kontinuerliga dialogen förs
huvudsakligen via Medborgarkontor Varda, men också via de tjänstemän som
arbetar med boendedialog inom Områdesprogrammet och som
samhällskommunikatörer. På Medborgarkontor Varda genomförs även
dialogkvällar en gång i veckan.
32 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Under valåret 2014 arbetade Områdesprogram Herrgården intensivt med
dialog med Malmöbor inför valen om möjligheterna att rösta. Detta
genomfördes i samverkan med demokratiambassadörer och övrig personal på
avdelningen för Områdesutveckling, samt externa samarbetspartners. Arbetet
utfördes med Varda och Vänskapsparken som bas, och med uppsökande
arbete som komplement. Inför båda valtillfällena arrangerades demokratidagar
i Vänskapsparken. Valdeltagandet i Herrgården ökade märkbart: med 7,4
procent vid EU-valet och med 5,5 procent vid riksdagsvalet.
Trygghet är en central fråga för Herrgårdens utveckling. Detta har avspeglat sig
i dialogarbetet inom Områdesprogram Herrgården. En grund upprättades långt
innan Områdesprogram Herrgården startade. Till exempel etablerades
verksamheten med stadsområdesvärdar redan år 2004. Utöver de pågående
arbetena, har Områdesprogram Herrgården fört dialog om trygghet genom
trygghetsvandringar, dialogkvällar och fokusgrupper. Dessutom har en ny
mötesform, homeparties, etablerats inom Kraftsamling Herrgårdens
temaprocess trygghet och säkerhet. Homeparties i det här sammanhanget är
samtalskvällar, på temat trygghet, hemma hos kvinnor i Herrgården. Vad
samtalen mer konkret handlar om beror på de Malmöbor som medverkar. En
Malmöbo står för värdskapet och bjuder in övriga medverkande. Förutom
Malmöbor medverkar stadsområdesförvaltning Öster, Räddningstjänsten Syd
och Polisen och även dessa representanter är kvinnor. Hittills har åtta
homeparties genomförts och under hösten 2015 planeras ytterligare minst sex
stycken. Genom homeparties står kvinnors upplevelser och synpunkter i fokus
och deras perspektiv på frågor som rör trygghet och boendemiljö synliggörs
för de medverkande aktörerna.
Mervärden med samverkansprocesser
Genomförda intervjuer med deltagare i samverkansprocesser inom
Områdesprogram Herrgården visar att de ser mervärden med arbetet som kan
delas upp i följande kategorier: mervärden för samverkansprocessen och det
gemensamma arbetet, för den egna organisationen, för den enskilda
medverkande individen, samt för andra medverkande aktörer. Ökad kunskap
lyfts fram i samtliga av dessa kategorier. Mervärden för den egna
organisationen kan vara allt från hårda värden såsom stigande fastighetsvärden
till mjuka värden som exempelvis fler kontaktytor med Malmöbor.
33 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Lindängen
I det ”gröna, sköna Lindängen” i södra Malmö bor ca 7 000 människor varav nästan 35
procent är under 24 år. Lindängen har stora fina grönområden, ett bibliotek, en amfiteater
och många andra aktiva mötesplatser. Medborgardialoger visar på att de boende stortrivs i
sitt område men önskar att centrum skulle rustas upp och blir tryggare. Lindängen är ett
tätbefolkat bostadsområde och inflyttningen ökar stadigt.
Fiona Winders, områdeskoordinator i Lindängen
Utgångspunkten är resultatet från intervjuerna med områdeskoordinatorn och
representanter för verksamheterna samt den följeforskning på satsningen
”Lindängen mot framtiden” som är utförd av Kungliga tekniska högskolan (KTH).
Lindängen mot framtiden står på fyra ”ben”; Allaktivitetshuset, Framtidens
hus, Lindängen centrum och samordningsfunktionen. De tre förstnämnda
beskrivs närmre i texten nedan55.
Allaktivitetshuset på Lindängeskolan
Innan Allaktivitetshuset öppnade fanns ett smalt utbud av fritidsaktiviteter och
ett lågt intresse från föreningslivet att etablera verksamheter i området. Det i
kombination med hög otrygghet i skolan och i lokalområdet samt låga
skolresultat, var utgångspunkten för idén att skapa ett allaktivitetshus på
Lindängen. Före allaktivitetshuset startade tillfrågades alla flickor och pojkar på
Lindängeskolan om vad de skulle vilja göra på sin fritid. Projektledaren hade
kontakt med ledningen på skolan, deltog i föräldramöten, besökte biblioteket
m.m. Utgångspunkten för verksamheten blev Lindängebornas delaktighet och
möjligheten till stort eget ansvar. Det skulle vara en mötesplats över
generationsgränser med fokus på flickor och kvinnor som var
underrepresenterade i fritidsaktiviteter och i den offentliga miljön. I januari
2011 startade Allaktivitetshuset som en del av Områdesprogram Lindängen.
Mötesplatsen har öppet sju dagar i veckan och erbjuder gratis aktiviteter till
Lindängens alla barn och vuxna. Totalt erbjuds ett 50-tal aktiviteter, baserat på
de boendes önskemål, och Allaktivitetshuset har ca 1000 besök i veckan. I
följeforskningen är det inte aktiviteterna på Allaktivitetshuset som i första hand
framhålls som framgångsfaktorn, utan istället de värden som skapats på
mötesplatsen i form av gemenskap, tillit och att vara eller ha en lokal förebild.
Dessa värden i kombination med att Allaktivitetshusets personal även arbetar
på rasterna under skoltid, det vill säga det finns fler närvarande vuxna, bidrar
till att elever känner sig tryggare i skolan. Under motsvarande period vittnar de
intervjuade i följeforskningen om att mobbing, knarkförsäljning, klotter och
vandalisering minskat på skolan och i hela området. Under perioden 2012-2013
förbättrades även skolbetygen på Lindängeskolan mest i hela Malmö. Det
förklaras i följeforskningen med att eleverna får en komplett skoldag med
frukost som Röda Kortsets Ungdomsförbund erbjuder eleverna innan skolan,
att skolan har fått en ny ledning som har implementerat vissa förändringar och
att Allaktivitetshuset erbjuder aktiviteter direkt efter skoltid. Följeforskningen
visar även att aktiviteterna har en integrerande effekt inte bara över
generationsgränserna, utan även för att bryta barriärer mellan Malmöbor med
olika ekonomiska förutsättningar. På Allaktivitetshuset skapas även jobb
55
Avdelningen för Urbana och regionala studier, Institutionen för samhällsplanering
på KTH
34 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
genom att Lindängebor anställs som aktivitetsledare. Totalt har tolv
aktivitetsledare gått vidare i andra anställningar inom verksamheten, till
exempel inom skolan och på fritidsgården. Denna arbetslivserfarenhet har för
många varit deras första och har således varit en avgörande faktor för inträde
på arbetsmarknaden. Att 60 procent av besökarna på Allaktivitetshuset är
flickor och kvinnor, är unikt i motsvarande områden. En av nyckelfaktorerna
till att unga flickor deltar i så stor utsträckning upplevs vara att aktiviteterna är i
direkt anslutning till skoldagen och bedrivs på skolan, en av föräldrarna
accepterad plats. Flera kvinnor som intervjuats i följeforskningen berättar att
de under många år levt isolerat, utan arbete och med få bekantskaper. De har
nu fått en plats där de kan dela med sig av sina kunskaper och känna
gemenskap med andra kvinnor.
Allaktivitetshuset i Lindängen har blivit lokalt, nationellt och internationell känt
och prisbelönt. Bland annat har mötesplatsen beskrivits som ”något som borde
finnas på alla skolor” och har lyfts upp som ett lyckat exempel på integration
och områdesbaserat arbete av före detta integrationsminister Erik Ullenhag.
Under 2012 fick ansvarig projektledare Malmö stads mångfaldspris och 2013
tilldelades verksamheten, som första kommunala verksamhet, BRIS-priset.
Allaktivitetshuset har nämnts som ett gott exempel i EUs Integrating Cities.
Sedan våren 2011 är Allaktivitetshuset en del av ordinarie verksamhet och
tillhör stadsområdesförvaltning Söder, avdelningen för områdesutveckling,
enheten Fritid och förebyggande56.
Centrumprocessen Lindängen
Processen kring Lindängen centrum är ett exempel på en samverkan mellan det
fysiska skelettet och de sociala musklerna dvs investeringar i den fysiska omgivningen
som skapar sociala effekter i form av trygghet, kunskap och nya arbetstillfällen.
Processen Lindängen centrum består av centrumanläggningen,
av förnyelse av Lindängen centrum är tydligt uttryckt i dialoger med de boende
i området. Bland annat upplevdes torget och busshållplatsen som otrygga
platser och det fanns ett behov av mötesplatser över generationsgränserna. År
2012 tecknades en avsiktförklaring gällande centrumprocessen mellan
fastighetbolagen Willhem AB och Bordsvisan 1 AB och Malmö stad (SoF
Söder, fastighets-, stadsbyggnads- och gatukontoret samt serviceförvaltningen)
kring gemensam finansiering av en förstudie. Senare har även NCC, Trianon
AB och Stena Fastigheter ingått i samverkan. En gemensam avsiktsförklaring
upplevs som en bra metod för att bygga förtroende mellan aktörer, som inte
var och en har ekonomiska möjligheter att påverka utvecklingen av Lindängen
centrum, men tillsammans kan göra skillnad. Befintlig budgetkonstruktion
upplevs dock som ett strukturellt problem för framgångsrik samverkan mellan
Malmö stads olika förvaltningar.
I början av 2014 enades aktörerna även kring en övergripande plan för att
skapa ett attraktivt Lindängen centrum. I planen finns bland annat ett fint och
öppet torg, ökade handelsytor, ett nytt bibliotek, mer service och även nya
bostäder runt torget. Kommunen vill rusta upp Högaholmsskolan och
Lindängeskolan, samt göra om Munkhättegatan så att den inte längre upplevs
56
Följeforskningen ”Lindängen mot framtiden”, samtal med
områdeskoordinator Fiona Winders och sektionschef för allaktivitetshuset Said
Mekahal.
35 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
som en barriär mellan Lindängen centrum och Lindängeskolan. Handeln på
centrum ska attrahera till dagligvaruinköp för både de boende i området och
besökare från andra stadsdelar. Sociala mötesplatser ska stärkas och utökas i
bibliotek, aktivitetshus mm. Det finns ett behov av fler bostäder på Lindängen,
och att bygga lägenheter intill torget skapar liv på torget även efter affärerna
har stängt. Men att bygga nya bostäder är en utmaning i områden som
Lindängen eftersom kostnaderna för bostäderna måste matcha
betalningsförmågan. För att investera krävs mycket låga produktionskostnader,
mycket låga kostnader för marken och ändå blir det en låg projektvinst för
exploatören. En förklaring till det är att allmänna anläggningar och
infrastruktur med bland annat gator, torg och hållplatser för kollektivtrafik
ingår i priset på markhyran vid nybyggnationer. Denna princip är en utmaning
och ett strukturellt problem som bidrar till att infrastrukturen i områden som
Lindängen missgynnas av systemet jämfört med exploateringsområden med
högt markvärde. En helhetslösning, som innebär att göra hela området mer
attraktivt så att folk vill bo där, är därför extra viktig. Med detta som
utgångspunkt valde berörda politiker att godkänna starten av detaljplanearbetet
utan att det fanns någon aktör som var intresserad av att bygga. Under våren
2015 har en första etapp av centrumprocessen påbörjats. Trianon AB och
Malmö stad har tecknat ett avtal med en investering på ca 300 Mkr i totalt 140
nya lägenheter på Lindängen, den första nybyggnationen och största
investeringen som gjorts i området på över 30 år. Nya arbetstillfällen har
möjliggjorts genom sociala klausuler i avtalet mellan fastighetsägaren Trianon
och Malmö stad. Det innebär att Trianon och dess underleverantörer förbinder
sig att i samband med nybyggnation skapa arbetstillfällen för boende på
Lindängen, i motprestation har Malmö stad gett rabatt på markhyran. Hittills
har sju nya arbetstillfällen skapats för att arbeta med byggnation och underhåll
och ytterligare fem är på gång. Trianon har också åtagit sig att anställa tio
arbetslösa om året från området för att arbeta med byggnation och underhåll,
samt att tillhandahålla praktikplatser. Samarbetsaktörer på Framtidens hus har,
med sin lokala kännedom och kontakt med arbetssökande i området, tagit fram
kandidater till jobben och praktikplatserna. Samtidigt analyseras kostnaderna
och besparingarna kopplade till dessa individer för att få mer evidens för de
antaganden om ekonomiska effekter som framtagits inom ramen för Bygga om
dialogen57.
Framtidens hus
Framtidens hus etablerades under 2013 som en del av Områdesprogram
Lindängen med syftet att bidra till det lokalt formulerade målet ”att skapa ett
tryggt och attraktivt Lindängen med fler unga och vuxna i arbete”.
Verksamheten har ett särskilt fokus på åtgärder för ökad sysselsättning och
minskat försörjningsstöd. På Framtidens hus finns offentliga (SoF Söder,
individ- och familjeomsorgen, Arbetsförmedlingen Bryggan, Jobb Malmö,
Öppenvårdshuset Gustav) och civilsamhället (Röda Korset och Rädda Barnen)
lokalt på Lindängen. Det ger aktörerna, oavsett huvudman, förutsättningar att
arbeta gemensamt utifrån en helhetsbild av brukarens behov och
förutsättningar. Tiden innan en brukare får en aktiv planering kan förkortas
och det blir lättare att boka in flerpartsbesök vid behov. Även
ansvarsfördelningen blir tydligare och kunskapen om de aktuella
Samtal med Anders Svensson, arkitekt och projektledare för Centrumprocessen på
Lindängen.
57
36 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
verksamheterna ökar. Samlokaliseringen skapar förutsättningar för aktörerna
att med gemensamma krafter bidra till Lindängens utveckling. Ett konkret
exempel är ett gemensamt ”Öppet hus” en gång i veckan där besökare kan
träffa olika verksamheter utan att boka tid på förhand. Framtidens hus har i
genomsnitt ca 1200 obokade besök per månad. Genom samarbeten med
civilsamhället har bland annat cykelskola, språkgrupper, och jobbsökargrupper
skapats, vilka idag drivs av både boende på området och frivilliga från övriga
Malmö. Samtliga aktiviteter har startat på önskemål av boende och med stöd
från civilsamhället. Denna funktion i Framtidens hus fungerar som en social
inkubator, där boende får möjlighet att förverkliga och ta ansvar för sina egna
önskemål med stöd från projektet och civilsamhället. I förlängningen bildas
nya föreningar och embryon till entreprenörskap och företagande på området.
Framtidens hus har också utvecklats till en möteplats och plattform för
samverkan med näringsliv och lokala fastighetsägare som delvis nämns under
Centrumprocessen. I synnerhet söker näringslivet en ökad kunskap om
hållbara lösningar och affärsmodeller i miljonprogrammet och Framtidens hus
har god kunskap och erfarenheter kring dessa frågor.
Helårårsavstämningen 2014 visade att i hela stadsområde Söder ökade
försörjningsstödet med 3,3 procent medan delområde Lindängen minskade
med 5,2 procent under samma period. Utifrån beräkningar gjorda av IoF Söder
har kostnaden för försörjningsstöd på Lindängen under samma period minskat
med 7,1 procent jämfört med stadsområdet, där den har ökad med 7,2 procent.
Vidare har antalet ärenden inom försörjningsstödet som avslutats till arbete
ökat från 34 år 2012, till totalt 77 år 2014. I KTHs följeforskning av
Framtidens hus konstateras att resultaten är mätbara, påtagliga och har förutsättningar
att bli bestående58 vidare att Lindängens fokus på individuellt kapacitetsbyggande och vägar
in till arbetsmarknaden bedömer vi som effektiva strategier59.
I Malmö stads budgettext från 2016 står det:
De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året
förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver
stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området,
särskilt statliga myndigheter, i en så kallad ”one stop shop” utreds. Allt detta förväntas på
sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd60.
För vidare läsning hänvisas till KTHs följeforskning ”Lindängen mot
framtiden”, steg 361.
Lindängen mot framtiden, Sandra Karlsson & Göran Cars, Samhällsplanering &
miljö, KTH, steg 3, sidan 88.
59 Ibid sidan 87.
60 Malmö stads budget 2016, med plan för 2017-2021
61 Lindängen mot framtiden, Sandra Karlsson & Göran Cars, Samhällsplanering &
miljö, KTH, steg 3,
58
37 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Holma/Kroksbäck
Bostadsområden Holma och Kroksbäck har i grunden goda förutsättningar med en relativt
ung befolkning och ett bra läge nära citytunneln vid Hyllie. Det finns även utmaningar i
form av segregerade bostadsmiljöer, låg sysselsättningsgrad och trångboddhet. Flera positiva
förutsättningar kommer på lång sikt kunna bidra till att utveckla attraktionen för Holma
och Kroksbäck.
Anto Tomic, områdeskoordinator i Holma/Kroksbäck
Utgångspunkten är resultatet från samtal med områdeskoordinatorn och
representanter för verksamheterna samt ett flertal forskningsrapporter
genomförda av Malmö högskola.
El Sistema
Även i Holma/Kroksbäck används nya metoder och arbetssätt för att
komplettera skolans pedagogik med syfte att stärka skolresultaten. Detta görs
bland annat genom kultur som redskap med syfte att utveckla barnens språk
via musik och sång. Metoden, El Sistema, kommer ursprungligen från
Venezuela och bygger på en pedagogik och filosofi som handlar om lärande
genom musik. Verksamheten riktar sig till 4-5 åringar i form av förskolekör
och förskolerytmik samt 6-9 åringar genom celloundervisning, rytmik, orkester
och kör med instrumenten fiol och flöjt. Verksamheten engagerar ca 450 barn
per termin varav 234 är flickor och 216 är pojkar. Projektmedel har beviljats
från postkodslotteriets kulturstiftelse så att alla barn som medverkar får tillgång
till instrument. Eleverna har haft flera konserter tillsammans med MSO, bland
annat vid invigningen av det nya badet i Hyllie, Nallekonserter,
nationaldagsfirandet på Konserthuset och invigningen av Malmö Live. På
Holma- och Kroksbäckskolan finns nu många stolta barn och föräldrar.
Resultatet av insatserna kommer att följas upp av Musikhögskolan men
pedagogerna ser redan resultat, att skolan nu tack vare El Sistema lättare når ut
till och får kontakt med föräldrarna som tidigare varit svåra att nå. Föräldrarna
bjuds till skolan varje onsdag till evenemanget Vänstay för att lyssna på när
barnen spelar och sjunger samt träffas, prata och fika. Genom denna
verksamhet upplever även medverkande pedagoger att de kommer närmare
barnen. Verksamheten är ett exempel på hur en förvaltning, i detta fall
kulturförvaltningen, via Malmö kulturskola tar hjälp av andra förvaltningar som
förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, stadsområde Väster och andra
aktörer som Malmö symfoniorkester (MSO) för att uppnå ett gemensamt syfte
och mål; att stärka skolresultaten. Samarbetet skapar även förutsättningar för
Kulturskolan som traditionellt sett inte når ut till flickor och pojkar i
socioekonomiskt svaga områden. Det är kulturförvaltningen som finansierar
Kulturskolan El Sistema som finns på Holma- och Kroksbäckskolan och nu
även på Sofielundsskolan. En av framgångsfaktorerna för satsningen är att det
redan från början diskuterades hur El Sistema skulle kunna bli en långsiktig
satsning, och inte bara ett kortsiktigt projekt. El Sistema är ett arbetssätt som
kommer att fortsätta efter att Områdesprogrammet avslutas. Det motiveras
med att verksamheten skapar en positiv social förändring i barns liv med kultur
som redskap och en helhetssyn på lärandet genom samverkan. Därmed har
Malmö stads måluppfyllelse om att alla barn och ungdomar oavsett
boendemiljö, sociala och ekonomiska faktorer, kön, funktionshinder eller
etnicitet har tillgång till Malmö stads kulturutbud kommit ett steg närmare 62.
62
Samtal med Anto Tomic och Jalle Lorensson chef Malmö Kulturskola
38 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Kulturbro för socialt hållbar stadsutveckling
”Kulturbro” är en satsning på upplevelsebaserat lärande som initierades av
Holmaskolans rektor som handlar om att hjälpa barnen med den språkliga
utvecklingen genom att organisera utflykter. Utflykterna sker med buss
tillsammans med ordinarie personal. Inför utflykterna går pedagogerna igenom
de ord och begrepp som barnen kommer att möta vid utflykten. Det
underlättar upplevelsen och används sedan i undervisningen med syfte att öka
barnens ordförråd och därmed även måluppfyllelse. Genom utflykterna får
barnen bilder att koppla de nya orden till och genom upplevelserna får de ta
del av samhället som sträcker sig utanför det egna boendeområdet. Föräldrarna
får möjlighet att följa med på utflykterna och på detta sätt utvecklas även
relationen mellan hem och skola. Arbetssättet följs upp av Lärarhögskolan.
”Kulturbro” finansierades initialt av kulturförvaltningen, men idag finansierar
Holmaskolan arbetet inom ramen för ordinarie verksamhet. Det innebär att
arbetssättet kommer att fortsätta efter Områdesprogrammet avslutats med
motiveringen att elevernas upplevelser, som en del av lärandet, förväntas leda
till bättre betyg och fler stolta föräldrar och barn. Kulturbro sker i samvekan
mellan Holmaskolan, kulturförvaltningen och SoF Väster och omfattar flickor
och pojkar i förskolan samt årskurs 1 och 2.
Holma Infocenter
Initiativet att starta Holma Infocenter kom från Arabiska kvinnoföreningen
Aktiva kvinnor i Hyllie. Kvinnoföreningen mötte regelbundet kvinnor från
områdena för att hjälpa till med att tolka och översätta brev och
myndighetsbeslut. I samarbetet mellan stadsdelsförvaltningen och
kvinnoföreningen skapades Holma Infocenter. Det blev ett gemensamt
koncept och hjälpen som kvinnoföreningen erbjöd formaliserades genom en
långsiktig lösning med bland annat en ny lokal som MKB finansierade,
samarbeten med myndigheter och civilsamhället och att en kvinna från
området anställdes som samhällsvägledare av Malmö stad.
Holma Infocenter startade år 2011 och ligger mitt i området. Utbudet utgår
från medborgarnas behov av och efterfrågan på bland annat kontakter med
myndigheter. Till exempel samverkar infocentrat med Juristjouren som består
av studenter från Lunds universitet som kan besvara juridiska frågor, med
Individuell Människohjälp (IM) som bedriver språkcafé och Röda Korset som
erbjuder cykelskola för kvinnor. Arbetsförmedlingen Bryggan finns på plats tre
dagar i veckan för att bistå arbetssökande. Att den anställde är känd i området
och har en lokal förankring har bidragit till att sänka tröskeln till
arbetsmarknaden genom nya kontakter och ökad tillit till myndigheter. Holma
Infocenter en del av den ordinarie verksamheten och organiserat under
stadsområdets avdelning för områdesutveckling. Holma Infocenter är ett
förslag från medborgare som blivit framtaget bland 20 goda exempel för
Sociala innovationer inom EU63.
Forskningscirklar och trygghetsprogram
Områdesprogram Holma/Kroksbäck har använt en forskningscirkel som
metod för att tillsammans med relevanta aktörer och forskare närma sig
praktikernas frågor eller problem som rör framför allt sociala risker.
63
Samtal med Anto Tomic områdeskoordinator och Sinaa Altaie samhällsvägledare
39 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Forskningscirkeln har genomförts i ett samarbete med Institutionen för
Urbana studier på Malmö högskola. Samarbetet bygger på en ömsesidig
överenskommelse utan avtal och ekonomisk ersättning. Högskolan har ansökt
och beviljats externa medel till forskningen. Syftet med samarbetet har bland
annat varit att finna former för samverkan mellan olika sektorer och
förvaltningar och få en fördjupad förståelse för komplexa frågor såsom
svårhanterliga sociala processer som utvecklas i olika bostadsområden.
Forskningscirkeln handlade även om att praktiker och forskare skulle utveckla
kunskap tillsammans snarare än att forskare studerar verksamheten eller arbetet
som sker i cirkeln. I forskningscirkeln har, förutom forskarna, bland annat
representanter från polisen, räddningstjänst, skola, individ- och familjeomsorg,
områdesutveckling, gatukontoret, bussbolag, fastighetsföretag och Rädda
Barnen deltagit. Forskningscirkeln har pågått mellan åren 2012 och 2014 och
deltagarna har träffats ca en gång i månaden.
Vid tillfällena diskuterade deltagarna sin syn på bostadsområdenas utveckling
och tillstånd samt fick ge förslag på lämpliga åtgärder på de socialt oönskade
händelser som identifierades. Detta följdes upp genom att sociala riskmatriser
sammanställdes. Deltagarna bedömde även samhällets förmåga att hantera
riskerna. Successivt utkristalliserades ett antal problemområden som
återkommit under forskningscirkelns hela arbete. De områden som främst
behandlats är följande:
 Områdesanalys och hur resultat från forskning respektive
utredningsarbete kan omsättas i konkreta åtgärder.
 Barn och ungdomars levnadsvillkor inklusive elevers lärande.
 Trygghet och säkerhet.
 Sociala konsekvenser av fysiska förändringar – social konsekvensanalys.
 Medborgardialog och olika dialogformer.
 Civilsamhällets roll.
I forskningscirkeln diskuterades t ex de platser, så kallade hotspots, som finns i
de aktuella bostadsområdena där det samlas framför allt unga män som i
varierande omfattning tar över platsen, uppträder störande och i vissa fall
också säljer och använder droger. Dessa platser är begränsade och grupperna är
förhållandevis små, men kan skapa stor otrygghet i området. En annan fråga
som diskuterades i grupperna var hur rekryteringen till dessa grupper går till.
Förklaringarna hittades bland annat i områdets boendeförhållanden. Många av
familjerna är trångbodda, vilket leder till att flickor och pojkar ofta vistas
utomhus i närmiljön. När barn och ungdomar vistas utomhus utan en vuxens
översyn händer det att de får negativa förebilder bland framför allt äldre killar.
Konflikter mellan grupperingar av unga män har bland annat lett till
skjutningar och anlagda bränder samt stenkastning mot polis och
räddningstjänst när de har arbetat i områdena. Många av ungdomarna har vuxit
upp tillsammans och känner stark sammanhållning och väljer därför att inte
skvallra för polisen. Flera boende upplever också en risk för hot och våld om
de samarbetar med polisen och därför väljer många att inte avlägga vittnesmål
även om de har varit vittne till en kriminell händelse. I forskningscirkeln
diskuterades åtgärder för att stoppa rekryteringen till gängen genom att försöka
begränsa deras verksamhet, att öka vuxennärvaron på gårdarna och att erbjuda
meningsfulla fritidssysselsättningar till barn och ungdomar. En slutsats är att
problemen med otrygga platser och gäng som skapar social oro inte sker av en
40 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
slump utan att det finns förutsättningar i miljön som gör att vissa platser är
mer lämpliga än andra för att utveckla denna typ av hotspots. En annan viktig
slutsats var att det krävs samordnade fysiska och sociala åtgärder för att
förändra en plats egenskaper och utsatthet. Arbetet i cirklarna har bidragit till
att gå från tyst kunskap till systematiserad kunskap och resulterat i
kunskapssammanställningar, metodutveckling, tydliggörande av sociala
processer, bättre samverkan mellan lokala aktörer och i vissa fall
åtgärdskataloger64.
Forskningscirkeln som metod och arbetssätt kommer att fortsätta efter
Områdesprogrammet avslutas. I det fortsatta samarbetet mellan Institutionen
för Urbana studier på Malmö högskola och SoF Väster kommer en
handlingsplan att tas fram i ett projekt med namnet Trygg i Väster. Projektet
handlar om att, utifrån lärdomar som skaffats under Områdesprogrammet,
systematisera och strukturera förebyggande och främjande trygghetsarbete i
stadsområdet i syfte att skapa bättre förutsättningar för att uppfylla
kommunfullmäktigemålet ”En trygg och tillgänglig stad”. Projektet har Holma,
Kroksbäck, Bellevuegården, Lorensborg och Lindeborg (de delområden där
flest respondenter uppger att de känner otrygghet i sitt närområde i
stadsområde Väster enligt MOMS 2012) som testbädd, men handlingsplanen
kommer att gälla hela stadsområdet. Projektet ska resultera i en handlingsplan,
förslag till organisationsmodell och förslag till samverkansavtal.
Samverkansavtalet kommer att omfatta samarbetsparters inom den kommunala
organisationen såväl som externa organisationer såsom polis och
fastighetsföretag. Handlingsplanen kommer att kopplas till det lokala SSParbetet i stadsområde Väster och innefatta både kortsiktiga och långsiktiga
åtgärder65.
Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den
postindustriella staden, R. Ek, M. Gerell m.fl. ISBN: 978-91-87997-01-3 (pdf), Malmö
2014
64
65
Samtal med Annika Nilsson
41 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Segevång
Segevång är ett bostadsområde i norra Malmö, kännetecknat av stora grönytor och
flerfamiljshus färdigställda under 60-talets början. I Segevång bor idag cirka 4 200 invånare
och inflyttningen till området ökar stadigt. Till Områdesprogram Segevångs utmaningar hör
bland annat att utveckla boendemiljön och kopplingarna till övriga Malmö samt att öka
måluppfyllelsen i skolan. Segevång är ett område med stor potential genom sin rika tillgång
på grönområden, sin växande befolkning, ett aktivt föreningsliv och närheten till
utvecklingsområdet Sege Park.
Frida de Oliveira Lundquist, områdeskoordinator på Segevång
Utgångspunkten är resultatet från intervjuer med områdeskoordinatorn och
representanter för verksamheterna.
Familjer på Segevång
Inom ramen för Områdesprogram Segevång genomförs sedan juli 2013
projektet ”Familjer på Segevång” som är en extra satsning på barnfamiljer
boende i Segevångsområdet. Målet är att få fler föräldrar i barnfamiljer att bli
självförsörjande och minska kostnaderna för försörjningsstödet. Två
socialsekreterare arbetar i projektet med ca 35-40 hushåll var, jämfört med
cirka 65-70 hushåll per handläggare i den ordinarie verksamheten.
När projektet startade fanns det cirka 70 barnfamiljer med försörjningsstöd i
området Segevång. Av dessa familjer var cirka 40 ensamstående föräldrar med
barn och 85 procent av familjerna hade utländsk bakgrund. Familjerna som är
med i projektet har djupintervjuats för att socialsekreterarna ska kunna hitta de
individuella hinder som funnits mot självförsörjning. Vid mötena har alla
familjemedlemmar deltagit och intervjuerna har gjorts i familjernas hem, vilket
har varit uppskattat. Därefter har en planering gjorts med målsättningen att öka
föräldrarnas möjligheter till självförsörjning eller sysselsättning. Vid träffarna
informeras deltagarna om vilka krav som ställs på individen, men också deras
rättigheter i samband med ansökan. Den extra tid som socialsekreterarna har
med varje klient har gjort det möjligt att kalla till regelbundna möten och att
vara mer tillgängliga mellan mötena. Detta nya arbetssätt är socialsekreterarna
övertygade om kommer spara handläggningstid ur ett längre perspektiv.
Genom att göra grundliga intervjuer och ha täta möten med tid för samtal har
klienterna också möjlighet att ställa diverse praktiska frågor, allt från frågor om
barnens uppfostran och skolgång till var de kan träna för att förbättra sin hälsa.
Socialsekreterarna har kunnat både hänvisa till och samarbeta med andra
myndigheter och verksamheter internt och externt utifrån de vuxnas planering
och barnens behov. Klienternas berättelser om isolering och avsaknad av
sociala nätverk har lett till ett utökat fokus på, förutom självförsörjning, att
bryta isolering genom bland annat deltagande i sociala aktiviteter. Som ett led i
detta har socialsekreterarna varit med och bidragit till att utveckla ett
aktivitetscafé för föräldralediga kvinnor med barn i Snacka Segevångs lokaler
och ett samarbete med stadsområdets bibliotek har påbörjats. En dag i veckan
har biblioteket startat högläsning av lättare svenska barnböcker för barnen i
projektet. Allt i syfte att kvinnorna och männen i projektet ska kunna närma sig
arbetsmarknaden genom att stärka familjernas nätverksbyggande och
delaktighet i samhällslivet, samt öka kunskapen och förståelsen för svenska
språket. Under perioden juni 2013 till december 2014 har projektet träffat 131
barnfamiljer och 51 har blivit självförsörjande, vilket motsvara ca 40 procent.
Framgångsfaktorer är bland annat betydligt färre antal ärenden per ansvarig
42 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
socialsekreterare, möjligheten att kunnat testa nya metoder för att utreda
bakomliggande faktorer till arbetslöshet och eventuella försörjningshinder samt
nya förhållningssätt. Att fler vårdnadshavare blir självförsörjande bidrar även
till att förbättra barnens och ungdomarnas levnadsvillkor och framtida
möjligheter, samt underlättar integrationsprocessen för familjer med utländsk
bakgrund. Projektet pågår under 2015, men förhoppningen är att arbetssättet
ska kunna integreras i den ordinarie verksamheten framöver.
Medborgardialog i Sege Park
Sedan sjukhusverksamheten på Sege Park avvecklades har avsikten varit att
omvandla sjukhusområdet till en stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter,
offentlig service och parker. Under åren 2008-2011 pågick ett arbete med
detaljplanen för en stor del av Sege Park men, de berörda förvaltningarna
kunde inte enas om en gemensam vision och målbild för området och
processen stannade av. Under 2012 påbörjades arbetet igen och en
förvaltningsövergripande organisation med företrädare från följande
förvaltningar: serviceförvaltningen, fastighetskontoret, stadsdelsförvaltning
Kirseberg, stadsbyggnadskontoret, stadsfastigheter, gatukontoret och
miljöförvaltningen tillsattes. Utifrån dessa aktörer tillsattes en projektgrupp där
Segevångs områdeskoordinator ingick för utformningen av projektet. Att
Områdesprogrammet varit representerat i den fysiska planeringen har bidragit
till en bättre koppling mellan de sociala och fysiska förvaltningarnas
kompetenser. Vikten av den sociala hållbarheten har lyfts i planarbetet bland
annat genom en betydligt mer omfattande demokratisk dialog med
medborgarna än Plan- och bygglagens (PBL) krav på samråd och utställning
vid fysiska planer. Fördelen med medborgardialog vid fysisk planering beskrivs
i Kommissionens underlagsrapport ”Stadens rumsliga påverkan på hälsa”.
Makten över den egna vardagen och den egna närmiljön är en viktig bestämningsfaktor för
hälsa. Initiativ som kommer från gruppen betyder också en möjlighet att stärka lokala
sammanhang, ägande och ansvarstagande.
Under 2013-2014 genomfördes sju aktiviteter med medborgardialoger. Några
av aktiviteterna förlades vid de tillfällen andra evenemang var planerade i
stadsdelen. Här informerade projektgruppen om planerna för Sege Park och
initierade till dialog för att ta tillvara på synpunkter, åsikter, tankar och idéer
från medborgarna i Kirseberg om hur de upplever området idag och deras
förväntningar på området i framtiden.
Genom att lyssna på medborgarna och ta tillvara deras synpunkter kan ett
attraktivt område skapas för invånarna att trivas och bo i. Utgångspunkten för
medborgardialogen har varit att möta medborgarna på ”hemmaplan” för att
skapa en god relation och dialog i den fysiska processen. Vid ett tillfälle
anordnades ett evenemang i Sege Park med olika aktiviteter; korvgrillning,
plantering och cykelreparation. Samtidigt som de 500 besökande deltog i
aktiviteterna blev de inbjudna till samtal om vad parken har för betydelse för
dem idag och hur parken i framtiden skulle kunna bli mer tillgänglig och
användbar. Exempel på förslag var, offentliga toaletter, bättre gatubelysning,
fler bänkar, odlingsmöjligheter och en lekplats.
Ett annat exempel på medborgardialog var under en rundvandring i området
där boende fick ta del av parkens historia, visionerna för området samt hur
långt planeringsprocessen kommit. Under vandringen diskuterades bl a vilka
verksamheter ett eventuellt torg skulle kunna ha, den fysiska
43 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
sammankopplingen med grannområdena, bevarande av parkmiljön mm.
Engagemanget från boende i området har varit stort och projektledarna har fått
många idéer om förbättringsförslag till området. Genom den här typen av
medborgardialog kan ett önskvärt område stegvis skapas och byggas upp till att
bli en plats där invånarna vill bo och vistas.
Arbetet har resulterat i ett planprogram och en hållbarhetsstrategi för området.
Projektet avslutades i mars 2015. I dagsläget arbetar berörda förvaltningar med
att se över hur fortsättningen av projektet kommer att se ut. Resultatet av detta
arbete ska ligga till grund för kommande detaljplanearbete.
Områdeprogrammets roll i processen har framför allt varit att informera och
skapa ett engagemang hos interna och externa samarbetspartners samt
informera de boende om deras möjlighet att påverka området Sege Park. Det
har även varit viktigt att bevaka arbetet så att de fysiska och sociala aspekterna
av områdena vägs in och att Sege Park knyts ihop med angränsande områden
för att öka attraktiviteten i området66.
Utvecklingsområde Fritids- och Kulturhus på Kirseberg
Fritids- och kulturhuset (FK-huset) har historiskt sett varit ett levande hus där
många aktiviteter utövats. På senare år har inte aktiviteten varit densamma, och
med anledning av detta beslutade stadsområdesnämnden år 2014 om en
satsning för utökad aktivitet i det stora komplex som utgör FK-huset.
I huset ryms idag områdesbibliotek, medborgarkontor, fritidsgård och
fritidsklubb för mellanstadiebarn samt lokaler som hyrs ut till fest, teater,
möten och idrott. Ambitionen är att göra huset till ett levande kulturhus, men
huset är gammalt och det uppstår ständigt nya behov av underhåll, som medför
stora kostnader och försenar projektet.
Initialt har arbetsprocessen fokuserats på att utveckla det interna samarbetet
mellan befintliga verksamheter. Nästa steg i processen är att stärka det externa
samarbetet med civilsamhälle och medborgare. En plan för strategiskt
marknadsförande av huset och dess möjligheter är under framtagande. Det är
tydligt att behovet av lokaler är stort såväl i området som i hela staden, men
vetskapen om att lediga lokaler finns på Kirseberg är minimal. En stor
utmaning har varit att få huset i ett så fysiskt och logistiskt fungerande skick
som möjligt och samtidigt utveckla innehållet i verksamheterna. Idogt arbete
har emellertid gett resultat, och användandet av huset har ökat markant under
det första året. Idag finns en hel rad aktörer på plats i huset – och diversiteten
är stor. Uthyrningslokalerna används bland annat av kamsportföreningar,
pensionärföreningar, en kyrka, Kulturskolan, Linedance, cirkusskola,
Kvartersbio och privata fester. Det arrangeras både publika – t ex Backanatten
och Kvinnofesten som hålls varje år – och privata evenemang i huset.
Som ett steg i att involvera Segevångs- och Kirsebergsborna i husets utveckling
hölls en medborgardialog i Beijers Park i samband med Backakarnevalen 2014.
Dialogprocessen genomfördes av såväl tjänstepersoner som politiker från
stadsområdesnämnden och genererade många åsikter och idéer kring hur huset
kan användas. Att hålla denna sorts dialog under en lättsam och festlig aktivitet
som Backakarnevalen var väldigt lyckat. Besökarna var nyfikna, engagerade och
66
Samtal med Katarina Burle och Pernilla Andersson, Malmö stad
44 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
kom med många bra inslag som fått ingå i processen för husets utveckling på
flera plan.
Det är tydligt att huset behöver en rejäl upprustning och under året har en
utredning gjorts för att svara på hur och i vilken omfattning det skulle vara
möjligt att bygga om huset för att få det anpassat till den verksamhet som huset
ska fyllas med. Det har diskuterats om huset ska rivas för att sedan byggas upp
igen i ny skepnad, eventuellt med fler våningar där nya verksamheter kan ta
plats. Till dess fortsätter arbetet med att göra huset mer tillgängligt, inbjudande
och funktionellt för att i sin tur ytterligare öka användningen av detta67.
67
Ulrika Hybrandt och Frida de Oliveira
45 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Södra Sofielund och Seved
Södra Sofielund/Seved är ett attraktivt område mitt i innerstaden i Malmö. Området har
präglats av en negativ bild, men där det sakta men säkert vänder. Nu har satsningar
skalats upp i samverkan med näringslivet, boende och staden och arbetet omfattar nu hela
Sofielundsområdet. Södra Sofielund/Seved är snart ett av många områden i Malmö med
stort utbud av småföretagare, caféer, restauranter och stort intresse bland fastighetsägare att
bygga och investera. Resan bara fortsätter.
Hjalmar Falck, områdeskoordinator i Södra Sofielund/Seved
Utgångspunkten är resultatet från intervjuer med områdeskoordinatorn och
representanter för verksamheterna.
Unga möts i Sofielund (UMIS)
Under år 2013 genomfördes en inventering av antalet föreningar i
stadsområdet och alla flickor och pojkar i åldern 12-15 år tillfrågades om vilka
aktiviteter de deltog i samt vad de önskade göra på fritiden. Det visade sig att
det finns ett relativt stort utbud av aktiviteter som riktar sig till flickor och
pojkar i åldern 10-16 i området, men barnen på Seveds deltagande i aktiviteter
var begränsat. För att skapa en meningsfull fritid för barn och unga i Seved,
lyfta lokala föreningar och komplettera med de aktiviteter som saknades togs
ett gemensamt koncept fram av Förebyggarsektionen (Malmö stad) och
ungdomsorganisationen Hela Malmö, i nära samarbete med Sofielundskolan
och mötesplatser i närområdet. Unga möts i Sofielund, hädanefter UMIS,
kunde starta i februari 2014. Att Malmö stad och civilsamhället äger frågan
tillsammans ses som en nyckel till ett långsiktigt engagemang och är en del av
framgången med arbetssättet.
Under 2014 erbjöds 40 olika aktiviteter och 170 individer deltog i aktiviteterna.
Majoriteten av aktiviteterna hålls på Sofielundskolan direkt efter skoltid, vilket
bidrar till en ökad känsla av trygghet för föräldrar att låta sina barn delta i
aktiviteterna. Alla aktiviteter är gratis. UMIS har fokus på barn och ungas
möjlighet till delaktighet, därför tillfrågas barnen inför varje termin om vilka
aktiviteter de önskar delta i och alla aktiviteter som startar utgår från barnens
behov och önskemål. Verksamheten har aktivt arbetat för att nå flickor, bland
annat genom att fler kvinnliga aktivitetsledare rekryterats till UMIS. Ett aktivt
jämställdhetsperspektiv har resulterat i att lika många flickor som pojkar deltar i
aktiviteterna. På UMIS skapas även arbetstillfällen genom att ett 30-tal
aktivitetsledare från aktuella föreningar och verksamheter arvoderas. Det finns
ett önskemål om att aktivitetsledarna ska ha en lokal förankring, då detta visat
sig ge bäst resultat. UMIS har nu spridits till fler skolor i stadsområdet och fått
det nya namnet Unga möts i skolan68.
Fastighetssamverkan (BID)
Under våren 2011 påbörjades ett projekt i stadsdelen Södra Sofielund/Seved,
med ambition att höja boendestandarden och inflytandet för de boende i
området. Arbetet inleddes med en omfattande inventering och granskning av
fastighetsförvaltningen i området som visade att det fanns 59 fastighetsägare i
området och 2 500 hushåll. Som en del av inventeringen genomfördes även
runt 1000 besök genom dörrknackning i området. Det framgick att de främsta
problemen var nedskräpning, klotter och kriminalitet framför allt på ett
68
Samtal med Caroline Grgic, chef på enheten Fritid och Förebyggande
46 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
område i området. Resultatet bekräftas även i tidigare trygghetsmätningar och
enkäter till fastighetsägare i området. Ett antal slumvärdar och kapitalförvaltare
identifierades där boendestandarden var särskilt undermålig. Under 2011
genomförde Räddningstjänsten och Miljöförvaltningen tillsyn i fastigheterna,
vilket resulterade i tvångsförvaltning av en fastighet, att Hyresgästföreningen
utfärdade uthyrningsförbud genom hyresbalken och att miljöförvaltningen
utfärdade några av de högsta vitesförelägganden som gjorts i staden. Media
följde processen med en rad artiklar om slumförvaltningen i området. Parallellt
fortsatte samarbetet med polisen, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och
miljöförvaltningen för att tryggheten skulle öka och boendemiljöerna ute och
inne skulle förbättras. I samarbetet föddes idén att skriva moraliska avtal med
fastighetsägare och företag på området för att tillsammans med staden delta i
upprustningen av området. Samtidigt beviljades stadsområdesförvaltningen
medel från Boverket för att genomföra en pilotstudie och Fastighetsägare Syd
tog kontakt med Områdesprogram Seved med frågan om det fanns ett intresse
att skapa ett ”BID” (business improvement district) i Sofielund, det vill säga en
ideell förening med kommersiella fastighetsägare som vill rusta upp området.
BID Sofielund bildades i september 2014 och har drygt 25 medlemmar.
Modellen har fokus på Boende, Integration och Delaktighet. Syftet med arbetet
är att fortsätta utveckla Sofielund till en attraktiv del av Malmö. Det ska göras
genom att öka trivseln, tryggheten, stoltheten och sammanhållningen i
Sofielundsområdet och området ska präglas av en seriös fastighetsförvaltning.
Ett av målen för föreningen är att få fler boende att vilja stanna kvar på
området.
Malmö stad löser inte problemen själva utan det krävs tvärsektoriell
samverkan. Malmö stad kan hjälpa till att få in fler verksamheter i området, att
skapa handelstråk eller att öka närservicen. Fastighetsägarna tjänar på att
trivseln i området ökar, det lockar till sig fler som vill investera, bygga, starta
företag, butiker, fortsätta driva verksamheter och det bidrar även till att Malmö
stads kostnader minskar. Om områdets attraktivitet ökar för invånarna kan det
också stärka fastighetsvärden och hjälpa bostadsrättföreningar att sälja utan
förlust. De boendes delaktighet är otroligt viktig. Malmö stad finansierar en
utvecklingsledare som har en kombinerad tjänst som områdeskoordinator för
Områdesprogrammet. Verksamheten finansieras av fastighetsägarna genom en
medlemsavgift som medlemmarna kan använda för boendegrupper,
kraftsamling mot nedskräpning, klottersanering, sophantering och att bidra till
föreningsliv och aktiviteter som pågår i området. Det viktigaste för seriösa
fastighetsägare är att behålla boende genom att minska omflyttningen. I dag
flyttar en fjärdedel av de boende i området varje år. För att BID inte ska bidra
till ökad omflyttning genom höjda hyror efterhand som området blir mer
attraktivt finns ett avtal med Hyresgästföreningen. Det innebär att
förhandlingar sker med Hyresgästföreningen enligt den modell som ligger till
grund för hyressättningen i Malmö, den så kallade Malmömodellen. Modellen
är utformad i samarbete mellan Hyresgästföreningen och MKB och dess syfte
är att få en rättvisare hyressättning utifrån varje lägenhets unika standard och
läge. Om området och närliggande fastigheter rustas upp ökar också ”trycket
på” fastighetsägare som missköter sina hus.
BID-processen i Sofielund följs av forskare från Urbana Studier Malmö
högskola, institutionen för Fastighetsvetenskap och trygghetsarbetet av
institutionen för kriminologi på Malmö Högskola. Forskarna är intresserade av
47 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
hur en positiv utveckling kan skapas i områden som upplever en negativ spiral.
Även Boverket följer processen69.
Mötesplats Seved
Mötesplatsen på Seveds torg syftar till att öka tilliten och tryggheten samt
främja den sociala sammanhållningen mellan olika grupper i området. Alla som
bor i området, oavsett ålder, kan vända sig till mötesplatsen för att umgås med
sina vänner, få hjälp med allt från att skriva ett CV till att komma i kontakt
med olika myndigheter och organisationer. Genom att många unga vuxna
spenderar tid på mötesplatsen kan spontana samtal inledas med personalen och
eventuella behov identifieras. För att tillgodose invånarnas behov, önskemål,
intressen och idéer arbetar de anställda på mötesplatsen för att öka samarbetet
med aktörer och föreningar i området. För att främja sammanhållningen i
området sätts även lokala föreningar i kontakt med varandra. Alla aktiviteter
och samarbeten som sker på och med mötesplatsen utgår från vad
medborgarna efterfrågar, exempelvis finns olika myndigheter på plats flera
dagar i veckan. Samarbetet med bland annat Arbetsförmedlingen Bryggan,
Förebyggarsektionen, Hela Familjen och Jobb Malmö har enligt de anställda på
mötesplatsen bidragit med, förutom att skapa arbetstillfällen för arbetssökande,
även att ungdomarna på området har fått ett ökat förtroende för myndigeter.
Även några killar från området har fått tillfällig anställning på mötesplatsen.
Mötesplatsens lokal är endast bemannad under dagtid på vardagarna, men är
ofta uppbokad på kvällar och helger för exempelvis föreningsmöten och andra
sammankomster. Mötesplatsen arrangerar tillsammans med en grupp seniorer
aktiviteter för alla seniorer i området. Cirka ett 40-tal äldre deltar regelbundet i
allt från utflykter i Skåne till midsommarfirande på Sevedsplan och danskvällar
på mötesplatsen. Två tjejer från området har med stöd av mötesplatsen startat
en förening för yngre tjejer boende på Sofielund och som går på
Sofielundskolan. Det är ca 40 tjejer i åldern 10-16 år som regelbundet träffas
för att prata och göra roliga saker tillsammans. Ett av deras mål är att alla ska
gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Fotbollslaget FC Seved startade på
mötesplatsen som ett projekt som initierades av några unga män från området.
Idag driver männen klubben som ingår i seriespel och har utökats med
knatteskola för killar och tjejer på området. Fastighetsbolaget Wilhelm, som
har ett stor fasighetsbestånd på Seved, sponsrar laget. Seveds mötesplats
startade 2001 och är idag en del av Områdesprogram Seved70.
Mötesplats: Naturen
Sedan 2011 driver Seveds Mötesplats projektet Mötesplats: Naturen med syfte att
stärka undervisningen i förskolan och skolan. Det görs genom
utomhuspedagogik med fokus på kretslopp, odlingsaktiviteter, naturfrågor och
kunskap kring hållbar utveckling. Målgruppen är förskolor och skola i
Sofielund. En viktig del av projektet har varit att nå ut till och involvera
barnens föräldrar. Exempelvis har samarbetet med Slottsträdgården och
slottsträdgårdsmästaren John Taylor bidragit till att barnen tagit med sina
föräldrar tillbaka till parken för att visa upp vad de har odlat. Flera av
utflykterna har nåtts med kollektivtrafik för att även familjer utan bil ska kunna
göra utflykterna. Mötesplats: Naturen har även samarbetat med föreningar i
Samtal med Hjalmar Falk, utvecklingsledare BID Sofielund och områdeskoordinator
Samtal med Lena Romansoff och Stefan Lennartsson projektkoordinatorer på
Seveds mötesplats
69
70
48 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
närområdet och kommunala förvaltningar för att förstärka satsningen
ytterligare. Till exempel har Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, MKB,
Malmö Naturskola, Odlingsnätverket Seved Växtverket och Slottsträdgården
SLU Alnarp deltagit i olika aktiviteter. Under 2014 har ca 500 flickor och
pojkar deltagit i aktiviteterna. Genom att involvera pedagogerna i planeringen
har kopplingen mellan aktiviteterna och läroplanerna för skola och förskola
blivit tydligare och pedagogerna har under arbetets gång uppmuntrats till att på
ett strukturerat sätt arbeta med de upplevelser barnen varit med om. Att
pedagogerna träffats regelbundet för att utbyta erfarenheter och idéer har
stärkt intresset att samarbeta och har varit mer framgångsrikt än när
utomstående föreläst för pedagogerna om pedagogiska verktyg. Skolans
samarbete med Mötesplats: Naturen har gjort att föräldrarna blivit mer insatta i
sina barns skolgång och har bidragit till att Sofielundskolan fått ett förbättrat
rykte. Ett av de mål Områdesprogrammet strävar efter är att öka attraktiviteten
för skolorna så att elever från hela Malmö och Skåne söker sig till dessa skolor.
I Seved har Mötesplats: Naturen bidragit till att ett ökat antal föräldrar söker sig
till skolan, inte bara familjer bosatta i Seved, utan även familjer från resterande
Malmö.
Stadsområdesförvaltning Innerstaden har sedan 2013 tagit emot statliga
stimulansmedel ”urbana utvecklingsmedel”. Medlen har bland annat använts
till aktiviteter som ska stärka barns möjligheter att lyckas i skolan. Bland annat
kan följande aktiviteter nämnas:
 Folkuniversitetets föräldracirkel ”Tillsammans kan vi” med målet att
öka föräldrars förståelse för svenska skolsystemet och öka deras
engagemang i barnens skolgång.
 Brobyggare med arabisk språkkompetens på Kompassens öppna
förskola med målet att öka andelen barn från området som börjar i
förskolan och att öka antalet familjer från området som deltar i öppen
förskola.
 En extra tjänst som skolkurator på Sofielundsskolan med inriktning på
att öka skolnärvaron med målet att arbeta fokuserat för att förbättra
skolresultaten71.
71
Lena Christensson områdeskoordinator i Seved
49 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Övriga förvaltningars engagemang i
Områdesprogrammet
Kommunstyrelsens beslut från 2010 om starten av programmet innebär ett
åtagande, i tid och resurser, för alla Malmö stads förvaltningar. Nedan följer en
kortfattad beskrivning av förvaltningarnas engagemang i Områdesprogrammet
med utgångspunkt i de texter som förvaltningarna regelbundet har redovisat till
kommunstyrelsen via del- och helårsrapporter. Samtliga förvaltningsdirektörer
har fått möjlighet att ge sina synpunkter på texterna.
Fastighetskontoret
Fastighetskontoret har sedan starten, via utsedda kontaktpersoner, deltagit
aktivt i Områdesprogrammet. I slutet av 2013 strukturerade och förtydligade
fastighetskontoret sitt arbete med Områdesprogrammet. Två kontaktpersoner
utsågs för varje Områdesprogram och en områdesprogramsgrupp bildades som
bestod av kontaktpersonerna samt ytterligare representanter från
lägenhetsenheten och fastighetsjuridiska avdelningen. Dessutom har en
kommunikatör ingått i gruppen. Det huvudsakliga arbetet med
Områdesprogrammet har skett genom planer, program, dialogprocesser och
genomförandefrågor men även genom deltagande i olika arbetsgrupper i
Områdesprogrammet. Fastighetskontoret representerar i första hand Malmö
stad som markägare men har även deltagit aktivt i arbetet med förtätningar på
privat mark. Exempel på exploateringsprojekt inom Områdesprogrammet är
förtätningsprojekten vid Botildenborgstornet, Culture Casbah, Sege Park och
Holmastan.
Fritidsförvaltningen
Fritidsförvaltningens främsta bidrag till arbetet i Områdesprogrammet är
information om nämndens anläggningsutbud och verksamheter som
föreningslivet bedriver inom respektive Områdesprogram. Dialogen har främst
skett genom att fritidsförvaltningen har varit delaktiga i de grupper som finns i
respektive område och som berör fritidsnämndens ansvarsområde. Bland annat
har nämnden bidragit med extra medel för att utveckla de öppna
mötesplatserna. De har även hyrt ut lokaler utan avgift till föreningar i
områdena.
Gatukontoret
Gatukontoret har haft en kontinuerlig dialog med samtliga Områdesprogram
genom deltagande i styrgrupper och olika undergrupper. Gatukontoret har
varit en aktiv part i att initiera idéer och projekt, genomföra åtgärder och
involvera medborgarna. Gatukontoret har bland annat deltagit i
trygghetsvandringar som initieras av stadsområdena och Områdesprogrammet.
Efter trygghetsvandringarna har Gatukontoret genomfört trygghetsskapande
åtgärder.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens förvaltning - stadskontoret har haft samordningsansvar för
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Ansvaret har inneburit,
förutom att vara sammankallande för gemensamma mötesorgan, en
kontinuerlig kontakt och stöd till respektive områdesprogram. Mötesorganen
under åren 2010-2014 har varit samordningsgruppen, i vilken stadsdirektören,
stadsområdesdirektörerna och kulturdirektören ingått, beredningsorganet, i vilket
områdeskoordinatorerna och stadsområdenas kommunikationschefer ingått,
50 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
samt koordinatorsgruppen i vilken samtliga områdeskoordinatorer och
stadskontorets team ingått. Under 2014 kompletterades samordningsgruppen
med ytterligare kompetens och bytte namn till ledningsgrupp för
Områdesprogram. Sammansättningen breddades till att omfatta även
förvaltningsdirektörer med ansvar för de tre definierade spåren; framtidens
lärande, boende och jobb. Ansvaret från stadskontoret var fortsatt att
koordinera Områdesprogrammen, men den sammankallande rollen
förändrades under året för att ge ett optimalt strategiskt stöd och
processledning. Stadskontoret ansvarade fortsatt för att samordna
kommunikationsinsatser. Vid styr- och ledningsgruppen för social hållbarhets
möte i januari 2015 beslutades att samordningsgruppen skulle upplösas och att
dess uppdrag framöver skulle ingå som en del av styr- och ledningsgruppen
Social hållbarhets uppdrag. I denna styrgrupp ingår stadsdirektören,
stadskontorets välfärdsdirektör, sociala resursförvaltningens direktör,
stadsområdesdirektörerna, kulturdirektören, miljödirektören och
arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsdirektören.
Därutöver har stadskontoret medverkat i planering, utveckling och
genomförande av för områdesprogrammen gemensamma aktiviteter, såsom
strategidagar, studiebesök, möten och dialog med övriga förvaltningar och
ledningsgrupper, samverkan med Malmö högskola mm.
Stadskontoret har dessutom utvecklat infrastrukturen för social hållarhet och
social innovation i Malmö stad och arbetat för att knyta samman
Områdesprogrammen med åtaganden från ärendet med Malmökommissionen.
Vidare svarar stadskontoret för bevakning av och stöd för att söka medel inför
EU:s kommande strukturfondperiod. Det handlar bland annat om att
identifiera aktiviteter som prövats, utvärderats i Områdesprogrammen och som
kan skalas upp med stöd av EU-finansiering.
Stadskontoret har vidare koordinerat uppföljningsinsatser av
Områdesprogrammen och försett kommunstyrelsen med underlag till DR 1,
DR2 och en årlig lägesrapport. I stadskontorets ansvar ingår därmed även att
skriva föreliggande slutrapport till kommunstyrelsen och bidra till att sprida
goda exempel från arbetet. Även de centrala kommunikationsinsatserna har
samordnats på stadskontoret. I det arbetet har bland annat en gemensam
övergripande kommunikationsstrategi tagits fram. Strategin utgick ifrån Malmö
stads kommunikationspolicy och i den angavs bl a interna och externa
målgrupper, kommunikationsmål, budskap och aktiviteter, men också grafisk
profil och principer för kommunikationsarbetet. Kommunikationsvägarna har
varit både traditionella kanaler, som webb, film, trycksaker och nyhetsbrev, och
nya som facebook, väggtidning och elektronisk infobox, användes. Media har
kunnat följa Områdesprogrammet både via de kommunikationskanaler som
användes för att nå medborgarna och via pressmeddelanden. Som en del av
den interna kommunikationen till medarbetare i Malmö stad framställdes ett
chefspaket vars syfte var att öka chefernas reflektion på hur de skulle kunna
bidra i Områdesprogrammet. Kommunstyrelsens ledamöter har genom
nyhetsbrev fått regelbunden uppdatering av arbetet i Områdesprogrammet.
Som ett sätt att tillfälligt öka kommunikationsresurserna för ett
Områdesprogram i taget startades 2011 arbetssättet
kommunikationsfokusering. Under en vecka samlades ett stort antal
51 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
kommunikatörer i ett av Områdesprogrammen. Det exemplifierade nya sätt att
samarbeta över förvaltningsgränserna och att hitta innovativa lösningar.
För den kontinuerliga samordningen av arbetet med områdesprogrammen har
stadskontoret avsatt sammanlagt cirka två heltidstjänster, uppdelade på olika
funktioner. Därutöver har tillkommit den arbetstid som olika tjänstemän på
stadskontoret har avsatt för medverkan i arbetsgrupper, utförande av uppdrag
med mera.
Kulturförvaltningen
Kulturförvaltningen har arbetat aktivt med Områdesprogrammen för att bidra
till ett socialt hållbart Malmö. De institutioner och verksamheter som finns
inom kulturförvaltningen har arbetat i nära samarbete med
Områdesprogrammet och förvaltningen har representanter i flera styr- och
arbetsgrupper. Sedan 2013 har förvaltningen en förvaltningsövergripande
tjänsteperson som samordnar uppdraget för att insatserna ska ge bästa möjliga
effekt. Uppbyggnaden av ett hållbart nätverk som kan arbeta med
Områdesprogrammet på lång sikt, är en viktig uppgift. Kulturförvaltningen har
fört en kontinuerlig dialog med områdeskoordinatorerna i respektive
Områdesprogram, med ansvariga inom kulturförvaltningens institutioner samt
med det fria kulturlivet och enskilda individer i de berörda områdena.
Kulturförvaltningen har de senaste åren prioriterat insatser och verksamheter
som underlättar för fler att besöka kulturinstitutioner och ta del av olika
kulturverksamheter. Arbetet med Områdesprogrammet har gett nya besökare
på institutionerna. En av huvudsatsningarna är El Sistema, där barn inte bara
bjuds på musikalisk gemenskap, utan arbetssättet motverkar även segregation.
Genom de riktade två miljoner som beviljats kulturnämnden för
Områdesprogrammet t.o.m. 2015 har goda förutsättningar givits att på ett
positivt sätt bidra till att fler ska få del av kulturens skapande kraft.
Förvaltningen har kunnat testa nya sätt att arbeta utanför institutionerna, vilket
resulterat i nya idéer och arbetsmodeller.
Miljöförvaltningen
Miljöförvaltningen ingår i flera arbetsgrupper och samarbeten för att bidra till
en bättre boendemiljö i Områdesprogrammet. Avdelningen för miljö- och
hälsoskydd har i huvudsak deltagit i arbetet inom ramen för tillsyn enligt
miljöbalken, vilket beskrivs närmare i bakgrundskapitlet. I detta arbete har
avdelningen löpande kontakt med områdeskoordinatorerna. Miljöförvaltningen
driver paraplyprojektet Innovationsplattform Malmö sydost som arbetar med
utvecklingsfrågor i Malmös miljonprogram och genomför återkommande en
stor konferens (www.costad.se) med fokus på en långsiktig satsning på
stadsutveckling i Områdesprogrammet. De samarbetar med
stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, lägenhetsenheten,
räddningstjänsten, Malmö mot diskriminering och hyresgästföreningen i en
kunskapsallians med syftet att bli mer samordnade inom stadens förvaltningar
kring det operativa arbetet.
Serviceförvaltningen
Serviceförvaltningen har, genom sin ordinarie verksamhet, haft resurser i
Områdesprogrammet och finansierat en del av arbetet som regleras enligt avtal.
Utöver dessa resurser har serviceförvaltningen haft en handläggare som arbetat
med frågor kring social hållbarhet kopplat till serviceförvaltningens uppdrag.
52 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Serviceförvaltningens direktör sitter i styrgrupperna för Amiralsstaden och
Lindängen centrum. Serviceförvaltningen har bland annat ökat städningen på
Seveds gator och som en del i detta har Kommunteknik tillsammans med
JobbMalmö erbjudit ungdomar en ettårig anställning med placering på en av
kommuntekniks avdelningar.
Skolförvaltningarna
De berörda förvaltningarnas utbildningschefer, skolornas ledning och
medarbetare har deltagit i aktiviteter initierade inom Områdesprogrammet.
Dialogen mellan förvaltningarna och de olika områdena i Områdesprogrammet
har varierat i omfattning. I vissa områden har skolförvaltningarna haft
representanter i styrgrupper och på möten medan i andra Områdesprogram har
kontakten varit av mer sporadisk karaktär.
Förskoleförvaltningen har bland annat, i samverkan med stadsområdena,
påbörjat uppsökande verksamhet som främst riktar sig till flickor och pojkar i
åldern 3-5 år som står utanför förskoleverksamhet. Områdesprogrammet har
fördelat urbana utvecklingsmedel som både förskola och grundskola tagit del
av. Grundskoleförvaltningen har bland annat varit engagerade i drivandet av
allaktivitetshus, projektet ”Tillsammans kan vi” som är en utbildning för
nyanlända föräldrar i det svenska skolsystemet, upplevelsepedagogik mm.
Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har bland
annat genomfört riktade informationsinsatser till samtliga Områdesprogram, i
nära samarbete med Jobb Malmö, Uppdrag Malmö kring t.ex. förberedande
utbildningar, talangutbildningar och olika lärlingsutbildningar.
Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har även
funnits tillgängliga bland annat på mötesplatser i Områdesprogrammet för att
möta boende och ta del av de frågor som är angelägna i vardagen.
Sociala resursförvaltningen
Dialog kring samverkan i Områdesprogrammet har skett i
förvaltningschefsgruppen, där Sociala resursförvaltningens direktör deltar.
Delar av en tjänst har uppdraget att koordinera arbetet med Sociala
resursförvaltningens insatser i Områdesprogrammet. Vissa verksamheter inom
förvaltningen har haft en direkt dialog och samarbete med flera eller alla
Områdesprogram. Bland annat ingår Stödcentrum och socialsekreterarna inom
polisen i en samverkansöverenskommelse, Malmö Trygg och Säker Stad, som
omfattar samtliga grundskolor i Malmö och syftar till att förebygga kriminalitet.
Familjeteamet har haft två terapeuter på Framtidens hus på Lindängen en dag i
veckan, vilket resulterat i god tillgänglighet för klienterna i området och ett
närmare samarbete med socialsekreterare och andra aktörer runt klienterna.
Plattform Malmö har arbetat med projektet Våga Vittna på flera skolor inom
Områdesprogrammet. Vidare har Plattform Malmö och
Kvinnofridsverksamheterna arbetat med riktade informationsinsatser till
Malmöbor och yrkesverksamma i Områdesprogrammet. Två terapeuter från
Öppenvårdshuset Gustav fungerar som kontaktpersoner i hela
Områdesprogrammet, med syfte att informera om verksamheten och
möjliggöra för boende i områdena att få stöd och behandling vid missbruk.
Övriga insatser inom förvaltningen innefattar bland annat Maria Malmö som
genomfört en satsning med råd- och stödsamtal på Tegelhuset, AMD (Offensivt
arbete mot droger) som genomfört riktade insatser mot Områdesprogrammet
samt Syninstruktörerna som bedrivit uppsökande verksamhet för synsvaga
personer inom Områdesprogrammet.
53 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Stadsbyggnadskontoret
Stadsbyggnadskontoret har varit aktiva i samtliga Områdesprogram, som
deltagare eller ordförande för olika arbetsgrupper och processer, gällande bland
annat plan-, bygglov- och tillsynsärenden. Stadsbyggnadskontoret har bland
annat deltagit i arbetet med Kraftsamling Herrgården, centrumprocessen
Lindängen, tagit fram en framtidsbild för Holma/Kroksbäck, deltagit i BID
Sofielunds och planprogrammet för Sege Park. Stadsbyggnadskontoret har
även arbetat med Amiralsstaden och Culture Casbah.
54 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Resultat av arbetet med Områdesprogram för ett
socialt hållbart Malmö
Utvecklingen i de geografiska områdena som omfattas av
Områdesprogrammet har bland annat följts upp och utvärderats genom
forskning, statistiska underlag och i del- och helårsrapporter till
kommunstyrelsen under programtidens fem år. De centrala kvalitativa målen
för Områdesprogrammet har kompletterats med lokalt formulerade mål som
utgår från kommunfullmäktigemålen och lokala utmaningar. Då ingen
gemensam följeforskning genomfördes saknas forskning som omfattar
lärdomar utifrån hela Områdesprogrammet.
Detta kapitel ska ses som en komplettering av de lyckade insatser som lyfts
under rubriken Aktiviteter i respektive Områdesprogram.
Sammanfattning av Demokratikonsult och KTHs forskning inför
tvåårsavstämningen
I enlighet med kommunstyrelsens beslut den 8 september 2010 skulle en
avstämning av Områdesprogrammet göras efter två år72. Tvåårsavstämningen
skulle identifiera brister/förbättringsområden, visa på framgångsfaktorer samt
föreslå rekommendationer för arbetet med Områdesprogrammen 2013-2015.
Texten sammanfattar de två rapporter som utgjorde grunden i
tvåårsavstämningen och genomfördes av Demokratikonsult73 och KTH74.
Avstämningen visade att det efter två års verksamhet var för tidigt att mäta
effekter som visar på förbättrad social hållbarhet utifrån genomförda åtgärder.
Det var också svårt att avgöra vilka effekter som uppstått som en följd av
insatserna inom ramen för Områdesprogrammet och vad som berodde på
utomstående insatser och från ordinarie kommunal verksamhet. Det som
kunde påvisas var främst fysiska förbättringar i form av bättre boende- och
områdesmiljö samt överlag förbättrad upplevd trygghet i områdena. En erfarenhet i
Områdesprogramsarbetet var att förtroende från medborgarna vunnits genom ett
konsekvent och ihärdigt arbete med utvecklingen i området, vilket delvis
exemplifieras av upprustningen av fastigheter, lägenheter och innergårdar. Det är snabba
insatser som syns och är påfallande effektiva eftersom boende trivs bättre och
känner sig tryggare.
Av rapporterna framgår att förutsättningarna för att skapa social hållbarhet har
förbättrats. Nya nätverk, mötesplatser och kontaktytor till medborgarna har etablerats. En
arbetsprocess som har utvecklats i Områdesprogrammet är det tvärsektoriella
arbetet med nära involvering av fackförvaltningar, fastighetsägare, myndigheter,
föreningar och enskilda medborgare. Både Demokratikonsult och KTH
beskriver att arbetet i Områdesprogrammet har lyckats med just detta –
Områdesprogrammen har inneburit en positiv förändring avseende uppbyggnaden av en
mottagande organisation som utgår från de boendes behov och som istället för att arbeta
72
KS-KOM-2010-00176
Utvärderingsrapport för åren 2010-2012, Områdesprogram för ett socialt hållbart
Malmö, Demokratikonsult & samarbetspartner
74 Följeforskning av Områdesprogrammen för ett socialt hållbart Malmö, Programmen
som byggs unt fysiskt skelett och sociala muskler, Sandra Karlsson & Göran Cars, KTH
2013
73
55 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
för invånarna arbetar tillsammans med invånarna. Rapporterna visar att det finns
förbättringsområden avseende Områdesprogrammens målformulering och
begreppsdefinitioner.
Uppföljningar och forskning
Någon egentlig effektutvärdering har inte genomförts. Utifrån rapporter,
uppföljningar och efter samtal med koordinatorerna och deras kontakt med
brukarna följer en redovisning utifrån respektive område nedan.
Holma Kroksbäck
Exempel på rapporter, forskning och uppföljning
75
o Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital
o Kostnadsuppskattning av bränder, brott och fysisk skadegörelse –
Holma-Kroksbäck76
77
o Stadens skavsår, Inhägnade flerbostadshus i den polariserade staden
o Kroksbäck – ett bostadsområde med många ansikten och stora
möjligheter, För ökad: Trygghet – Tillit - Delaktighet78
o Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i
den postindustriella staden79
Sammanfattning
 Boende uppfattar att det finns många positiva sidor med
områdena. Läget i förhållande till nya Hyllie, goda
kommunikationer, det nya badhuset men också
Kroksbäcksparken ses som attraktivt. Det tekniska
underhållet av fastigheterna och MKB:s husvärdar ses
också som positiva verksamheter. Åtgärder i
Kroksbäcksparken avseende bättre belysning och
nedklippta buskar framhålls som bra åtgärder för att öka
tryggheten.
 Det finns en stor spännvidd mellan hur de boende
upplever tryggheten. Från de som känner sig trygga och
rör sig förhållandevis fritt i området, till de som upplever
mycket stor personlig otrygghet och som är vaksamma så
fort de går ut. Det som främst skapar otrygghet är olika
killgäng som ofta vistas på Sörbäcksgatan men också rör
sig i området samt att boende utsätts för brott och hot.
Cannabisanvändningen upplevs vara utbredd. Många
efterlyser en ökad och förändrad polisnärvaro.
Malmö högskola, Manne Gerell, Malmö 2012
Manne Gerell, 2012
77 Mikaela Herbert, Malmö högskola, Urbana studier, ISBN 13: 978-91-981058-2-7,
Malmö 2013
78 Manne Gerell, Kriminologiska Institutionen, Malmö Högskola, Per-Olof Hallin,
Urbana studier, Malmö högskola, Malmö 2014
79
R. Ek, M. Gerell m.fl. ISBN: 978-91-87997-01-3 (pdf), Malmö 2014
75
76
56 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö




De boende har utvecklat olika strategier för att hantera
otryggheten genom dels hur de rör sig i området där vissa
platser undviks eller att man inte går ut på kvällen, dels
genom att föra fram klagomål eller planer på att flytta från
området. De få försök som gjorts för att utveckla en
kollektiv förmåga, genom exempelvis trygghetsvandringar
eller säga ifrån då brott eller normbytande beteenden
inträffat, har misslyckats. I flera fall har personerna blivit
hotade eller attackerade.
Det finns en bristande förmåga bland bostadsområdets
aktörer (inklusive myndigheter) till att gemensamt arbeta
för att öka tryggheten.
Det finns en stor spridning avseende i vilken utsträckning
boende är involverade i sociala nätverk i området. I vissa
delar av bostadsområdet finns nätverk som fungerar och
som har funnits under lång tid. De har emellertid svårt att
nå ut till nya grupper. Andra boende har inga sociala
nätverk i området och flera betonar att det saknas naturliga
mötesplatser.
Det finns en utbredd känsla av att inte vara sedd eller
erkänd från övriga samhället. Det gäller allt från bristande
underhåll av utemiljön, till klagomål på polisens agerande
och mediers negativa bild av området.
Lindängen
Exempel på rapporter, forskning och uppföljning
o Lindängen mot framtiden, följeforskningsrapport i tre delar, 2013201580.
Steg 1: Programteori, diskussionsunderlag till workshopen
den 30 september 2013
Steg 2: Formulering och prioritering av följeforskningens frågor
Steg 3: Svara på utvärderingsfrågorna
Sammanfattning
 ”Resultaten… är mätbara, påtagliga och har förutsättningar att bli bestående…
Det finns en stark korrelation mellan vad som faktiskt görs inom ramen för
(satsningen) och vad boende upplever som mest angeläget. Återigen är det
satsningarnas fokus på individuellt kapacitetsbyggande och vägar in till
arbetsmarknaden som förklarar framgång.”81
 Aktiviteter med bas i Framtidens hus har bidragit till nya arbetstillfällen.
De har bland annat skapats inom byggsektorn och genom att frivilliga
aktivitetsledare på Framtidens hus har fått fasta anställningar. På
Lindängen avslutades 52 ärenden gällande kvinnor och män med
80
81
Sandra Karlsson & Göran Cars, Samhällsplanering & miljö, KTH, 2013-2015
KTH, följeforskning av Lindängen mot framtiden, slutrapport feb 2015.
57 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö




82
83
Ibid
Ibid
försörjningsstöd år 2010 varav 33 gick in i arbete. Det kan jämföras
med 98 personer år 2014, varav 77 gick in i arbete. ”En markerad satsning
i detta avseende har varit att träffa avtal med byggherrar och entreprenörer att
anställa arbetssökande från Lindängen i olika bygg- och upprustningsprojekt.
Effekterna av denna jobbsatsning är, liksom på andra håll där den prövats,
positiv.”82
Fler Malmöbor har blivit självförsörjande med positiva effekter som
följd: t ex förbättrat hälsotillstånd, barnens uppväxtvillkor mm.
Under 2014 minskade antalet hushåll på Lindängen som får
försörjningsstöd med 5,2 procent. Samtidigt ökade antalet i hela
stadsområde Söder med 3,3 procent.
En tryggare och lugnare skolmiljö på Lindängeskolan har skapats av att
upprätta ett Allaktivitetshus. ”Det har även bidragit till bättre skolresultat:
betygen hos elever som går i Lindängsskolans nionde klass steg med 11 procent från
läsåret 2012/2013 till läsåret 2013/14. Under samma tidsperiod ökade åttorna
sina betyg med 12 procent.”83
Med utgångspunkt i en avsiktsförklaring mellan Malmö stad och
privata fastighetsägare och byggföretag gjordes 2013 en förstudie och
en syntesplan togs fram för förnyelse av Lindängen centrum.
Detaljplanarbetet för det nya Lindängen centrum drogs igång hösten
2014. Inom ramen för "Bygga om dialogen" upprättades en
avsiktsförklaring mellan Trianon och ett antal offentliga aktörer, inkl.
Malmö stad, om att genomföra såväl energirenovering av existerande
fastigheter som nybyggnation med lokal rekrytering av arbetslösa
hyresgäster. Avtalet om anpassad markhyra mellan Malmö stad och
Fastighets AB Trianon resulterade i att 120 nya lägenheter ska byggas
på Vårsången, de första bostäder som har byggts på Lindängen på mer
än 30 år. I avtalet specificeras att Trianon ska skapa ett antal jobb inom
ramen för byggprojektet.
Effekt: samsyn mellan Malmö stad och näringsliv om hur förvandling
av Lindängen centrum ska utformas och åstadkommas. Nya hyres- och
insatslägenheter byggas i ett område med brist på bostäder, med
involvering av lokalt rekryterad arbetskraft.
Fler föreningar och civilsamhällsorganisationer är aktiva på Lindängen.
På Allaktivitethuset och Framtidens hus driver bland annat Röda
korset, Rädda Barnen och Individuell Människohjälp sina
verksamheter. Nya medborgargrupper såsom Gatukraft Lindängen och
Lindängens kvinnogrupp har bildats och tar egna initiativ till events
och aktiviteter på Lindängen centrum. Dessutom blir fler kvinnor
synligt aktiva deltagare och ledare i civilsamhället och på områdets
mötesplatser: t ex på Allaktivitetshuset på Lindängeskolan är 60
procent av deltagare kvinnor och tjejer.
58 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Effekt: ett starkare civilsamhälle och mer jämställda mötesplatser.
Herrgården
Exempel på rapporter, forskning och uppföljning
 Delårsrapporter, årsanalyser, muntliga rapporter till
stadsområdesnämnd Öster
 Följeforskning i form av metodstöd via KTH (2010-2012, Göran Cars)
 Governance: att styra med insikt snarare än avsikt. En studie om
flernivåstyrning och sektorssamverkan i Göteborg och Malmö
(Chalmers, Mistra urban futures 2011)
 Urbana utvecklingsområden 2013 Statistisk uppföljning utifrån 7
indikatorer (Arbetsmarknadsdepartementet 2013)
 Statistisk uppföljning av urbana utvecklingsområden (SCB 2014)
 Statistisk uppföljning bränder (Räddningstjänsten Syd, 2015)
 Statistisk uppföljning brott (Polisen Malmö, 2015)
 Statistisk uppföljning valresultat (SCB, 2014)
 Mörkade platser – stigmatisering och ryktesspridning i urbana
utvecklingsområden (Maria Vallström, FOU Söderhamn, 2015)
 Trygghet i det offentliga rummet (Susanne Egnell & Anna-Karin Ivert,
Institutionen för kriminologi, Malmö högskola, 2015 )
 Marknadsanalys Rosenkraft – en diskursanalys (Joanna Dietinger,
Lunds Universitet, 2015)
 RAPPORT 2015:17 REGERINGSUPPDRAG Uppföljning av det
prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 (Boverket 2015)
 Urbant utvecklingsarbete - delrapportering 1- 3 av regeringsuppdrag
(Boverket 2013-2015)
Sammanfattning
 Kraftsamling Herrgården som startade 2013 är exempel på en
kunskapsallians som har utvecklats där aktörer från idéburna, offentliga
och näringsliv, samt Malmöbor och akademin medverkat. Med denna
kunskapsallians säkerställs en fortsatt långsiktigt utveckling av
Herrgården.
 2012 bildades partnerskapet Rosenkraft som 2013 tog fram rapporten
Marknadsanalys Rosenkraft i syfte att undersöka Rosengårds nuläge
som marknad, boende- och etableringsalternativ samt arbetsmarknad.
Med denna rapport som grund har partnerskapet fortsatt utveckla sin
samverkan kring frågor som rör långsiktig näringslivsutveckling och
bilden av Rosengård.
 Via Kraftsamling Herrgården skapades den nya dialogformen
homepartys, där kvinnor i Herrgården möter representanter från
Stadsområdesförvaltning Öster, Räddningstjänsten Syd och Polisen i
samtal om trygghet. Utgångspunkten i homepartys är kvinnors
59 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
perspektiv på frågor som rör trygghet och boendemiljö och detta ger
ny kunskap till det fortsatta arbetet med att utveckla Herrgården.
 Amiralsstaden startade inom Områdesprogram Herrgården, där en förförstudie genomfördes. Arbetet har sedan dess fortsatt i bred
tvärsektoriell samverkan och samordnas nu från
stadsbyggnadskontoret. Amiralsstaden kan innebära en förtätning på
mellan 1000 och 3000 bostäder.
 Den planerade förtätningen Botildenborg startade även den inom
Områdesprogrammet, och innebär i ett första skede att ca 45
bostadsrättsradhus byggs i närheten av vattentornet Botildenborg.
Det starka fokus som finns i Områdesprogram Herrgården på mötesplatser
för unga leder till effekter vad gäller fritid, jobb och lärande
 Tegelhuset, en mötesplats för unga, har genomfört drop-in-verksamhet
i samarbete med Arbetsförmedlingen för att underlätta ungas väg in på
arbetsmarknaden. Verksamheten visar på en ökning med 10 % av
antalet unga som deltog i drop-in som fick arbete mellan 2012 och
2013. Verksamhetsstatistiken visar att 82 unga Malmöbor som deltog i
Tegelhusets drop-in-verksamhet fick arbete 2013. Av dessa beräknas
ca hälften bo i Herrgården. Motsvarande siffra för 2014 är 128 unga
Malmöbor, varav ca hälften bor i Herrgården.
 Insatsen Läsfrämjande har kunnat genomföras i samverkan med bl.a.
Familjecentral, förskolor och Rosengårdsskolan. Två
barnboksbibliotekarier har utvecklat ett läsfrämjande arbete riktat till
barn och unga på Herrgården. Insatsen består av uppsökande arbete
och aktiviteter på Rosengårdsbiblioteket.1072 barn involverades under
2014.
Riktade insatser vad gäller dialog och delaktighet har bland annat genomförts
under supervalåret 2014 om möjligheterna att rösta.
 Valdeltagandet i Herrgården ökade märkbart vid valen jämfört med
tidigare val: med 7,4 % vid EU-valet och med 5,5 % vid riksdagsvalet.
Herrgården har under perioden för Områdesprogrammet genomgått en positiv
utveckling som går att avläsa statistiskt.
 Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) ökade andelen
förvärvsarbetande med 2,5 procentenheter mellan åren 2012 och 2013
(för Malmö som helhet +0,4 procentenheter).
 Andelen elever behöriga till gymnasiet ökade enligt SCB med knappt
20 procentenheter mellan åren 2012 och 2013 (för Malmö som helhet
drygt +3 procentenheter).
 Såväl statistik från Brottsförebyggande rådet som från Polisen och
Räddningstjänsten Syd pekar på en positiv utveckling i Herrgården när
det gäller trygghetsaspekterna. År 2007 uppgick antalet anmälda brott i
bostadsområdet till 854. De följande två åren ökade antalet (2008: 1142
anmälda brott, 2009: 1228 anmälda brott). Därefter har antalet brott
minskat och år 2014 låg antalet på den lägsta nivån för perioden: 735
60 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
anmälda brott. Antalet bränder totalt i Törnrosen, Örtagården och
Herrgården halverades under perioden 2008 – 2014.
Södra Sofielund/Seved
Exempel på rapporter, forskning och uppföljning
o Kartläggning av den lokala problembilden i Norra och Södra Sofielund: En
sammanfattning, Malmö högskola 201484
85
o Områdesutveckling Seved
Sammanfattning
 En kartläggning av fastighetsägandet i området har resulterat i att ett antal
slumvärdar har upptäckts, att samverkan med Hyresgästförening,
Miljöförvaltning, Räddningstjänst m.fl. intensifierats samt att ett antal
fastighetsägare har sålt sina bestånd till förmån för en seriös
fastighetsförvaltning.
 Arbetet med seriös fastighetsförvaltning har skalats upp för att omfatta
hela Sofielund och en ny förening, Fastighetsägare BID Sofielund, har
bildas. Idag är det drygt 30 medlemmar och kontaktytan med
fastighetsägare och företag täcker cirka 90 procent. 2015 skrivs sociala
klausuler och avsiktförklaringar med deltagare.
 Effekterna av arbetet är en ökad trivsel och sammanhållning mellan och
inom hela näringslivet i området. Detta smittar av sig till boende,
föreningar och andra verksamheter. Fortfarande är problemen stora med
drogförsäljning och kriminalitet inom delar av området. Samverkan med
polis, kameraövervakning i kombination med insatser från näringslivet och
staden har ökat markant.
Fler Sevedsbor har kommit i arbete och färre är bidragsberoende och här har
olika samarbetsformer har gett positiva effekter.
 Förebyggarsektionens samarbete med Jobb Malmö ledde till att 50 unga
mellan 18-25 år fick en områdesanställning där många sedan gått vidare till
arbete/studier.
 Hela familjen-satsningen där Individ- och familjeomsorgen samarbetar
med Områdesutveckling, AF Bryggan, Jobb Malmö m fl har hittills lett till
att 28 familjer med mångårigt bidragsberoende på Seved, blivit
självförsörjande under 2013-2015.
 I ett pågående metodförsök i samarbete med näringslivet, har drygt 20
arbetssökande kommit ett steg vidare mot arbete och en hållbar planering.
 Antal hushåll med försörjningsstöd har minskat med 9 procent från maj
2014 till maj 2015.
Anna-Karin Ivert & Karl Kronkvist, institutionen för Kriminologi, Fakulteten Hälsa
och samhälle, Malmö Högskola, 2014
85 Malmö högskolas utvärderingsenhet, Innovation och utveckling, Malmö 2015
84
61 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Satsningar på barn och ungdomar har gjorts utifrån kunskap om att gå i
förskola, att ha en fungerande skolgång och att ha en meningsfull fritid är
skyddande faktorer.
 Områdesprogrammet har stöttat boendes initiativ till att starta föreningar
för barn och unga t ex Tjejgruppen och Seveds Fotbollsklubb med drygt 50
aktiva medlemmar i respektive verksamhet.
 Konceptet UMIS som driver olika aktiviteter för barn (åk 4-9) på
Sofielundsskolan har nu spridits till andra skolor.
 Mötesplats: Naturens arbete med odling och utomhuspedagogik har engagerat
ca 500 barn och ett 30-tal pedagoger. Fler resursstarka familjer väljer nu
Sofielundsskolan.
 Mötesplats Seved har varit navet i området och bidragit till ökad samverkan
mellan förvaltningar och myndigheter.
 De olika processgrupperna jobb, lärande och boende samt ”Örat mot
marken” har stärkt samarbetet mellan deltagande förvaltningarna,
myndigheter och avdelningarna Områdesutveckling, Individ och familj,
skola och förskola vilket är mycket viktigt för fortsatt arbete i Södra
Sofielund/Seved.
Segevång
Exempel på rapporter, forskning och uppföljning
o Segevång ingår som ett av flera studieområden i Nicklas Guldåkers och
P-O Hallins rapport ”Stadens bränder”.
Sammanfattning
 Genom Sege Park-projektet har omvandlingen av ett sjukhusområde
från 30-talet till ett nytt bostadsområde påbörjats. Projektet syftade till
att ge samsyn kring nytt planprogram för Sege Park. Genom
Områdesprogram Segevång har incitament givits för att stärka
kopplingarna mellan tekniska förvaltningar och byggherrar som driver
projektet och stadsområdesförvaltningen och medborgare.Under
projekttiden arbetades former för medborgardialog fram. Projektet
resulterade i ett planprogram för Sege Park-området.
 Genom projektet Familjer på Segevång har arbetet med barnfamiljer
som uppbär långvarigt försörjningsstöd intensifierats. Djupintervjuer
har gjorts med de aktuella familjerna för att kartlägga hindren för
självförsörjning. Ett helhetsgrepp kring familjernas situation, tät
uppföljning, tydlig planering och målsättning för hur självförsörjning
skulle kunna uppnås samt samverkan med berörda samarbetspartners
beskrivs som framgångsfaktorer i arbetet.Under perioden juni 2013 och
dec. 2014 har 51 av projektets 131 barnfamiljer blivit självförsörjande.
 Fritids- och kulturhuset rymmer idag områdesbibliotek,
medborgarkontor, fritidsgård och fritidsklubb för mellanstadiebarn
samt lokaler som hyrs ut till fest, teater, möten och idrott. Ambitionen
är att tillsammans med civilsamhälle och boende i stadsområdet göra
62 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö



huset till ett levande kulturhus. Särskilda insatser har gjorts för att
stärka Segevångsbornas intresse för och användande av huset.
En effekt av Områdesprogram Segevång är att aktörer och
myndigheter som inte tidigare funnits på Segevång har valt att på olika
sätt etablera sig i området. Sedan 2012 har bland annat
Arbetsförmedlingen haft uppsökande verksamhet på Segevång. Med
utgångspunkt i Områdesprogrammets lokal Snacka Segevång har de
haft gruppaktiviteter och uppföljningar med arbetssökande.
Miljöförvaltningens miljöinspektörer har också tagit ett utökat grepp
kring inspektionen av boendemiljön i området.
Nätverket Segevång är en konstellation med representanter från HSB,
MKB, Polisen samt Malmö stads verksamheter i området som
formerats genom Områdesprogram Segevång. Nätverket har framför
allt haft ett fokus på trygghetsaspekten på Segevång. Samverkan har
bland annat resulterat i upprustning av multisportarenan, förbättrad
sophantering, minskad skadegörelse på Segevångsskolan genom bland
annat ökad polisnärvaro samt översyn av och åtgärder för en förbättrad
trafiksituation i området.
Efter en samarbetsprocess med Hjärt- och lungsjukas förening och
med stöd från Gatukontoret och Stadskontoret anlades under 2013
Hälsans stig i Kirseberg.
63 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Koordinatorernas sammanfattande punktlista
I detta kapitel sammanfattas erfarenheter, lärdomar och kunskap av fem års
arbete med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Utgångspunkten
är koordinatorernas erfarenheter.
1. Stadens komplexa sociala utmaningar kräver många aktörer som
arbetar utifrån olika ansvarsområden och infallsvinklar. Involvera
brett från starten.
Skapa breda kunskapsallianser som omfattar civilsamhället, näringsliv,
idéburna organisationer, medborgare och forskning med så jämlika
samarbeten som möjligt. Det kan genomföras genom ett brett ägarskap
och gärna dubbla processledarskap. Involvera den reguljära
verksamheten i processen från början. Samverkan ger mervärde för
aktörernas organisationer, individerna och det gemensamma arbetet bl
a i form av ny och ökad kunskap, tillgång till fler kontakter, effektivare
arbete. Låt olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper mötas och
tillsammans bilda nya idéer om utveckling. Att utveckla
samverkansformer tar tid och kräver tålamod.
2. Utgå från medborgarna, ha ett inkluderande förhållningssätt, bra
bemötande och arbeta utifrån hela individen.
Dialog och medborgardialog är ett viktigt utvecklingsområde för
stadens demokratiarbete.
3. Ha en långsiktig strategi. Stressa inte igång arbetet utan låt det ta
tid i början. Kartlägg inom vilka områden behov finns, identifiera
eventuella aktörer och insatser som saknas, vem som är ansvarig
för glappen och vad som kan utvecklas.
Inled med att alla involverade aktörer får ge sin bild av utmaningen.
Det gemensamma förarbetet är avgörande för hur problemen
definieras och vilka åtgärder som prioriteras. Alla aktörer behöver ha
samma kunskapsgrund som omfattar historik och en nulägesbild samt
kvalitativ och kvantitativ data. Gör hälsoberäkningar som omfattar
förväntad nytta och konsekvenser av utebliven insats. Skapa en plan
från början som sträcker sig över hela projekttiden och omfattar hur
arbetet ska följas upp. Delaktighet och förankring i alla led inom
respektive organisation är avgörande för implementeringen.
4. Skapa en gemensam målbild.
Förändringsarbetet underlättas om alla aktörer drar åt samma håll.
Skapa en gemensam målbild som skapar förutsättningar för medvetna
prioriteringar och underlättar gemensamt agerande kring utmaningen.
Den gemensamma målbilden har en tydlig koppling till stadens
budgetmål samt uppföljning av förvaltningarnas och de kommunala
bolagens måluppfyllelse.
5. Var tillåtande och uppmuntra testandet av nya idéer. Säg
”javisst” lite oftare och ”det går inte” lite mer sällan. Lär av
misslyckade insatser och fira framgångar.
64 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Åtgärder handlar inte bara om att tillämpa redan givna kunskaper. I
Områdesprogrammet har istället ett prövande förhållningssätt
tillämpats. Låt processerna styra genom att vara flexibel och öppen
inför det oväntade och tillvarata synergieffekter som dyker upp under
arbetets gång. Utgå från potentialen, kvaliteter och möjligheter för att
få syn på nya lösningar. Skaffa även en beredskap i organisationen för
hur svårigheter och hinder ska hanteras för att underlätta arbetet även i
besvärliga lägen. Ett prövande förhållningssätt förutsätter modet att
misslyckas för att sedan reflektera över vad som behöver justeras, testa
igen och fira framgångarna.
6. Säkerställ att det finns tydlig politisk prioritering för arbetet.
Den politiska förankringen behövs under hela processens gång; starten,
det pågående arbetet och den avslutande fasen. Detta behöver synas i
formella beslut och upplägg för redovisningar och rapporter. Framför
allt måste de tydliga politiska prioriteringarna bekräfta mandaten och
uppdraget för arbetet och vilka som omfattas av det.
7. Anställ en koordinator.
Ha kontinuitet – byt inte personer för ofta. Koordinatorn samordnar
insatserna utifrån en helhetsbild. Koordinatorn behöver ett tydligt
mandat.
8. Geografiskt fokus.
Det finns för- och nackdelar med att fokusera insatser på relativt små
geografiska områden. Fördelen är att det blir lättare att involvera
aktörer, hitta rätt metoder och testa i liten skala. Däremot kan
områdesfokuseringen vara stigmatiserande för områden och kan ha en
negativ påverkan på områdets möjligheter till utveckling och den
drabbar också de Malmöbor som bor där. Genom att utgå från
helheten och hela staden, blir behovet av lokala extrainsatser mindre.
65 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Slutord
Detta avsnitt sammanfattar lärdomar och erfarenheter av fem års arbete med
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö.
Samverkan och dialog
Utifrån samlad erfarenhet och forskning har det framkommit att det behövs
många olika insatser på flera olika områden tillsammans med flera aktörer för
att uppnå en helhet som sammantaget gör skillnad på befolkningsnivå. I
Kommunstyrelsens beslut om Områdesprogrammet från 2010 uppmanas alla
kommunala förvaltningar att avsätta tid och resurser i satsningen. I ärendet står
det även att kunskapsallianser med många olika aktörer ska skapas.
Områdesprogrammet är med och påverkar utvecklingen av nya metoder och
arbetssätt där samverkan mellan olika aktörer är en av de mest framgångsrika.
Grundläggande i arbetet har varit att fånga upp medborgarnas, föreningarnas
och andra aktörers engagemang och intresse för sitt område och ta reda på
vilka frågor som de bedömer som mest angelägna att arbeta vidare med. Lokala
aktörer och boende i områdena har varit med och bidragit till att skapa
relevanta aktiviteter och de kommunala verksamheterna har på flera olika sätt
anpassat organisationen för att på bästa sätt möta deras behov och önskemål.
Samarbetet med de tekniska förvaltningarna är ett exempel på detta. De fysiska
åtgärder som har genomförts och genomförs i Områdesprogrammet är väl
förankrade i de sociala aspekterna till följd av samarbeten mellan olika aktörer.
Det har bland annat lett till utökade dialoger med medborgarna kring
trygghetsskapande åtgärder i bostadsmiljön och lokala arbetstillfällen i
byggprocesser.
Bostadsmiljön har varit prioriterad bland annat för att den kan skapa olika
livsvillkor. När ofördelaktiga livsvillkor, vilka tydligt kan kopplas till
bostadsmiljön skapar segregation och ogynnsamma förutsättningar för
verksamhetsetablering, paras med en befolkning som har begränsade
ekonomiska resurser och sociala nätverk får vi ett samhälle som svårligen kan
beskrivas som socialt hållbart.
Ett innovativt arbetssätt
Inom Områdesprogrammet har begreppet innovation varit välanvänt. I
nationalencyklopedin (ne.se) definieras innovation som ”förnya”,
”åstadkomma något nytt” och beskrivs som ”förlopp genom vilket nya idéer,
beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids
där”. I Områdesprogrammets allra första tjänsteskrivelse från 2010 är detta
tankesätt tydligt formulerat: Fokus ligger på ett prövande och experimenterande
arbetssätt, där olika modeller testas och de som fungerar gradvis skalas upp. På så sätt
förflyttas de fyra områdena från ”problemområden” till ”innovationsområden”. Ambitionen
är att göra innovationsarbetet i dessa områden så intressant att en lång rad parter i samhället
med kompetens och resurser vill ansluta sig till förändringsprocessen.
Ett innovativt arbetssätt har inom Områdesprogrammet inneburit dels att ha
ett experimenterande förhållningssätt, dels att kombinera befintliga lösningar
på nya sätt. En innovation kan jämföras med en resväska med hjul, där
befintlig kunskap eller två existerande uppfinningar, i detta fall hjulet och
väskan, sätts samman och blir en ny lösning. Ett exempel från
Områdesprogrammet är aktiviteter i skolans lokaler efter skoltid. Skolans
66 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
lokaler står tomma efter skoltid och kunskapen om vikten av lokala
mötesplatser för att skapa tillit och trygghet i området har resulterat i att
skolans lokaler används till aktiviteter för boende i området. Denna innovativa
lösning är resurseffektiv, kostnadseffektiv, socialt hållbar och är en av de
viktigaste i Områdesprogrammet.
Lärande
När till exempel föräldrarnas stöd och initiativ inte räcker till måste
kompensatoriska krafter stödja flickors och pojkars möjlighet att utvecklas och
uppnå en av de viktigaste skyddsfaktorerna, godkända betyg i åk 9. Det har bl a
inneburit samarbeten mellan skolan och andra aktörer.
Mot bakgrund av omorganisationerna inom utbildningsområdet bestämdes
tidigt att inga stora insatser skulle genomföras i undervisningen i
Områdesprogrammet. De flesta insatser som rör lärande har istället haft ett
fokus på att komplettera skoldagen ofta i samarbete med civilsamhället, genom
att skapa en meningsfull fritid, servera frukost innan skoldagens början, hjälpa
till med läxläsning, språkstöd i form av bland annat musik och utflykter och
mycket annat som syftar till att förbättra skolresultaten. Fokus har även legat
på att göra skolan till en del av det lokala samhället och inte bara en plats där
barnen vistas dagtid. Skolan ska vara ett kunskapscentrum som är integrerad på
alla plan i det lokala samhället. Detta tankesätt har implementerats på flera
platser i Områdesprogrammet och omfattar ”lärande medborgare till
medborgare” som har skapat sysselsättning, tillit och gemenskap för boende.
Många goda exempel på ”lärande medborgare till medborgare” nämns under
kapitlet Aktiviteter i respektive Områdesprogram men nämns här.
För att få stöd till fortsatta satsningar som syftar till att komplettera skoldagen
för ökad måluppfyllelse i skolan har Allaktivitetshuset utvärderats kvalitativt
och kompletterats med betygsstatistik och både UMIS och El Sistema håller på
att utvärderas.
Sociala investeringar
I en artikel på Malmö stads intranät i april 2015 intervjuas ekonomidirektören,
en ekonom och en kvalitetscontroller på stadskontoret för att beskriva Malmö
stads syn på sociala investeringar. Kommuner har ettåriga budgetar och måste
hitta lösningar inom det. De intervjuade menar dock att sociala investeringar
innebär ett nytt sätt att göra prioriteringar av insatser i det förebyggande
arbetet för att minska framtida kostnader. Det handlar om att sätta in resurser
tidigt utifrån två aspekter: tidigt i livet och tidigt när ett problem uppstår. Det
är viktigt eftersom socialt utanförskap medför inte bara mänskligt lidande, utan
även enorma kostnader. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders
Wadeskog har utvecklat beräkningar som visar vad utanförskap kostar för
enskilda kommuner, myndigheter och samhället i stort. Varje person som
fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10–15 miljoner kronor per år.
Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och
insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under personernas vuxna
liv. Med hjälp av detta beräkningsverktyg är det möjligt att räkna ut
samhällsvinsten för enskilda förebyggande projekt. I flera Områdesprogram
har forskning med stöd av universitet och högskolor genomförts men det
saknas ofta ett socialt investeringsperspektiv och en kostnadsberäkning kan
visa på förväntad nytta och konsekvenser av utebliven insats. Den kvalitativa
67 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
bedömningen som ofta görs kan tillsammans med kostnadsberäkningar ligga
till grund för prioriteringar av insatser där olika alternativa lösningar ställs mot
varandra. Den typen av underlag hade sannolikt varit användbara i
diskussionerna kring besparingar och risk om nedläggning av förebyggande
insatser inom Områdesprogrammet.
En lärande organisation
Malmö stad har sedan mitten av 1990-talet varit föremål för en rad olika
nationella och/eller lokala välfärdssatsningar. Likheten mellan
Områdesprogrammets uppdrag och tidigare satsningar är slående, vilket tyder
på att arbetet med ojämlikhet i hälsa och frågor som boende, lärande och
arbete kräver långsiktighet och är ständigt aktuella. Däremot finns ett behov av
att på ett bättre sätt dra lärdom av tidigare satsningar. Redan år 2011 tog
stadskontoret ett initiativ till att undersöka förutsättningarna för att upprätta en
erfarenhetsbank med lärdomar från kommunens tidigare välfärdssatsningar.
Någon erfarenhetsbank har dock aldrig upprättats. Det finns ett behov av att
åter lyfta frågan om en stadsövergripande erfarenhetsbank med syfte att verka
för lärande och utveckling genom spridning av kunskap och erfarenheter. Inför
att nya välfärdssatsningar sätts igång behöver även tid avsättas för att kunna
göra medvetna prioriteringar av resurser. I en lärande organisation bör lyckade
satsningar implementeras i ordinarie verksamhet/kärnverksamheten.
Nästa steg
Malmö stad har under många år arbetat med breda utvecklingsinsatser för hela
staden men också riktat mot områden där behoven har varit mer uttalade. För
att fortsätta främja utvecklingen och stärka framdriften i hållbarhetsfrågorna
planeras en förvaltningsövergripande ansökan inom ERUF ’hållbar stads- och
samhällsutveckling’. Ansökan ska ta sin utgångspunkt i Malmökommissionen
och Malmömodellen och även beakta lärdomar från Områdesprogrammen.
Den gemensamt upparbetade kunskapen i tidigare initiativ är den bärande
delen i arbetet för ett långsiktigt hållbarhetsarbete i Malmö stad.
68 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö